Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toce - Tochigi - Tochtlan - Tock - Tockadilj - Tocken (Töcken) - Tocopilla - Tocqué, Louis - Tocqueville, Charles Alexis Henri Marurice Clérel de - Tocusso - Tocuyo - Toda - Todaer - Todalsfjorden - Todar Mall - Todd, Alphaeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med den vackra Ortasjöns aflopp. I Val Formazza
bildar floden det berömda, 165 m. höga
Tosafallet, storartadt i synnerhet när floden
är vattenrik.
(H. W-k.)
Tochigi, län (ken) i det inre af Japans största
ö, Hondo. 6,350 kvkm. 1,044,175 inv.
eller 164 per kvkm. (1913). Hufvudstad Utsunomiya
(154,050 inv.). Inom länet märkes en af landets
förnämsta tempel- och begrafningsorter, Nikko (se d.
o.), beläget 150 km. n. n. v. om Tokyo.
H. W-k.
Tochtlan, stad. Se San Andrés Tuxtla.
Tock (isl. Þǫkk), nord. myt., en jättekvinna,
som hindrade Balders återkomst från Hel, genom
att vägra deltaga i den annars allmänna sorgen
öfver Balders död, och i själfva verket var Loke (se
denne och Balder), som hos asarna gjort mest
ondt.
Th. W. (B-e.)
Tockadilj (it. toccategli, fr. toc),
ett slags brädspel, som spelas på tricktracksbräde.
Tocken (Töcken), 7 km. lång sjö i Östervallskogs
och Töcksmarks socknar i Värmlands
län.
Tocopilla [tåkåpi’lja]. 1. Distrikt
i chilenska prov. Antofagasta. –
2. Hamnstad där på 22° 6’ s. br. Omkr. 2,000
inv. Kopparbergverksort.
H. W-k.
Tocqué [tåkke],
Louis, fransk målare, f. 1696 i Paris, d. där
1772, var son till en framstående arkitekt,
började tidigt studera måleri och blef en
skicklig porträttmålare. 1734 blef han medlem
af den franska konstakademien och fick snart
uppdrag att måla flera medlemmar af det kungliga
huset. Han kallades till Petersburg för att måla
kejsarinnan Elisabet och dröjde där 1757-58, reste
hem öfver Stockholm och Köpenhamn och stannade i den
senare staden för att måla kungliga familjen. Han
besökte Danmark äfven 1769 och blef då led. af
dess konstakademi. Hans förnäma porträtt äro i
Kigauds maner, något pösande, men särskildt de
borgerliga bilderna utmärkas för enkel och sann
uppfattning, hvarjämte han egde stor förmåga att
återge stoffet. Främst bland hans målningar står det
stora porträttet af Maria Leszczynska i Louvre, ett
af det franska 1700-talsmåleriets praktnummer. Andra
porträtt finnas i Louvre, i Versailles m. fl. st. I
Stockholm finnes bl. a, ett porträtt af Karl Gustaf
Tessin i harnesk (1741, i Byggnadsstyrelsen,
en replik eller kopia i konstakademien).
C. R. N. (G-g N.)
Tocqueville [tåkvi’l], Charles Alexis
Henri Maurice Clérel de, fransk skriftställare och
politiker, f. 1805, d. 1859, tjänstgjorde några
år vid domstolen i Versailles och företog 1831
tillsammans med sin vän Gustave de Beaumont en resa
till Amerika för att på regeringens uppdrag taga del
af fängelseväsendet där. T. begagnade tillfället att
tränga in i Nya världens samhällsproblem, och resans
resultat blef ej blott en i förening med Beaumont
utgifven afh. Du système pénitentiaire aux États-Unis
(1832), utan också T:s mest kända verk: La démocratie en
Amérique (1835–40), som ådrog sig en kolossal
uppmärksamhet och alltjämt räknas till den
politiska vetenskapens klassiska verk. Invald i
deputeradekammaren 1839, slöt T. sig till oppositionen;
sitt hufvudsakliga intresse som parlamentariker
egnade han åt koloniala spörsmål (bl. a. frågan om
slafveriets upphäfvande) och åt fängelseväsendet. 1849
var han vice president i lagstiftande församlingen
och därefter för en kortare tid utrikesminister. Med
Napoleons statskupp (1851) var T:s politiska bana
lyktad; efter att en kort tid ha hållits häktad
blef han frigifven, men öfvergick därefter till
privatlifvet. Återstoden af sitt lif egnade T. åt
det berömda arbetet L’ancien régime et la revolution,
där han sökte uppvisa kontinuiteten i Frankrikes
historia bakom de häftiga omhvälfningarna på ytan:
"l’ancien régime" afslöjade under hans omfattande och
inträngande forskning många drag, som voro gemensamma
med samtidens Frankrike, och revolutionen tedde sig
ej som en så djupgående brytning med det förflutna,
som förut allmänt antagits. Endast en del af det
stort anlagda verket hann utkomma (1856). Bland T:s
Öfriga arbeten märkas État social et politique de
la France (1834), Histoire philosophique du règne
de Louis XV (1846) och Coup d’oeil sur le règne
de Louis XVI (1850). Hans samlade arbeten utgåfvos
1860–66 i 9 bd. Litt.: Jacques, "A de T." (1876),
Beaumont, "Notice sur A. de T." (1897), Eichthal,
"A. de T. et la démocratie libérale" (s. å.),
och Marcel, "Essai politique sur A. de T." (1910).
N. H-tz.
Tocursso, &<?£., detsamma som dagussa (se E leu-s i
n e).
Tocuyo [tåko’jå], Nuestra Señora de la
Concepcion de T., stad i staten Lara i sydamerikanska
förbundsrepubliken Venezuela, inne i landet, i en
bergdal 660 m. ö. h., vid floden Tocuyo. Omkr. 15,000
inv. Sädesodling och fårskötsel, ullväfveri, handel
med ull och salt.
(H. W-k.)
föda. Se T u d a.
Todäer, folkstam. Se N i l g i r i.
Todalsf jorden. Se S t an g vik.
Todar Mall, indisk statsman. Se A k b a r.
Todd [tå’d], A l p h se u s, brittisk statsrättslärd,
f. 30 juli 1821 i London, d. 21 jan. 1884 i
Ottawa, emigrerade 1833 till Canada, blef 1836
biträdande bibliotekarie vid öfre Canadas House
of assembly, 1854 Canadas och 1867 Dominion of
Canadas parlamentsbibliotekarie. Han öfvergick 1837
till katolsk-apostoliska kyrkan och var länge dess
församlingsföreståndare i Ottawa. T. utgaf 1840 -
fyra år före Mays banbrytande arbete - The practice
and privileges of the two houses of par-liament och
1867-69 den synnerligen förtjänstfulla handboken Ön
parliamentary government in England (2 bd; reviderad
uppl. af Sp. Walpole,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
