- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
279-280

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toland, John - Tolbiacum - Tolderlund, Hother - Toledo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

279

Tolbiacum-Toledo

280

lif. I samband därmed ger han ock den spino-zistiska
duplicismen en vändning åt materialism, i det
att han fattar tänkandet som yttring af hjärnans
komplicerade rörelser. Äfven i religionskritiken går
han nu längre än förut. Han försvarar ej längre tron
på en personlig gud eller på själens individuella
odödlighet. Utan förmåga att historiskt uppfatta
religionsutvecklingen, ser han som upplysningstiden
i det hela den positiva religionens afvikelser från
den förnuftiga, naturliga religionen som frukten af
härsklystna prästers och statsmäns bedrägerier. I
"Pantheisticon" stannar han icke vid att kritisera
den positiva religionen, utan söker äfven sätta en
ny förnuftskult i dess ställe genom att skildra
de filosofiska symposier, som han låter diktade
hemliga sällskap af panteister rundtorn i världen
fira, under tillbedjan af Sanningen, Friheten och
Hälsan såsom de vises trefaldiga högsta goda och med
hyllande af mänsklighetens stora andar från Salomo
till Hypatia. Denna nya liturgi är en egendomlig
föregångare till den mänsklighetsreligion, som sedan
Gömte skulle söka grundlägga. Att han förlägger den
nya religionens utöfning till sällskap, som sluta
sina dörrar för alla profana, är karakteristiskt
för hela upplysningstiden, som väl tillerkände
de bildade full tankefrihet i religiösa frågor,
men ville behålla det obildade folket under kyrkans
för-mynderskap. Emellertid var äfven T. en kraftig
förfäktare af toleransens grundsatser, som han önskade
tillämpade äfven gentemot ateister, och har därigenom
utöfvat på sin tid ett gagnande inflytande. - T:s
skrifter utgåfvos i 2 bd 1726 -47. Jfr G. Berthold,
"J. T. und der monismus der gegenwart" (1876).
S-e.

Tolbracum, ort. SeZiilpich.

Tolderlund rtå’ller-], Hother, dansk författare,
f. 1820, d. 1880, var underläkare i kriget 1848 -50
och garnisonsläkare i staden Slesvig 1852 -64. Han
offentliggjorde 1851 Fortcellinger fra felten, aj
Dr. H. och utgaf efter hand under samma märke en mängd
berättelser och teckningar ur folklif vet, i synnerhet
från Slesvig, samt åtskilliga reseskildringar,
såsom Billeder jra Orienten (1875) och Fra syd
og nord (1876), där han visar stor iakttagelse-
och berättarförmåga. E. Ebg.

Toldt, Karl, österrikisk anatom, f. 1840, blef
med. doktor 1864, professor i anatomi 1876 i Prag
och 1884 i Wien. Han är led. af Yet. soc. i Uppsala
(1903) och Fysiogr. sällsk. i Lund (1906). Skrifter:
Lehrbuch der gewebelehre (1877; 3:e uppl. 1888),
Anatomischer atlas (tills, med Dalla Rosa,
1896-1900; 6:e uppl. 1908), äfvensom ett stort antal
specialafhandlingar. R- T-dt.

Toldy [tå’ldi; hette urspr. Sch e d el], F e-r e n
c z, ungersk litteraturhistoriker, f. 10 aug. 1805 i
Buda af tyska föräldrar, d. 10 dec. 1875 i Budapest,
greps tidigt af entusiasm för den ungerska nationella
saken och den ungerska litteraturen, studerade till
läkare, blef med. doktor 1829 och efter vidsträckta
utländska resor med vetenskapligt och litterärt
ändamål 1833 professor i dietetik vid universitetet
i Pest samt 1843 universitetsbibliotekarie, 1850
docent i estetik och allmän litteraturhistoria och
1861 professor i ungerska språket och litteraturen
vid samma universitet. T. var sekreterare i Ungerska
vetenskapsakademien

1835-61 och den hufvudsaklige stiftaren (1836) af
Kisfaludysällskapet (se d. o.). T., som med rätta
namnes "den ungerska litteraturhistoriens fader",
utvecklade en otroligt omfattande och fruktbringande
verksamhet som medicinsk, men framför allt estetisk
och litteraturhistorisk skriftställare, utgifva-re
af äldre och yngre ungerska författares arbeten och
källskrifter till Ungerns historia, ordboksutgifvare,
tidskriftsredaktör, öfversättare, minnestalare
m. m. och dref en outtröttlig propaganda i den
ungerska litteraturens, litteraturhistoriens och
öfver hufvud taget nationalismens tjänst. Så utgaf
han bl. a. Baizas, Berzsenyis, Csokonais, Faludis,
Kazinczys, K. Kisfaludys, Köl-cseys och Yerseghys
arbeten, redigerade 1837-43 den skönlitterära
tidskriften "Athenaeum", utgaf en bredt anlagd
ungersk litteraturhistoria, A magyar nemzeti
irodalom története (forntiden och medeltiden;
2 bd, 1851; flera uppl.), den ungerska poesiens
historia, A magyar költészet története (2 bd, 1854;
tysk öfv. 1863), en stor ungersk antologi, Magyar
költészet kézikönyve (2 bd, 1855-57; ny uppl. i 5 bd
1876) o. s. v. K. B. W.

Toledo [tålēdå]. 1. Provins
i Spanien, Nya Kastilien, nästan midt i landet,
begränsad i n. af prov. Avila och Madrid, i ö. af
Cuenca, i s. af Ciudad Real och i v. af Cáceres. Areal
15,346 kvkm. Prov. fylles i s. och v. af de
intill 1,450 m. höga Montes de Toledo, som utgöra
vattenskillnaden mellan Tajo och Guadiana. Största
vattendraget är Tajo. De jämna delarna af prov. ha
bördig, kalkrik och sandig jordmån och producera säd,
vin, olivolja och frukt m. m. Får- och getskötsel
lämnar ull och ost. Järngrufvor bearbetas, men
industrien och handeln äro obetydliga. Folkmängden
uppgick vid 1910 års slut till 413,217 pers. (26,9
per kvkm.) och beräknades 1916 till 431,230 pers. Den
enda stad, som förstnämnda år hade mer än 20,000 inv.,
var hufvudstaden T. (med 22,274 inv.). – 2. Hufvudstad
i nämnda provins, ligger omkr. 530 m. ö. h. utmed
högra stranden af Tajo, 65 km. s. s. v. om Madrid,
med hvilket den är förenad genom järnväg (bibana
till Madrid–Alicante-järnvägen). T. är, med hänsyn
till sin historia, arkitektur och läge en af
Europas märkvärdigaste städer. Det ligger liksom en
fästning på en hög klippa, till stor del omfluten
af Tajo, som här gör en hästskoformad krökning
(jfr fig. 1). Öfver Tajos djupa, vildt romantiska
dal leda två broar: Alcantara, från morernas tid,
och San Martín. Mot landsidan omges staden af två,
ännu tämligen väl bibehållna murar, den inre byggd
af västgoterna under 600-talet, den yttre af Alfons
VI. Några romerska ruiner (af cirkus m. m.) ligga
utanför murarna. Med sitt präktiga läge och sina i
terrasser liggande husrader gör staden på afstånd ett
imponerande intryck, men på närmare håll ser den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free