- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
323-324

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tommarp - Tommaseo, Niccolò (Nikola Tomasic) - Tommasi, G. M. - Tommasi, Donato - Tommaso da Modena - Tommy Atkins - Tomocerus - Tomognathus - Tomoriviken - Tompa, Mihaly

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socken i Järrestads härad, Kristianstads län, och
en i Skytts härad, Malmöhus län. Den förra heter
nu Östra Tommarp (se d. o.), den senare Västra
Tommarp
(se d. o.). Inom Östra T. låg under den
äldre medeltiden en ej obetydlig stad, Tummathorp
1. Tommarp, vid den å, som 3/4 mil nedanför faller
ut vid Simrishamn. Staden egde en kyrka, helgad åt
Jungfru Maria, och ett munkkloster, S. Peders kloster,
af premonstratensorden (stiftadt 1155), hvars kyrka
är den nuv. sockenkyrkan. Redan före unionstidens
slut hade staden nedsjunkit till en bondby. Kring
Tommarps station vid Malmö-Simrishamns järnväg,
8 km. från Simrishamn, ligger byn T. med 469
inv. (1918). Flera handtverkare, handlande, 3 kvarnar,
mejeri samt ullspinneri och väfveri. - 2. Kungsgård
i Kvidinge socken, Kristianstads län, nära Rönne
å. 7 1/2 mtl; tax.-v. 395,000 kr. Corps-de-logiset
("borgen") är en märklig, antagligen i midten af
1500-talet uppförd renässansbyggnad, bestående af
fyra, två våningar höga, i hvarandra byggda flyglar,
som nu äro täckta med valmtak af tegel och omge en
trång, kvadratisk gård; genom västra flygeln leder
en korshvälfd portgång; norra flygelns midtparti
är resten af en gammal medeltidsbyggnad. I gårdens
sydöstra hörn fanns
illustration placeholder

Tommarps borg på 1680-talet. Efter Burman-Fischers
"Prospecter af–––––byggnader–––––i Skåne".

långt in på 1700-talet ett rundt trapptorn (se
fig.). T. tillhörde i senare hälften af 1400-talet
Brosterupsläkten, kom därefter till Gjeddeätten,
öfverlämnades i senare delen af 1600-talet som
ett af vederlagsgodsen för Bornholm till svenska
kronan, indeltes till öfverstelöjtnants-, sedermera
öfversteboställe, indrogs på 1870-talet till
statsverket och har sedan dess varit utarrenderadt.

Tommaseo [tåmmase’å], Niccolò (Nikola Tomasic),
italiensk litteraturhistoriker, f. 1803 inom en
kroatisk släkt i Dalmatien, d. 1874 i Florens, egnade
sig åt litterära värf i Florens, 1833-38 i Paris
och därefter i Venezia. Då han ingett en petition om
mildring af censuren, blef han jämte Manin häktad i
jan. 1848. Han frigafs under ett folkupplopp i mars
s. å. och vardt medlem af provisoriska regeringen i
republiken Venezia samt i aug. s. å. kultusminister,
men landsförvisades efter stadens kapitulation i
aug. 1849 och bosatte sig på Korfu.
Han flyttade 1865 till Florens. T. hörde till
den skola, som vill förena katolicismen med
liberala sträfvanden. Han var en mångsidig och
verksam skriftställare samt egde stort inflytande
som kritiker. Bland hans arbeten må nämnas den
förtjänstfulla ordboken Dizionario dei sinonimi
della lingua italiana
(1832; 7:e uppl. 1887),
Dell’ educazione (1834; 3:e uppl. 1836), Comento di
Dante
(1837), det historiska arbetet Relazioni degli
ambasciadori veneti
(2 bd, 1838), hvilket belyser
Frankrikes historia under 1500-talet, den mycket
betydelsefulla folkvisesamlingen Canti popolari
toscani, corsici, illirici, greci
(5 bd, 1839-43),
Studj critici (2 bd, 1843), den psykologiska romanen
Fede e bellezza (1852; flera uppl.), "Le lettere di
Santa Caterina di Siena" (4 bd, 1860), Dizionario
della lingua italiana
(1856 ff.), Dizionario estetico
(ny uppl. 1872). En del af hans bref utgafs 1904. Se
monografi af Prunas 1901. (R-n B.)

Tommasi [tåm-], G. M. Se Thomasius.

Tommasi [tåm-], Donato, italiensk kemist
och fysiker, f. 1848 i Neapel, d. 1907 i Paris,
utförde en del undersökningar inom termokemien,
elektrokemien och elektricitetsläran samt dess
praktiska tillämpningar. T. författade Traité
théorique et pratique d’électrochimie
(1889) och
Traité des piles électriques et des accumulateurs
(1890). S. A-s.

Tommaso [tåmmäså] da Mo’dena, italiensk målare under
1300-talet, kallades af Karl IV till Böhmen, där han
dels var verksam i Prag, dels med målningar prydde
den af konungen 1348-56 uppförda borgen Karlstein
(se d. o.).

Tommy Atkins [tåmi ä’tkins] l. endast Tommy
(pl. Tommies), engelsk skämtsam och numera mycket
vanlig benämning på den engelske infanteristen i
ledet. Namnet förskrifver sig från R. Kiplings
"Barrackroom ballads" och "Soldiers three"
m. fl. Kipling åter uppges ha tagit namnet från de i
början af 1800-talet begagnade afräkningsformulären
för solden, i hvilka man som exempel på underskrift
lär ha användt namnet Tommy Atkins.

Tomocerus, zool. Se Hoppstjärtar.

Tomogna’thus, zool. Se Myrmicinæ, sp. 99.

Tomoriviken, äfven benämnd Toloviken, hafsvik
på östkusten af Celebes (se d. o.), mellan dennas
östra och sydöstra halföar.

Tompa [tå’mpa], Mihály, ungersk skald, f. 28
sept. 1817 i Rimaszombat i komitatet Gömör, d. 30
juli 1868 som reformert präst i Hanva i sin
hembygd. T. deltog som fältpräst i frihetskriget
1848-49. Han var tillsammans med Arany och Petöfi
en af de tre lysande skalder, som på folklig grund
förnyade den ungerska poesien. För T:s diktning äro
ädel och djup känsla, melankoli och rik fantasi,
parade med själfständig och folklig diktion,
karakteristiska, men äfven humorn var honom ingalunda
främmande. Diktsamlingar af T.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free