- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
265-266

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tofshöns - Tofslärkan - Tofsmesen - Tofsskifling - Tofsträd - Tofsvakteln - Tifsvipan - Tofs-äxing - Tofsörnsläktet - Toft - Tofta - Toftaholm - Toftan - Toftaån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. v. s. en fördjupning i pannan, försedd
med svällväfnad, långa skägglappar, befjädrade
fötter, Bredarasen; 2) hornkam, som består af två
upprättstående spetsar, långa skägglappar, nakna ben,
La Flécherasen. B. Höns med väl utvecklad tofs.
a) Med skägg: 1) bladkam, bestående af två blad,
tämligen långa skägglappar, 5 tår, nakna fötter,
Houdanrasen; 2) hornkam, långa skägglappar,
4 tår, Créve-coeurrasen; 3) kammen alldeles
förkrympt, inga skägglappar, 4 tår, Polish
fowls, Polands, Brabant- 1. Paduarasen; 4)
hornkam, bestående af 2 små spetsar, mycket
små skägglappar, 5 tår, befjädrade fötter,
Sultanrasen.
b) Utan skägg. Kammen förkrympt, långa
skägglappar, 4 nakna tår, Holländska rasen.
Houdanrasen förekommer som större besättningar
i Sverige, men de öfriga tofshönsen endast i
enstaka exemplar och då vanligen som lyxhöns.
H. F.

Tofslärkan, zool. Se Lärkor.

Tofsmesen, zool. Se Mesarna, sp. 204.

Tofsskifling, bot. Se Pholiota.

Tofsträd, bot. Se Afrika, sp. 258.

Tofsvakteln l. Kaliforniska vakteln, Lophortyx
californicus
, zool., är en till fam. Tetraonidæ och
ordn. hönsfåglar hörande nordamerikansk art, som är
ytterst talrik i Kalifornien och slår sig under vintern tillsammans
i skaror, som ofta räkna tusen individer eller
flera. Tofsvaktelns längd uppgår till 24 cm. Den
vistas både i skog och på buskbeväxta slätter,
springer snabbt och döljer sig skickligt antingen
på marken eller genom att flyga upp i ett träd
och där trycka sig på en gren. Den är då mycket
svår att få sikte på, emedan dess fjäderdräkt
(i synnerhet honans) till färgen liknar trädens
bark. Tofsvakteln är stannfågel och lär om vintern
gräfva långa gångar under snön. I en urkrafsad, med
blad och torra grässtrån klädd fördjupning i marken
lägger honan 15 ägg eller flera. För sitt läckra
kött, som lär vara jämgodt med hjärpens, förföljes
tofsvakteln ifrigt. De försök, som blifvit gjorda att
acklimatisera den i Europa, ha ej krönts med framgång.
C. R. S.*

Tofsvipan, zool. Se Vipsläktet.

Tofs-äxing, bot. Se Koeleria.

Tofsörnsläktet, Lophaëtus, zool., hör till
fam. Falconidæ, ordn. Falconiformes och fåglarnas
klass. Det har jämförelsevis svag näbb, långa vingar och
långa tarser samt har fått sitt namn af de till en
tofs förlängda nackfjädrarna. - Hit hör tofs-örnen,
L. occipitalis, som ofvan är svartbrun, skimrande
i koppar och purpur, på buken mörkare, bröstet
ljusare, lårens insida hvitaktig och tarsen smutsigt
hvit. Längden utgör 50-60 cm. Arten förekommer i
Afrika s. om Sahara i skogstrakter såväl på slätt-
som i bergstrakterna. Tofsörnen sitter långa stunder
stilla i någon trädkrona, därunder sysselsättande
sig med att resa upp, lägga ned och breda ut sin
tofs. Kommer något jaktbart djur härvid i sikte för
honom, sätter han med snabba vingslag efter detsamma
och griper det nästan ofelbart. I sitt beteende och
sätt kan den jämföras med vår dufhök. Den är lika
fräck och rofgirig som denne samt i förhållande till
sin styrka ovillkorligen en af skogens värsta röfvare.
C. R. S. (L-e.)

Toft l. Rodd(ar)bänk, skpsb., uti en båt,
tvärskepps inlagdt bräde, på hvilket roddaren
sitter. De smala plankor eller ribbor, på hvilkas
öfverkant toften hvilar, kallas toftvägare. I båtens
aktre del placerade sittbräden benämnas äfven tofter.
J. G. B. (C. K. S.)

Tofta. 1. Socken i Gottlands län, Södra häradet. 3,827
har 526 inv. (1917). Annex till Eskelhem, Visby
stift, Medelkontraktet. – 2. Socken i Malmöhus län,
Rönnebergs härad. 946 har. 426 inv. (1917). Annex
till Asmundtorp, Lunds stift, Rönnebergs kontrakt. –
3. F. d. socken i Kronobergs län, numera införlifvad
med Täfvelsås. – 4. (Tyfta) Gård på Adelsön
i Mälaren, egdes under unionstiden af den som
riksmarsk bekante Karl Ulfsson (se denne), hvilken
alltid skref sig till detta gods. Karl Knutsson
egde det senare och skref sig stundom till T. –
5. (Toftaholm) Fideikommissegendom i
Dörarps socken, Kronobergs län, omfattar T., 4,5
mtl, vid östra stranden af sjön Vidöstern, och de
därunder lydande Dörarp, 3,5 mtl, jämte andra 4,5
hemman samt 1,5 mtl i Berga socken. Tax.-v. 225,000
kr. (1915). T., först omnämndt 1387, byggdes 1450 af
Gustaf Olofsson Stenbock. Corps-de-logiset utgöres
af en 1871 uppförd envånings hufvudbyggnad och
ett par äldre flyglar. T. kom med Gustaf Olofssons
dotter Anna till yngre släkten Stenbock och genom
gifte på 1660-talet i ätten Bondes af Björnö ego
och innehas f. n. (1919) af hofstallmästaren grefve
K. G. Bonde. På det smalaste stället mellan Vidöstern
och Flåren, där landsvägen går öfver Toftaån, anlades
af Per Brahe i juni 1657 Tofta skans, som i början af
1658 förstärktes, men efter krigets slut lämnades att
förfalla. – 6. Skjutfält för Gottlands artillerikår,
omkr. 6,000 m. långt och 2,000 m. bredt, beläget
i Tofta socken, omkr. 12 km. s. om Visby, invid
hafvet.
5. L. W:son M. 6. G. af Wdt.

Toftaholm. Se Tofta 5.

Toftan, insjö i Sundborns och Svärdsjö
socknar, Dalarna, 120 m. ö. h., afvattnas
genom Svärdsjö-Sundbornsån till Runn.
E. A-t.

Toftaån, vänsterbiflod till Lagan, 6 km. lång,
förbinder sjön Flåren med sjön Vidöstern, som
passeras af Lagan. Af det från Flåren (vattenområde
1,430 kvkm. med Osån, längre ned benämnd Årån, som
hufvudtillflöde) afrinnande vattnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free