- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
283-284

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toledo - Toledo - Toledo, Alfonso Martinez de - Toledo, hertig af - Toledo - Toledo - Toledo-klinga - Tolentino - Tolerabel - Tolerans - Tolerari potest - Tolerera - Toletum - Toletus (Toledo), Franciscus - Tolf, Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och apollinarismen, godkände det ekumeniska mötets
i Chalkedon beslut. Under inkvisitionernas tidrymd
var T. dessas hufvudplats i Spanien. – Sedan midten
af 500-talet var T. västgotarikets hufvudstad och
under morernas välde (714–1085) näst Córdoba den
viktigaste staden i Spanien, stamhåll för arabiska
och judiska lärde, med en folkmängd af 200,000
pers., och en tid (1036–85) hufvudstad i ett
eget konungarike. Efter fyraårig belägring intogs
staden 1085 af Alfons VI af Kastilien och Leon,
blef kastilianska hofvets residensstad och fortfor
att blomstra, tills hofvets förflyttning till Madrid
1560 gaf den dödsstöten. Vid folkräkningen 1910 hade
den 22,274 inv., 1916 uppskattades de till endast
21,720. – Litt.: Å. W:son Munthe, "I T." (i "Ny svensk
tidskr.", 1889), J. Amador de los Rios, "Monumentos
arquitectonicos de España", I, (1904), A. F. Calvert,
"T." (1907), och M. v. Boehn, "T." (1910). Jfr
också Blasco Ibáñez’ roman "La catedral" (1903).
1–2. (H. W-k.)

Toledo [tålī’dåu], stad i nordamerikanska staten
Ohio, vid floden Maumee, 10 km. från Eriesjön
och vid Miami–Eriekanalen, som förenar T. med
Cincinnati. 187,840 inv. (1915). Ett stort
antal järnvägslinjer sammanträffa i T. Såsom
en af de största järnvägsknutarna i unionen
och en af de förnämsta hamnarna vid de stora
sjöarna har T. betydande handel, särskildt med
spannmål, fläsk, trä, järnmalm och kol, men äfven
liflig industri, företrädesvis i järn och stål,
trävaror, landtbruksredskap och maskiner,
möbler och glas. Det första nybygget anlades
på platsen 1832, och orten blef stad 1837.
(H. W-k.)

Toledo [tåledå], Alfonso Martinez de, spansk
författare, ärkepräst af Talavera, f. 1398(?) i
Toledo, d. 1466, en af de förnämste prosatörerna
under Johan II :s tid, som intar en hög rang genom
sitt språks renhet. Hans förnämsta arbete är Corbacho
(titeln lånad från Boccaccio) eller Repro-baciön del
amor mundano eller Arcipreste de Talavera que jabla
de las malas mujeres é compla-siones de los hombres,
en moralisk satir öfver samtidens seder, skildrade
i saftiga drag. Detta arbete har fullständigt
satt i skuggan T:s andra skrifter, såsom Atalayo
de las Cronicas, en historisk kompilation utan
synnerlig originalitet, och Vidas de San Isidoro
y San Ildefonso m. fl. T. är intagen i Spanska
akad:s "Catålogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.

Toledo [tåledå], hertig af. Se A l b a.

Toledo [tåledå], spansk jesuit. Se Toletus.

Toledo [tåledå], spanska konstnärer. 1. Juan de T.,
arkitekt, d. 1567, studerade i Italien, förnämligast
Michelangelos byggnader, och kallades till Spanien
af Filip II, där han sträfvade att ge den spanska
arkitekturen klassisk form. Hans mest berömda verk
är Escorial (se d. o.), den väldiga komplexen af
kloster, kyrka och slott, börjad 1563 och efter
T:s död fullbordad af Juan de Herrera. - 2. Juan
de T., målare, f. 1611 i Lorca, d. 1665, kallad "El
Capitano", emedan han, efter att ha studerat måleriet,
begaf sig som krigare till Italien, där han utmärkte
sig och blef kapten i kavalleriet. Han blef i Eom
elev af bataljmålaren Michelangelo Cerquozzi, hvars
stil han vidare utbildade i Spanien, något urblekt i

teckningen, men alldeles icke i färgen. Han var
verksam i Granada, i Murcia och i Madrid. Utom
bataljmålningar utförde han kyrkliga bilder, mariner
och landskap. 1-2. C. B. N.*

Toledo-klinga. Se Toledo, sp. 282.

Tolentino [tålentīnå], stad uti italienska
prov. Macerata, landskapet Marche (Markerna), på
östsluttningen af Apenninerna, vid floden Chienti
och järnvägen Porto Civitanova Fabriano. 13,165
inv. (1911). Den har en bro från 1200-talet samt
flera för sina konstverk märkliga kyrkor och andra
byggnader, såsom Basilica di San Niccolò och San
Catervo, båda med freskomålningar. T. är romarnas
Tolentinum i Picenum och är historiskt märkligt
genom den 19 febr. 1797 mellan general Bonaparte och
fullmäktige från påfven Pius VI slutna freden, genom
hvilken påfven till Frankrike afträdde Avignon och
Venaissin, Bologna, Ferrara och Ancona. 2 och 3 maj
1815 vunno österrikarna under Bianchi en seger öfver
neapolitanerna, hvilken kostade Murat Neapels tron.
(H. W-k.)

Tolerabel. Se Tolerera.

Tolerans [-a’ŋs]. Se Tolerera. – Toleransakten
1689. Se Episkopalkyrkan, sp. 712. – Toleransediktet
1781. Se Religionsfrihet, sp. 1333. – Tolerant. Se
Tolerera.

Tolerari potest (lat., "kan fördragas") säges i
katolskt språkbruk om handlingar eller förhållanden,
som strängt taget strida mot kyrkans grundsatser,
men under vissa omständigheter kunna tolereras.
J. C.

Tolerera (lat. tolerare, eg. bära, uthärda), fördraga,
ha fördrag med, öfverse med, tillstädja, hysa
fördragsamhet emot. – Tolerabel, som kan uthärdas,
dräglig, som någorlunda går an. Mots. intolerabel. –
Tolerans [-a’ŋs]. 1. Fördragsamhet (i
synnerhet i trossaker; mots. intolerans),
utöfning af samvetsfrihetens grundsats (se vidare
Religionsfrihet). – 2. Högsta af lagen tillstadda
afvikelse från rätta storleken och vikten för
vissa föremål, som kräfva noggrann tillverkning
och skola levereras i stort antal (mynt, vapen,
projektiler). Sådan medgifven afvikelse från den
lagbestämda halten och vikten af hvarje myntstycke
kallas äfven remedium. Om tolerans l. toleransgräns
vid sockerförtäring se Sockersjuka, sp. 233. –
Tolerant [-a’ŋt], fördragsam. Mots. intolerant.

Toletum, stad. Se Toledo, sp. 282.

Toletus (Toledo), Franciscus, spansk jesuit, f. 1532
i Cördoba, d. 1596 i Rom, blef 1559 lärare i filosofi
och teologi vid Collegium romanum, tog framstående del
i utarbetandet af den officiella uppl. af "Vulgata",
användes ofta i diplomatiska värf och blef 1593
kardinal. Han skref kommentarer till Johannes,
Lukas m. fl. och arbeten i kasuistik (se d. o. och
Moralteologi, sp. 1060).

Tolf, Robert, botanist, f. 12 dec. 1849 i Svennarum,
Jönköpings län, d. 21 dec. 1903 i Jönköping, blef
1883 student, 1890 botanisk assistent vid Svenska
mosskulturföreningen och 1895 föreståndare för
Jönköpings läns frökontrollanstalt. Mycket verksam
på dessa institutioners arbetsområden, publicerade
han äfven många uppsatser (i Sv. mosskulturförenrs
tidskrift, i "Botan. notiser",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free