- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
189-190

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjerkasi - Tjerkask - Tjerkasskij, Vladimir Aleksandovitj - Tjerkesserna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kiev (Ukraina), på högra stranden
af Dnjepr, i en mycket bördig trakt
med sädes- och sockerbetsodling samt
trädgårdsskötsel. Omkr. 42,000 inv. (1913). Handel,
flodfart samt järnvägsförbindelser.
(H. W-k.)

Tjerkask. Se Novo-tjerkask.

Tjerka’sskij, VladimirAleksandrovitj, rysk
furste, statsman, f. 1824, d. 1878, väckte redan
under studietiden i Moskva uppmärksamhet genom en
historisk studie om den ryska bondefrågan, Otjerk
istorii selskago soslovija v Rossii, och företog på
sin egendom i guv. Tula förberedelser för böndernas
befrielse från lifegenskapen, som dock undertrycktes
af regeringen. Efter Alexander ILs tronbestigning
förelade han regeringen sitt agrariska reformprogram,
O lutjsjich sredstvach k postepennomu ischodu iz
krjepostnago sostojanija (tr. först 1901), inkallades
jämte Sa-marin som sakkunnig i den förberedande
kommittén för lifegenskapens upphäfvande (1858-61)
och blef efter emancipationsaktens utfärdande
officiell "förlikningsman" (ry. niirovoj posrednik)
vid jordutdelningen. 1864 blef han direktör för "den
officiella kommissionen för inrikes angelägenheter",
särskildt rörande den polska bondefrågan. Efter
Miljutins fall (1866) nedlade han sitt ämbete. Hans
sista offentliga värf var ståthållarskapet i
Bulgarien under det rysk-turkiska kriget (1877-
78). Hans politiska skrifter, tal och memoarer
utgåfvos 1879. Biogr, af furstinnan 0. Tru-betskaja.
A-d J.

Tjerkesserna l. Cirkassierna, ett af främlingar
gifvet gemensamt namn på folkstammar, som själfva
kalla sig adighé, i nordvästra delen af Kaukasus
och angränsande delar af låglandet. De äro i
spridda grupper bosatta inom ett område, som mot
s. v. begränsas af Svarta hafvet från Kertj-sundet
till floden Ingur i Mingrelien och mot n. omfattar
Kuban-dalen, mot ö. Malka-dalen samt delvis det
stycke af Terek-dalen, som sträcker sig i riktningen
s.–n. I s. utgöres gränsen af Kaukasus’ hufvudkedja
från den grusinska militärvägen till Elbrus. Inom
nämnda område är emellertid antalet tjerkesser
f. n. synnerligen inskränkt mot hvad i äldre tider
varit fallet. Efter den definitiva ryska eröfringen
på 1850-talet och upproret 1877–78 utvandrade
omkr. 400,000 till Turkiet och fingo sig boplatser
anvisade i Bulgarien, Dobrudscha och Tessalien
(hvarifrån de dock på senare tiden måst draga bort),
Erzerum i Mindre Asien samt Syrien och Palestina
(ö. om öfre Jordan och Genesaret-sjön). På det forna
ryska området finnas nu ungefär: i prov. Kuban 69,000
(under namn af abadscher, schapsuger, bscheducher
o. s. v.), i Terek 82,000 kabardiner (Stora
och Lilla Kabarda; de i det senare området bosatte
s. k. "berg-kabardinerna" räknas dock af somliga
till de sydkaukasiska folken), i Svarta-hafs-området
1,400, inalles 152,400, eller med inräkning af de
nära besläktade abchaserna, omkr. 74,000 (större
delen i guv. Kutais), alltså i rundt tal mellan
225,000 och 230,000 (1897 års folkräkning gaf
213,973). Tjerkesserna bilda med abchaserna (asega)
den västra gruppen af de nordkaukasiska folken. Deras
hufvudmassa utgöres emellertid af kabardiner och
abchaser. Tjerkessernas inhemska namn, adighé,
inskränkes ofta
till ofvan först nämnda stammen i prov. Kuban. –
I antropologiskt hänseende räknas de liksom
de flesta öfriga Kaukasus-folken till den
ljushyade, men mörkhåriga brakycefala ras, som af
v. Luschan o. a. nyare antropologer benämnes den
armenoida. Ädlast är typen utvecklad hos adelsklassen,
som

illustration placeholder
Tjerkessiska och tjerkess (kabardiner).


har fina, men magra ansiktsdrag, stora eldiga ögon,
breda axlar, höghvälfdt bröst, små händer och fötter,
smärt växt och lätt elastisk hållning. Utmärkande
för den manliga dräkten är en lång kappa
(tjerkesjka) och ett med patroner i orgelpipliknande
anordning besatt bälte öfver bröstet. En tjerkess är
beväpnad med pistol, sabel och dolk samt dessutom ofta
med långt turkiskt gevär. Adelsmannen uppträder vid
högtidliga tillfällen till häst, iklädd pansarskjorta
och hjälm. Bostäderna äro vanligen uppförda af
afbarkade trädstammar, sammanfogade med lera och
flätverk, och det inre prydes af orientaliska
mattor. Byggda tätt tillsammans omkring en öppen
plats, där boskapen förvaras om natten, bilda de
en aul (by), som omges med en mur af flätverk och
lera. – Boskapsskötsel och biodling äro tjerkessernas
förnämsta näringsfång; jordbruket står väl fortfarande
lågt, högre bland de tjerkesser, som i senare tid
från de högre bergstrakterna uppsökt lägre orter
och floddalar. Industrien i läder, ylle, linne,
vapen och järnvaror är rätt betydlig. Under sin
själfständighetstid drefvo tjerkesserna liflig handel
med turkarna och tillbytte sig företrädesvis salt,
bössor och krut mot ull, vax och unga flickor. –
Samfundet är aristokratiskt och liknar det medeltida
feodalsystemet. Öfverst står den nu mycket fåtaliga
fursteklassen (pschi), hvars familjeöfverhufvud
tidigare voro inbördes oberoende. Under dem
stod en till krigstjänst förpliktad vasalladel
(usden), som i sin tur härskade öfver en lägre adel
(tschofokotl). Lägsta klassen består af fria bönder
(tokav) samt de urspr. från krigsfångar härstammande
slafvarna (pschilt), hvilkas lifegenskap nu är
upphäfd. F. ö. indelas tjerkesserna i ett antal större
släkter eller klaner (tokum), inom hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free