- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
247-248

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobak - Tobaksdamm - Tobaksersättning - Tobakskollegiet - Tobakskompanierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att aflägsna det slem, som under natten bildats
i det mer eller mindre inflammerade svalget. Men
tobaksmissbruk, särskildt rökning, som i regel är
farligast, medför äfven sådana ledsamma sviter som
sömn- och aptitlöshet, magkatarr, försvagning af
hjärtats kraft (vanligen förebådadt af hjärtklappning)
samt darrning, allmän svaghet, synrubbningar och
förslappning af nervsystemet. Kraftiga varningsrop
mot missbruk af tobak ha ock höjts flerstädes, i
Sverige t. ex. af hospitalsläkaren N. G. Kjellberg
(vid Allmänna svenska läkarmötet i Stockholm 1891),
och här, såsom i flera andra länder, ha föreningar
bildats, som tagit "Bort med tobaken!" till motto
för sin verksamhet. – Tobakens nämnda skadliga
verkningar på organismen bero till väsentlig del
på en däri befintlig alkaloid, nikotin (se d. o.),
hvars mängd växlar i olika slag af tobak. I torra
tobaksblad från Frankrike, Virginia och Kentucky
ha anträffats ända till 8–10 proc. nikotin, från
Havanna och Java intill 2,5 proc., i andra sorter
ännu mindre. Vid cigarrberedningen afskiljes en god
del af nikotinet, så att cigarrerna hålla blott 1–3
proc., i Havanna-importcigarrer 1–2,4 proc. Snuset
innehåller minst nikotin; tuggtobakens nikotinhalt
torde mest stå mellan snusets och de starkare
cigarrernas. En del s. k. Havannacigarrer, beredda af
icke-kubansk tobak, höra till de starkaste ("tyngsta")
och farligaste. F. ö. beror styrkan ej uteslutande
af nikotinhalten; äfven röktobakens fuktighet är af
betydelse. En del nikotin öfvergår alltid osönderdelad
i röken, och ju fuktigare materialet är, desto mer
nikotin anträffas i detsamma. Äfven icke-rökare,
som vistas i rökfyllda lokaler, kunna därför röna
inflytande af tobaksgiftet. I tobaksröken förekomma
utom nikotin äfven s. k. pyridin- och pikolinbaser,
fermentoljor, kolsyra, koloxid, ammoniak, cyanväte
m. m. – alla dock i små mängder, hvarför nikotinet
är det väsentligen giftiga ämnet däri. De vid
jäsningen uppkomna s. k. fermentoljorna, kemiskt
ej närmare kända, angenämt luktande ämnen, betinga
väsentligen tobakens angenäma arom och värde som
njutningsmedel; de äro ej giftiga. Till tobakens
lukt bidrar äfven tobakskamfern l. nikotianinet, som
bildar hvita, bladiga kristaller, lätt flyktiga med
fin tobaksarom. Emellertid spelar nog äfven nikotinet
en viss roll vid tobaksnjutningen; mycket nikotinsvaga
(s. k. "nikotinfria") cigarrer skänka ej rökaren den
eftersträfvade njutningen. Med fermentoljorna får
ej förblandas den s. k. tobaksoljan, en brunsvart,
smörjig, bitter massa, som efter rökning samlas i
pipor och munstycken; den är betydligt nikotinhaltig
och giftig. Slutligen innehåller tobak en del
salter, särskildt kaliumnitrat (salpeter), intill 6
proc. Tobaksblad med stor salpeterhalt användas mest
till cigarrer, emedan de brinna lätt. Nikotinrikt
tobaksaffall används till fördrifvande af ohyra från
växter i trädgårdar och växthus, antingen direkt till
rökning eller inpudring (s. k. tobaksdamm) eller,
jämte andra ämnen, i form af extrakt till rökning,
besprutning eller tvättning (jofurol, aphitoxin
m. fl. preparat). Om indiansk tobak se Lobelia. Litt.:
R. Kissling, "Handbuch der tabakkunde, des tabakbaues
und. der tabakfabrikation" (1905), I. Wolf, "Der tabak" (i "Aus natur
und geisteswelt" n:r 416, 1915), C. G. Santesson,
"Om tobak" (i "Verdandis småskrifter" 62–63; 2:a
uppl. 1908). O. T. S. (G. L-m. C. G. S. E. F-k.)

Tobaksdamm. Se Tobak, sp. 247.

Tobaksersättning. Se Tobakssurrogat.

Tobakskollegiet (ty. Tabakskollegium). Se Fredrik
(Fredrik Vilhelm I), sp. 1266, och Tobak, sp. 243.

Tobakskompanierna i Sverige. Genom en k. förordn.
af 12 jan. 1641 medgafs för Söderkompaniet (se
d. o.) uteslutande rätt att till riket införa tobak,
"een wahro, som för någen tijdh sedan här hawer warit
obekändh och fuller i sigh sjelff icke är synnerligh
nyttig". 1649 frigafs handeln med tobak, men 22
sept. 1651 öfverlämnades den till ett Tobakskompani,
som fick uteslutande rätt att införa tobak och
därjämte rätt att inom tre veckor mot reda betalning
öfvertaga de tobaksförråd, som borgarna i städerna
innehade, hvadan det alltså äfven skulle ombesörja
minuthandeln inom landet. Kompaniet upphäfdes 28 april
1653, och tobakshandeln frigafs åter fullständigt. Men
redan 23 dec. 1654 erhöll det år 1649 oktrojerade
s. k. Amerikanska kompaniet uteslutande rätt att
importera tobak "såsom ett expedient och medel,
hvarigenom Nova Suecia (kolonien Nya Sverige)
för denna tid förhoppligen icke allenast skulle
kunna konserveras, tillväxa och förkofras, utan ock
att vår nation finge deraf dess bättre lägenheter
och tillfälle att vänja sig vid den amerikanska
seglationen och handeln och den till sin märkliga
profit och förkofring idka och bruka". I denna
förordning säges bl. a., att tobak "fast allmänt öfver
hela vårt konungarike af den gemene man uppköpt och
förbrukad varder". Genom förordn. af 22 maj 1658 fick
kompaniet äfven uteslutande rätt till inrikeshandel
med tobak. Denna skulle tillgå så, att kompaniet
uppdroge åt en eller flera af borgerskapet i hvar
stad "efter proportion af städerna" att som dess
faktorer ombesörja minutförsäljningen. Ville ingen
borgare mottaga detta uppdrag, hade kompaniet rätt
att förordna någon af sina egna tjänare att idka
denna handel. Som tobakshandeln blef Amerikanska
kompaniets hufvudsakliga sysselsättning, i synnerhet
sedan Nya Sverige 1655 gått förloradt, så kallades
det Tobakskompaniet. Det upphörde 1660, då genom
k. förordn. af 10 nov. handeln med denna vara åter
blef fri. Under förebärande, att kronans inkomster
minskats, beslöt regeringen dock 9 okt. 1662 att
göra tobakshandeln till ett regale och utarrendera
den som ett monopol på 10 år till två personer,
husgerådsmästaren Anders Andersson och handelsmannen
Peter Bohm, hvilka fingo ungefär samma privilegier,
som kompaniet haft, och hvilka i själfva verket blefvo
ett nytt tobakskompani. Arrendesumman skulle under de
första fem åren vara 120,000 dal. kmt, under de senare
fem åren 170,000, räknadt från början af år 1663,
men för de återstående månaderna af år 1662 blott
3,800 dal. smt. Priset skulle ej bli högre, än det
varit under Amerikanska kompaniets tid. Kontraktet
med arrendatorerna prolongerades på två år 1672,
dock med undantag af handeln på Narva och Nyen,
som de redan förut afstått mot en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free