- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
195-196

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjernigov - Tjernisjev - Tjernisjev, Grigorij Petrovitj - Tjernisjev, Peter Grigorjevitj - Tjernisjev, Sachar Grigorjevitj - Tjernisjev, Aleksandr Ivanovitj - Tjernivtsi - Tjernobog - Tjernoje more - Tjernomorskaja - Tjernomorskie - Tjernomorskij okrug - Tjernov, Viktor Michailovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Smolensk i n., Orel och Kursk i ö., Poltava i s.,
Kiev och Minsk i v. Areal omkr. 53,000 kvkm. Antal
inv. 3,149,000 (1914) eller per kvkm. 59. Landet
är en vågig slätt af 200–220 m. höjd i n. och
100–180 m. höjd i s., djupt fårad af raviner och
floddalar. Norra delen har stora skogar (på sand
barrskog, eljest löfskog), och kärrtrakter förekomma
längs vattendragen. I s. är landet torrt, stundom
sandigt och antar alltmer stäppnatur, ju längre
man kommer söderut. Landet vattnas af Dnjepr,
som bildar gräns i v., och dess bifloder Soj och
Desna. Folkmängden, som tillväxt hastigt, uppgick vid
folkräkningen 1897 till endast 2,322,000 (jfr ofvan),
hvaraf ryssar (mest lillryssar l. ukrainare, men i
n. äfven storryssar och hvitryssar) 94,6 proc., judar
5,0 proc., tyskar 0,2 proc., polacker och öfriga
folk 0,1 proc. hvartdera. Af befolkningen lefde
78,7 proc. af landtbruk med binäringar. Jordbruk
jämte boskapsskötsel är hufvudnäring; i n. är en
jämförelsevis stor del af befolkningen sysselsatt
med skogsafverkning och trävaruhandtering samt
hemslöjd. Af guvernementets areal upptagas 20
proc. af skogsmark, 53 proc. af åker. Den viktigaste
odlingsväxten är (höst-)hvete, därnäst komma hafre,
korn och sockerbetor. – 2. Hufvudstad i nämnda guv.,
nära högra stranden af den segelbara Desna och vid
en bilinje af Kiev–Kursk-järnvägen. Omkr. 38,400
inv. (1914), hvaraf nästan 1/3 judar. Staden
är äfven säte för en ärkebiskop. Linne- och
läderindustri. Ruinerna af T:s fästning och de
gamla katedralerna Preobrasjenie och Borisoglebsk,
anlagda på 1000- och 1100-talen, vittna om stadens
forna vikt. – T. fanns före kristendomens införande
i Ryssland (omnämndt redan 907) samt blef under
1000-talet hufvudstad i furstendömet Sjeversk och en
viktig handelsstad. Af mongolkanen Batu eröfrades
och brändes staden 1239, hvarmed dess blomstring
fick ett slut. Landet förenades under 1300-talet med
Litauen och tillhörde från 1569 Polen till midten af
1600-talet. 1686 kom det definitivt till Ryssland.
(H. W-k.)

Tjerni’sjev 1. Tjernysjev [-Jeff], rysk grefve-
och fursteätt, som på 1490-talet inflyttade till
Ryssland från Polen. - 1. Grigorij P et ro vi t j
T., grefve, f. 1672, d. 1745, var en af Peter I:s
bästa krigare, blef efter Viborgs eröfring (1710)
kommendant där, intog Helsingfors, dref svenskarna
tillbaka vid Pälkäne (1713), blef 1726 guvernör i
Livland, 1730 senator och general-en-chef samt 1742
grefve. - 2. Peter Grigorjevitj T., grefve, den
föregåendes son, f. 25 mars 1722, d. 20 aug. 1773,
var en tid minister i Preussen och 1746-55 i England,
blef 1755 generallöjtnant, var juli-sept. 1760
minister i Paris samt blef s. å. geheimeråd och
titulärsenator. - 3. Sa c har Grigorjevitj T.,
grefve, den föregåendes tvillingbroder, d. 1784,
förde under Sjuåriga kriget befäl öfver en rysk
här, som 1762 underlättade Fredrik den stores seger
öfver österrikarna vid Burkersdorf, blef sedermera
krigsminister och dog som riks-fältmarskalk. -
4. Aleksandr Ivano-vitj T., furst T., f. 1785, d. 20
juni 1857 i Castellammare i Italien, var under åren
närmast efter 1807 militärattaché i Paris och uppges
där ha lyckats komma öfver Napoleon I:s fälttågsplan

mot Ryssland. Han kom dec. 1810 i särskild mission
till Stockholm och var den förste förmedlaren af
vänskapen mellan Karl Johan och kejsar Alexander
I. Under fälttåget 1812 utförde han djärfva
operationer i franska arniéns rygg, i mars 1813
fördref han franske marskalken Auge-reau från Berlin,
slog sedan den westfaliske generalen Ochs vid
Halberstadt, intog sept. s. å. genom öfverrumpling
Kassel och tog 1814 genom stormning Soissons. För
dessa bragder befordrades T. till generallöjtnant och
blef sedan ånyo använd i diplomatiska värf, bl. a. som
Alexanders följeslagare till Wienkongressen samt till
kongresserna i Aachen och Yerona. Han undertryckte
1825 en officersrevolt i andra ryska armén, upphöjdes
vid Nikolaus I:s kröning till grefve samt utvecklade
som krigsminister 1828-52 energisk verksamhet för
ryska arméns reorganisation. 1841 upphöjdes han i
furstligt stånd. 1848-52 var T. president i riksrådet
och ministerrådet. Hans Oeuvres choisies började
utges i Paris 1892. l-4. V. S-g

Tjernivtsi, ruteniska namnet på Czernowitz.

Tjernobog 1. Tjornobog (ry. Tjernobog,
tjech. Cernoboh, "den svarte guden"), slav. myt.,
mörkrets och ondskans mäktige gud, framställd i drak-
eller lejonskepnad e. d. I synnerhet hos venderna
var myten om honom lokaliserad. Jfr B j e Ib o g.

Tjernoje more [tjå;rnåje må^ie], ryska namnet på
Svarta hafvet (se d. o.).

Tjernomo’rskaja. Se Tjernomorskij ok ru g.

Tjernomo^skie ("Svarta-hafskosacker"). Se Kosa c k er,
sp. 1120.

Tjernomorskij okrug [å’krok], Svarta-hafs-distriktet
(af ry. Tjernoje more, Svarta hafvet), område med en
ytvidd af 7,315 kvkm. i Transkaukasien, utgörande
en smal landremsa mellan Kaukasus’ hufvudkedja
och Svarta hafvet, af bergen skyddad mot kalla
nordanvindar, klimatiskt en af de mest gynnade delarna
af Svarta hafvets kustområde. Invånarantal 57,710
vid folkräkningen 1897, nu väsentligt större (endast
områdets hufvudstad Novorossijsk hade 1913 66,130
inv.). De branta sluttningarna af Kaukasus, hvars
toppar ha en höjd af 600–2,000 m., äro genomdragna
af djupa dalar och bära yppig vegetation. Vinrankan
växer förvildad i skogarna. Jämte jakt och fiske
äro jordbruk (i s.) och trädgårdsskötsel samt vin-
och tobaksodling de viktigaste näringsgrenarna.
(H. W-k.)

Tjernov [-åff], Viktor Michailovitj, rysk
revolutionär, f. på 1860-talet, tillhör det
socialrevolutionära partiet och hade under många
år i utlandet verkat som politisk skriftställare
för detta partis jordkommunistiska idéer, då ryska
marsrevolutionen 1917 möjliggjorde hans återkomst till
hemlandet. T. fick genast en inflytelserik ställning i
Petersburgs sovjet, hade maj s. å. väsentlig andel i
Miljukovs aflägsnande från utrikesministerposten och
blef i samband därmed vid provisoriska regeringens
första rekonstruktion jordbruksminister. Som sådan
kvarstod han vid rekonstruktionen 5 aug., då Kerenskij
blef regeringens chef. Han utgick samtidigt med
Tjeidze (se d. o.) 18 sept. ur Petersburgs sov jets
verkställande kommitté och utgick ur provisoriska
regeringen kort före bolsjevik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free