Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstebetänkandet - Tjänstebref - Tjänstebrefkort - Tjänstebrefsrätt - Tjänstebyte - Tjänstefrimärken - Tjänstehjon - Tjänstehästar - Tjänsteköp - Tjänstelega - Tjänsteman - Tjänstemannasamhället vid Mörby - Tjänstemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Tjänstebref-Tjänstemedel
222
statsskick. Det var å ena sidan ett försök af
den härskande ämbetsmannaklassen att göra sig så
oberoende som möjligt af konungen och äfven af
rådet och å den andra ett det ohöljdaste uttryck
för den byråkratiska förkärleken för tjänsteålders-
och pappersmeriter. Men äfven under detta statsskick
måste man snart nog erkänna ohållbarheten af ett
dylikt befordringssystem, hvilket var liksom enkom
egnadt att på talangens och duglighetens bekostnad
gynna medelmåttan. Genom det s. k. "memorialet om
lagarnas behöriga verkställighet" af 29 okt. 1766
(utfärdadt som förordning 12 nov.) upphäfdes
tjänstebetänkandet med undantag af stadgandet om
själfskrifvenhet till tjänst, till hvilken man 3
gånger förut stått på förslag, hvilket stadgande nu
utsträcktes äfven till riksrådsplatser. Därigenom
bibehölls och utvidgades visserligen en af
tjänstebetänkandets inskränkningar i konungamakten,
men anciennitetsprincipens välde var dock
brutet. Genom 1772 års revolution förlorade också det
nämnda stadgandet gällande kraft. Jfr T j ä n-steår.
S. B.
Tjänstebref, postv., sådana, för befordran
med allmänna posten afsedda försändelser, vid
hvilkas frankering skall tillämpas k. förordn. 15
juni 1900 ang. ändrade bestämmelser rörande
utgörandet af postafgifter för försändelser i
tjänsteärenden. Dessa bestämmelser afse endast i
och för ämbetet eller tjänsten aflåtna försändelser
från de myndigheter, ämbets- och tjänstemän äfvensom
allmänna inrättningar, hvilka af K. M:t uttryckligen
undfått s. k. tjänstebrefsrätt. De myndigheter
m. fl., som åtnjuta dylik rätt, äro pliktiga att
med vederbörande postanstalt hålla postbok (se
d. o.) för försändelsernas förtecknande, därest de
ej föredraga att själfva ombesörja frankeringen. Om
försändelse af ifrågavarande slag är riktad till
inrikes eller norsk ort, sker frankeringen genom
att åsätta försändelsen ett mot afgiften svarande
belopp tjänstefrimärken eller ock - för sådant
meddelande, som därtill lämpar sig - genom att
begagna tjänstebrefkort. Är åter försändelsen ställd
till annan utrikes ort än norsk, skall postafgiften
utgöras medelst vanliga frankotecken. Tjänstefrimärken
och tjänstebrefkort tillhandahållas de därtill
berättigade på postanstalterna mot kvitto. De belopp,
som erfordras till bestridandet af postafgifterna
för tjänsteförsändelser, gäldas af allmänna medel,
nämligen beträffande flertalet tjänstebrefsberättigade
af medel, som på General-poststyrelsens rekvisition
utbetalas af Statskontoret, samt beträffande
de öfriga, jämväl efter Generalpoststyrelsens
rekvisition, af medel, ställda under
resp. myndigheters eller andra vederböran-des
förvaltning. Använder tjänstebrefsberättigad
ämbets- eller tjänsteman tjänstefrimärken eller
tjänstebrefkort för andra än i tjänsteärenden
af-färdade försändelser eller missbrukar eljest
sig eller annan till nytta tjänstebrefsrätten, är
straffet, där han ej enl. allmän lag är till svårare
ansvar förfallen, böter fr. o. m. 50 t. o. m. 500
kr. Begagnas dylika frankotecken af obehörig, är denne
förfallen till böter fr. o. m. 5 t. o. m. 50 kr. Jfr
F r i-b r e f s r ä 11. Jfr äfven Soldatbref. B- L-n.
Tjänstebrefkort, postv. Se Fribrefsrätt och
Tjänstebref.
Tjänstebrefsrätt, postv. Se Tjänstebref.
Tjänstebyte betecknar ett tillvägagående, hvarvid en
innehafvare af ämbete eller tjänst erhåller en annan
befattning, som icke är ledig och hvars innehafvare
i utbyte erhåller den förstnämndes dit-tillsvarande
befattning. Sådana tjänstebyten före-kommo förr
rätt ofta, hvarvid dock fordrades tillstånd af
den tillsättande myndigheten. Med den förändrade
uppfattning, som numera råder, beträffande rätten
till ämbete eller tjänst såsom en offentlig, icke
en privaträtt, ha emellertid tjänstebyten blifvit
alltmera sällsynta, ehuru de fortfarande kunna,
om ett offentligt intresse däraf visas, förekomma.
K. H. B. (Rid.)
Tjänstefrimärken. Se Fribrefsrätt och Tjänstebref.
Tjänstehjon. Se L c g o h j o n och Betyg
(Orlofssedel, sp. 178).
Tjänstehästar. Se Hästanskaffning för krigsbehof.
Tjänsteköp. Se Ackord 2.
Tjänstelega, jur. Se L e g o a f t a l, sp. 49
och 54-55.
Tjänsteman kallas sådan befattningshavare i svensk
statstjänst, hvilken är anställd inom eller under viss
myndighet såsom själfständigt verkställighetsorgan
för denna, hvars beslutanderätt utöfvas genom högre
befattningshafvare, ämbetsmän, under det att den
osjälfständiga eller mekaniska verkställigheten
tillhör betjänte eller, som de numera inom affärsverk
ofta kallas, tjänstemän af lägre grad. Tjänstemännen
i egentlig mening äro af två huf-vudslag,
förvaltningstjänstemän och affärstjänstemän. De
förre äro organ för statens maktutöfning och
maktvilja och intaga i förhållande till allmänheten
öfverhetsställning; de senare äro organ för statens
driftsverksamhet och intaga i förhållande till
allmänheten en tjänande ställning i likhet med vanliga
affärsanställda. Båda kunna betraktas som statens,
men endast de senare tillika som allmänhetens tjänare;
såväl beträffande anställningsvillkor och uppgifter
som beträffande rättsställning i allmänhet äro de
båda slagen af tjänstemän helt olika. Som tjänstemän
bruka numera betecknas äfven sådana personer,
som äro anställda i enskilda företag likartade
med statens affärsdrifvande verk, äfvensom i andra
större privatföretag, men dessa tjänstemän ha intet
gemensamt med statens förvaltningstjänstemän. Däremot
äro kommunernas tjänstemän såväl förvaltnings-
som affärstjänstemän. Särskildt straffrättsligt
skydd i och för tjänstens utöfning är
tillförsäkradt tjänstemännen hos staten likaväl
som ämbetsmännen. Med hänsyn till de särskilda
brott, som kunna af offentliga funktionärer
vid deras verksamhet begås, och de straff, som
därigenom ådragas, gälla samma stadganden som för
ämbetsmännen (Straffl. kap. 25). Om ämbets- och
tjänstemäns antagande i statens tjänst, befordran,
inbördes ställning, afsked o. d. se t. ex. Afsked,
Befordran, Fullmakt, Förslag, Förtroendeämbete,
Pension, Prästval, Rang, Tjänsteår. - D.e svenske
tjänstemännen motsvaras i Danmark och Norge af
bestillingsmcend, ämbetsmännen af em-bedsmcend.
K. H. B. (Rid.)
Tjänstemannasamhället vid Mörby. Se Mor by.
Tjänstemedel äro sådana penningmedel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
