Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Toledo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfallen ut, med föga eller ingen trafik på de smala,
krokiga och backiga gatorna. En spansk författare har
med rätta sagt, att man i T. ej kan taga hundra steg
i samma riktning, vare sig i vågrät
 |
| Fig. 1. Alcantarabron öfver Tajo i Toledo. |
eller lodrät led. Husen äro stora och dystra, ofta
i morisk stil, nästan utan fönster mot gatan. Det
förnämsta torget är Zocodover, som utgör stadsbornas
förnämsta promenad. Därifrån går stadens
|
Fig. 2. Västra fasaden af katedralen i
Toledo, midtpartiet mellan de två tornen. |
enda breda gata till den gotiska katedralen, stadens
stolthet, ett bland de mest storartade af alla spanska
byggnadsverk (fig. 2). Påbörjad 1227, enligt ritningar
af fransmannen Petrus Petri, som under mer än 50 år
ledde arbetet, ansluter den sig
i sin femskeppiga anläggning och egendomliga
korbildning (dubbla omgångar kring det
halfcirkelformigt slutande koret) mest till
katedralerna i Paris, Bourges och Chartres. Kyrkans
inre längd är 113 m., bredden 57 m. och midtskeppets
höjd 46 m. Yttersidans längd är 130 m. och norra (det
enda fulländade) tornets höjd 107 m. Hufvudbyggnaden
blef färdig 1493. Senare tillsatser (från 1300-
och 1400-talen) äro bl. a. kapellen San Ildefonso,
en sirlig, framför korhufvudet anbragt åttahörning,
och det bredvid liggande Santiago. Ett glänsande
exempel på plateresk stil är Capilla de los Reyes
från 1531–46. Trots flera plundringar har kyrkan
rika konstskatter samt reliker och bibliotek (med mer
än 7,000 handskrifter). Inom dess murar ligga flera
ärkebiskopar och kardinaler samt konungar och krigare
begrafna. Ärkebiskopen af T., till rangen spanska
kyrkans förnämste prelat, bär titlarna kardinal och
primas de las Españas. Af sammanlagdt 110 kyrkor
och kloster, som en gång funnits i T., är ej halfva
antalet kvar, men åtskilliga bland dem höra till
arkitekturens mästerverk. Bland dem märkas främst,
utom katedralen, Santo Cristo de la Luz, urspr.
en moské, som Alfons VI efter sitt segerrika intåg
i staden genast lät inviga till ett kristet tempel,
San Juan de los Reyes (från 1477) samt Santa Maria la
Blanca, urspr. judisk synagoga. I stadens högsta del,
548 m. ö. h., ligger det forna kungliga palatset
Alcazar, urspr. från västgoternas tid, men nästan
fullständigt ombyggdt af Karl I och Filip II. Det
uppläts 1882 till kadettskola, förstördes af eld 1887
och har sedan dess varit under restauration. Staden
har ett instituto (högre allm. läroverk), ett
präst- och ett lärarseminarium, infanteriskola,
flera kloster och hospital. Det 1498 grundlagda
universitetet upphäfdes 1845. Utanför staden
ligger den kungliga Fabrica de armas blancas, som
tillverkar ypperliga värjklingor ("Toledoklingor"),
sablar, bajonetter, dolkar m. m. Eljest idkas i
T. tillverkning af sidentyg och väfnader, papper,
läder och fajans samt marsipan. – Det 193 f. Kr. af
romarna eröfrade Tolētum, som dessförinnan var
hufvudstad i ett iberiskt rike, befästes starkt af dem
och var redan då berömdt för sina vapenarbeten. För
det kyrkliga lifvet i Spanien blef T. en medelpunkt,
och under 400–600-talen höllos där icke mindre än 20
konsilier. Men äktheten af de båda första (397 eller
400 och 405 eller 407) är mer än tvifvelaktig. Sedan
Spaniens eröfrare, västgoterna, anslutit sig till
den katolska kyrkan, blefvo dessa synoder – i hvilka
jämte biskoparna rikets store erhöllo säte – tillika
riksdagar. Bland dem må påpekas följande. Synoden 633
uttalade sig om treenigheten och Kristi gudom i nästan
enahanda ordalag som det s. k. athanasianska symbolum,
anbefallde likformighet i liturgien (se Officium
gothicum) och förbjöd försök att tvinga judarna att
antaga kristendomen. Synoden 646 stadgade bannlysning
och egendomskonfiskation för upprorsmän. Synoden 675
antog lärosatsen, att "Sonen är sänd icke allenast af
Fadern, utan äfven af den Helige ande" och stadgade
stränga straff för förbrytelser af biskopar. Synoden
681 vidtog stränga åtgärder mot judarna samt förbjöd
dyrkan af afgudabilder. Synoden 684, sammankallad
för att vederlägga monoteletismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfci/0161.html
