- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
269-270

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Togo - Togo, Heihachiro - Togores - Togrul Beg - Tohmajärvi - Toholampi - Toho vabohu - Toilette - Toise - Toison d'or - Toivakka - Toivo - Toivola - Tok - Tok - Tokad - Tokaidovägen - Tokaj - Tokaj-vin (Tokajer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nästan trädlös, men grästäckt högslätt, hvarest
stora hjordar af boskap, hästar och åsnor finna
bete. I bergstrakternas dalar växer yppig urskog med
kautschukalstrande lianer. De sydliga slätterna ha
fruktbar lateritjord, riklig nederbörd två gånger
om året, när solen står i zenit, och äro till
väsentlig del uppodlade. Viktiga kulturväxter äro
här majs, durra, maniok, jordnötter, ananas, kakao
och bomull. Betydande i landets export äro också
palmolja och palmkärnor samt kopra. De viktigaste
handelsplatserna äro förenade med hvarandra genom
ett järnvägsnät om 327 km. (1913), hvars utbyggande
kostat omkr. 21 mill. mark. Vid en kustbana (44
km.) ligga Lome och Anecho (Klein-Popo). Från Lome
går den s. k. inlandsbanan (119 km.) till Palime och
"Hinterlandbahn" (164 km.) till Atakpame. Hufvudstad
för den tyska kolonien var Lome (se d. o.). T:s
inhemska negerbefolkning uppskattades 1914 till
1,032,000 pers.; 368 hvita uppehöllo sig då i landet.
H. W-k.

Togo, Heihachiro, grefve, japansk amiral, f. 1847,
bekämpade som tillhörande satsumaklanen shogunatet
(se bd XII, sp. 1501). T. fick sin maritima utbildning
i England 1871–78 och utmärkte sig i sjöslaget vid
Jalu 1894. Tio år därefter var han viceamiral och
chef för den japanska flottan. Genom ett nattligt
torpedangrepp (febr. 1904) tillfogade han ryska
Port Arthurflottan stora förluster, och 27 maj 1905
tillintetgjorde han vid Tsushima i Koreasundet ryska
Östersjöflottan (se Rysk-japanska kriget 1904–05,
sp. 1386–87). Som belöning fick han grefvetitel. Han
var chef för marinstaben 1905–10 och utnämndes 1912
till storamiral. Se A. Lloyd, "Admiral T." (Tokyo,
1905).

Togores [tåga7-], MarianoRocade. Se Molins, sp. 854.

Togrul Beg, seldschukhöfding. Se Persien, sp. 556,
och Seldschuker.

Tohmajärvi [tå’m-]. 1. Socken i Kuopio län,
Finland, Ilomants domsaga och härad; pastorat af
2:a kl., hörande till Nyslotts stift, Karelens
nedre kontrakt. 691 kvkm. 6,055 inv. (1916),
finsktalande. – 2. Friherreskap, som 16 okt. 1651
förlänades fältmarskalken Lars Kagg, omfattande hela
Tohmajärvi pogost, 931 arviorubel, och afkastade i
årlig ränta 2,658 dal.
1. O. B-n.

Toholampi [tå’hå-], socken i Vasa län, Finland,
Gamlakarleby domsaga, Pedersöre härad; pastorat af 2:a
kl., Åbo ärkestift, Gamlakarleby kontrakt. 545 kvkm.
5,006 inv. (1916), finsktalande.
O. B-n.

Tohu vabohu, hebr., "öde och tom" (1 Mos. 1: 2), begagnas
om ett tillstånd, betecknadt af brister och
oordning, "huller om buller".

Toilette [tωalä’tt], fr. Se Toalett.

Toise [tωās], fr. (af lat. tensa,
de utsträckta, näml. brachia, armarna), famn
(äldre franskt längdmått) = 6 fot = 1,949 m.

Toison d’or [tωaså’ dår], fr., "gyllene skinnet"
(se d. o.).

Toivakka [tå’j-], socken i Vasa län, Finland,
Jyväskylä domsaga, Laukas härad; af skildes 1909 från
Jyväskylä landsförsamling till själfständigt pastorat
af 3:e kl., Borgå stift, Jyväskylä kontrakt. 333
kvkm. 2,711 inv. (1916), finsktalande.
O. B-n.

Toivo, pseudonym. Se Elmblad 3.

Toivola l. Toivala [tå’j-], pass eller sund i Kuopio
län och socken, Finland, förenar två fjärdar af
Kallavesi sjö och är omkr. 3 km. bredt. 7 km. s. om
sundet ligger Kuopio stad. Södra stranden utgöres
af Kelloniemi udde; på den norra ligger Toivala
gästgifveri. Sundet är ryktbart genom det tappra
försvar Sandels i spetsen för finsk-svenska trupper
från midten af juni till slutet af sept. gjorde mot
ryssarna under 1808 års krig. I början af juli anlade
han bröstvärn vid Ruokovirta och Mustavirta sund
samt en mängd batterier vid Sainila strax n. om T.,
hvarjämte sunden mellan öarna framför T. samt vid
Vaajasalmi, Ruokovirta och Mustavirta försänktes
eller spärrades med nedslagna pålar, bakom hvilka
förlades bevarade båtar; och slutligen utsåg han och
befäste med 7 batterier för sammanlagdt 27 pjäser en
nordlig upptagsställning vid Palois. Vid stilleståndet
29 sept. fick Sandels emellertid utrymma T. och äfven
gå förbi Palois.
(O. B-n.) L. W:son M.

Tok ("Ölandstok"), bot. Se Potentilla.

Tok, spelt. Se Mjölis.

Tokad. Se Tokat.

Tokaidovägen, gammal hufvudväg på japanska Hondo
(Nippon), genomlöpande ön i hela dess längd,
från Shimonoseki i s. v. förbi Osaka och Kyoto
till Tokyo samt vidare norrut till Sendai och
Aomori. Den byggdes med väldiga kostnader och
långvarigt arbete redan under shogunernas välde
(före revolutionen 1868). Numera åtföljes den i
hufvudsak af den viktigaste järnvägslinjen på ön,
stora längdbanan Shimonoseki–Tokyo–Aomori.
H. W-k.

Tokaj [tå’kåj]; handelsort och kommun i ungerska
komitatet Zemplén, vid Bodrogs förening med
Theiss, vid järnvägen Szerencs–Debreczen. 5,105
inv. (1910), magyarer, tyskar och slovaker. Vin- och
trähandel. Fiske. Från T. sträcker sig v. om Bodrog
mot n. bergskedjan Hegyallya (se d. o.), hvars södra
parti kallas Tokajbergen (största höjd 787 m.). På
dessas sluttningar produceras ett ypperligt vin
(se Tokaj-vin). (H. W-k.)

Tokaj-vin (Tokajer), ett ungerskt likörvin,
nästan uteslutande framställdt af furmintdrufvan,
som växer i komitatet Zemplén, på Tokajbergen,
sydliga delen af Hegyallyabergskedjan. Jordmånen är af
vulkaniskt ursprung och består af ett brunt stoft utan
inblandadt grus eller kisel. Inom kommunen Tarczal
odlas på ett litet vinberg den finaste tokajern, som
är kronans egendom och aldrig kommer i handeln. Ett
vin af hög rang lämna ock trakterna kring köpingarna
Tállya, Mád, Tolcsva och Liszka, medan orten Tokajs
vin når upp till endast andra ordningen. Drufvorna
skördas fullmogna, i slutet af okt. eller början af
nov. Bland de sorter, som framställas, äro följande
fem de yppersta. Essens kallas det före pressningen
erhållna utflödet ur drufvor, som fått vissna och
halft torka ihop, innan de skördats. Drufvorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free