Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjärhandelskompanierna - Tjärhof - Tjärmakadam - T-järn - Tjärnbergsheden - Tjärnbäckfallet - Tjärnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvaraf kompaniet var skyldigt att mottaga ett
obegränsadt kvantum. Men hvad becktillverkningen
angick, fick kompaniet makt både att bestämma
dess storlek och att fördela den på de befintliga
sjuderierna, hvarjämte stadgades, att inga flera
dylika anläggningar finge uppstå. Kompaniet skulle
betala hvarje läst tjära (à 12 tunnor) med 15 rdr
specie (19 1/2 dal. smt) och hvarje läst beck med 36 rdr
sp. Kronans tull skulle under hela tiden utgå med 2
rdr 6 öre per läst i helfritt fartyg. Endast inländska
män skulle ha rätt att participera i kompaniet, en
bestämmelse, som dock ej iakttogs. Styrelsen, som
valdes af aktieegarna, hade sitt säte i Stockholm,
men på de utländska afsättningsorterna och i de
finska städerna hade kompaniet faktorer. Privilegiet
framkallade snart en betänklig olägenhet. Det ålåg
stapelstäderna att till riket införa nödvändiga
utländska varor, och den viktigaste exportvara,
hvarmed denna handel uppehållits, var just tjära. Då
nu utskeppningen däraf fråntogs städerna, blef deras
förbindelse med utlandet afskuren, och brist uppstod
på nödiga utländska varor, såsom salt o. d. Missnöjet
gaf sig till känna redan vid 1649 års riksdag,
men ledde icke till annan påföljd, än att kompaniet
ålades att fraktfritt hemföra borgerskapets utrikes
uppköpta varor och att priset på en tunna tjära
höjdes till 24 dal. smt. Ett försök att undanröja
missförhållandet gjordes af Karl X Gustaf, som
29 aug. 1654 påbjöd, att kompaniet skulle öppnas
för de finska stapelstäderna, hvilka skulle däri
få insätta sammanlagdt 30,000 rdr sp. Vid 1660 års
riksdag yrkades utan framgång kompaniets upplösning,
och strax därefter, 5 juli 1661, utfärdades i
stället oktroj för Förnyade tjärhandelskompaniet,
hvilken dock omfattade endast de år, som ännu
återstodo af den 1648 stipulerade tiden. Af nya
bestämmelser må påpekas, att ingen vidare skulle
få ega aktier för mer än 1,000 rdr sp. (de större
delegarna skulle alltså afträda sina aktier). Den
sålunda lediggjorda delen af aktiekapitalet skulle
med tillägg af nya 19,000 rdr sp. upplåtas till ny
aktieteckning. Dessutom lofvade regeringen göra allt
för att hämma den öfverdrifna tillverkningen af beck
och tjära. Kompaniets affärer gingo allt sämre, och
tjärprisen i utlandet sjönko. Bolaget sökte då vältra
en del af sina bördor öfver på städernas borgare
och på producenterna, hvilket under de följande åren
vållade häftiga strider om det kvantum, som kompaniet
var skyldigt att mottaga, och om prisen m. m. En
förordning af 1663 stadgade, att bolaget efter den
tiden icke skulle vara skyldigt att mottaga mer än
7,000 läster årligen. 1665 sänktes detta kvantum till
5,000 läster, som af Kommerskollegium skulle fördelas
mellan städerna; dessutom sänktes priset på varan. På
samma gång utsträcktes oktrojen att gälla, tills
konungen blef myndig. Trots dessa och andra förmåner
blef kompaniets affärsställning allt sämre, och
slutligen måste det 1672 inställa sina betalningar.
Utan att taga varning af detta bolags öde, ansågo
Kommerskollegium och rådets flertal det vara
betänkligt att frige handeln; man trodde, att ett
nytt kompani skulle få bättre framgång. Oktroj för
ett Renoveradt tjärhandelskompani utfärdades därför
23 juli 1672 för en tid
af 10 år. Kompaniet var skyldigt att mottaga 5,500
läster till ett pris af 56 dal. kmt per läst. Om
nästkommande riksdag yrkade kompaniets upphäfvande
och därför förebragte giltiga skäl, skulle det
vara skyldigt att underkasta sig detta, dock
mot godtgörelse. Förhållandena artade sig såsom
förr: striden med städer och producenter fortfor,
affärsställningen var dålig. När därför oktrojen
utlöpte, 1682, blef handeln med beck och tjära
förklarad fri för alla stapelstäder. Den tog
dock ej synnerlig fart, utan gick t. o. m. något
tillbaka, när de konstlade stöden borttogos. Detta
föranledde regeringen att 11 juli 1689 utfärda
nya privilegier för ett sällskap, som längre fram
kallades Tjärhandelssocieteten. Denna oktroj gällde
äfven de södra orterna (utom Gottland, som haft ett
eget tjärkompani 1649–54, men nu undantogs). Priset
bestämdes per läst för tjära till 72 dal. kmt i
norra Sverige och 80–84 i södra, för becket till 112
och 135 dal. kmt i de respektive landsdelarna. Det
kvantum, som måste uppköpas, blef för hela riket
8,000 läster årligen. Afgifterna till kronan blefvo
högre, än de förut varit. Till sina hufvuddrag blefvo
dessa privilegier gällande t. o. m. 1712, i det man
gång på gång förlängde dem utan några väsentliga
ändringar. 1714 frigafs åter tjärhandeln, men redan
1715 bestämdes, att en ny tjärhandelssocietet skulle
bildas. De nya privilegierna stadfästes 24 juli
1714 att räcka till slutet af år 1717. Dock väckte
handelns inskränkande stort missnöje, som gaf sig till
känna redan på riksdagen 1713; och sedan Finland gått
förloradt, slöt sig äfven Kommerskollegium till dem,
som afstyrkte oktrojen. Detta förmådde konungen att
upphäfva de nya privilegierna med 1715 års utgång,
från hvilken tid handeln med beck och tjära icke
varit monopoliserad i Sverige. Jfr O. Fyhrvall,
"Bidrag till svenska handelslagstiftningens
historia. I. Tjärhandelskompanierna"
(i "Historiskt bibliotek" VII, 1880).
J. F. N.*
Tjärhof. Se Trätjära.
Tjärmakadam. Se Gatläggning, sp. 800.
T-järn. Se Fasonjärn.
Tjärnbergsheden, kronopark i Burträsks revir, i
Skellefteå öfverjägmästardistrikt, Västerbottens län,
har enligt k. br. 5 mars 1880 bildats vid afvittring
af gammal kronomark. Areal 896 har (1915). S-r.
Tjärnbäckfallet, fall i Vindelälfven, 2 km. ofvan
Gautsträsks kapell inom Sorsele socken, Västerbottens
län, har en fallhöjd af 6 m., längd af 275 m. och
ett nederbördsområde af 690 kvkm. Fallet är beläget
ofvan odlingsgränsen. E. O. E-m.
Tjärnö. 1. En omkr. 4 km. lång ö i bohuslänska
skärgården, Vette härad, Tjärnö socken, Göteborgs
och Bohus län, 5 km. s. om Strömstad, skiljes i
ö. från fastlandet genom ett smalt sund och är i
n. och s. tätt omgifven af andra öar, i v. öppnar
sig Kosterfjorden. Ön är skogfattig, starkt kuperad
med kala bergknallar, skilda från hvarandra genom
fruktbara, tätt befolkade dalgångar. – 2. Socken
i Göteborgs och Bohus län, Vette härad. 4,846
har. 2,218 inv. (1917). Annex till Skee, Göteborgs
stift, Vikornas norra kontrakt. Socknen utgöres till
största delen af öar i Skagerak, bland hvilka de
största äro Nord- och Syd-Koster (se Kosteröarna)
samt, närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
