- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
209-210

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjurfäktning - Tjurföreningar - Tjurholmen - Tjurholmens skans - Tjurken - Tjurkö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

209

Tjurföreningar-TjurkÖ

210

hans senaste byte. Sedan han dödat flera hästar, draga
pikadorerna sig tillbaka, och för att ytterligare
stegra tjurens raseri taga banderilleros till
sina banderillas, små lätta, med utuddade brokiga
pappersband prydda och med järnhulling i ändan
försedda spjut, som de fästa i djurets nacke, i det de
nätt och jämt undvika dess horn. Har man att göra med
en feg tjur, användas ihåliga bände-rillas, fyllda
med exploderande "svärmare". Ytterligare kunna de
t. ex. hoppa mellan tjurens horn eller slå volt öfver
hans rygg med tillhjälp af ett hullingförsedt litet
spjut (garrocha). Banderilleros måste alltsomoftast
rädda sig genom hopp öfver barriären. Ändtligen
framträder en espada, som först med några välsvarfvade
fraser formligen "dedicerar" tjurens död till någon
fram-

Espadan beredd att ge tjuren nådestöten.

stående åskådare samt därefter vänder sig mot djuret
och svänger sin muleta; mot denna rusar tjuren med
sänkt hufvud, och när han ränner under espadans arm,
ger denne honom en nådestöt mellan hals och rygg,
drager därpå om möjligt ut värjan och hälsar därmed
publiken, som gengäldar bedriften med frenetiska
bravorop samt regn af blommor, solfjädrar, hattar,
cigarrer och konfekt, guld-och silfvermynt. Oftare
står tjuren still, och espa-dan gör då stöten,
i det han halft springer mot djuret. Om däremot
stöten ej är fullt korrekt eller om den misslyckas,
så att tjuren ränner kring arenan med värjan i halsen,
blir espadan uthvisslad och skymfad. Föreställningen
fortgår vanligen med 6 tjurar efter hvarandra, och
omkr. 20 minuter erfordras för att expediera hvar och
en. Årligen dödas på detta sätt i Spanien omkr. 1,300
tjurar och 6,000 hästar. "Matadorerna" (espadas)

förtjäna ofta rikedomar och bli hela nationens
bortskämda gunstlingar. - Vid de portugisiska
tjurfäktningarna dödas inga hästar och ej heller
tjuren; denna har bollar på hornspetsarna och eggas
endast medelst banderillas. Bland de sydfranska
tjurfäktningarna äro de i Les Ländes afvikande från
regeln, i det att där i st. f. tjurar hetsas kor, som
icke dödas. - I Spanien af skaffades tjurfäktningarna
af Karl IV, men de återinfördes af hans efterträdare
Josef Bonaparte, som därigenom ville förvärfva
folkgunst, och ha under det senaste århundradet vunnit
allt starkare utbredning både i Spanien och spanska
Amerika. - Litt.: Lozano, "Manual de tauromaquia"
(1882), Joest, "Spanische stiergefechte" (1889),
och Da las Navas, "Espectaculo mås nacional" (1900).

Tjurföreningar, i Skåne vanligen kallade
Afvelsföreningar (se d. o.), ha sedan 1890-talet i hastigt
växande antal bildats i alla rikets län med uppgift
att, särskildt hos de mindre jordbrukarna, främja
nötkreatursstammens förbättring genom att hålla
fullgoda afvelstjurar för medlemmarnas kor. Tjurarna
äro föreningarnas egendom, och medlems delaktighet
är i allmänhet grundad på det antal kor, för hvilket
han anmält sig vilja begagna tjuren. Bland dessa
kor bruka vissa vara utvalda till stamkor, efter
hvilka afvel skall tagas, och medlemmarna pläga
vara skyldiga att föra noggranna anteckningar om
deras betäckning, kalfning och mjölkning samt att
hembjuda föreningen de efter dem fallna kalfvar han
ej själf vill behålla till lifdjur. Föreningstjur
är i regel uppställd mot bestämd ersättning hos
en medlem, som skall tillhandahålla honom för
betäckning af medlemmars kor. Då föreningarna
genom sina tjurar äro en förutsättning för
nötboskapspremieringens (se d. o.) verkan, stödas
de kraftigt af hushållningssällskapen genom
billiga eller räntefria lån för inköp af tjurar,
hvilka lån vanligen betalas med frisedlar utdelade
vid kopremiering och mottagna som språngafgift.
H. J. Dft.

Tjurholmen. 1. En omkr. 4 km. lång ö i Göta älf,
12 km. ofvanför Kungälf. Den större älfgrenen går
v. om ön. En fyr står vid hvardera ändan af ön. –
2. Bergholme i Bohusläns skärgård, 7 km. n. v. om
Strömstad invid riksgränsen. På holmen en fyr.
1–2. N. H-m.

Tjurholmens skans, i Västergötland på Tjurholmen
i Göta älf vid Grönåns utlopp i denna 12 km. n. om
Bohus, anlades hösten 1676 af M. G. De la Gardie,
men besattes 1677 af norrmännen under Krabbe, som
dock bortkördes 21 juli af svenskarna. Dessa utrymde
emellertid kort därefter T., som då åter besattes
af Krabbe. Efter krigets slut fick skansen förfalla.
L. W:son M.

Tjurken, sjö i Ryssbys och Hjortsberga socknar,
Kronobergs län, 165 m. ö. h., 6 kvkm., afbördar
sitt vatten åt s. till Möckeln, samlingsbäcken för
Helgeåns källfloder. Utloppet samt ett par sydliga
vikar öfverkorsas af Vislanda–Bolmens järnväg invid
Målaskogs station. Nederbördsområdet ofvan sjöns
utlopp utgör 86 kvkm.
E. O. E-m.

Tjurkö. 1. Ö i Blekinge skärgård, 4 km. s. ö. om
Karlskrona (se d. o., kartan). 582,8 har. Väster om
ön går stora eller södra inloppet till Karlskrona, i
hvilket Kungsholmsfortet ligger, skildt från T. genom
ett smalt sund; i ö. skiljer Djupasund ön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free