- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
325-326

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tompa, Mihaly - Tompkins, Daniel D. - Tomrum - Tomsill - Tomsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utkommo särskildt 1846-67. Episka dikter af
humoristisk art äro bl. a. Szuhay Mátyás (1846) och
A vámosújfalusi jegyzö (1847). Äfven predikningar
och andra uppbyggelseskrifter utgåfvos af T. Hans
samlade dikter utgåfvos första gången 1870 i 6 bd.
K. B.W.

Tompkins [tå’mkins], Daniel D., vicepresident i
Nord-Amerikas förenta stater, f. 21 juni 1774 i
Westchester county, staten New York, d. 11 juni 1825
på Staten island, blef advokat i New York 1797,
invaldes 1801 i staten New Yorks lagstiftande
församling och blef 1804 vald till led. af
unionskongressens representanthus, men tillträdde
i stället s. å. en domarpost vid staten New Yorks
högsta domstol. T. var guvernör i New York 1807-17
och inlade under 1812 års krig stor förtjänst om New
York-milisens skyndsamma utrustning och beväpning,
hvarvid han på sin personliga kredit upplånade
betydande summor. Under Monroes presidentskap
1817-25 var T. Förenta staternas vicepresident. Han
beskylldes under sitt sista lefnadsår med orätt för
att ha under 1812 års krig förskingrat statens medel;
faktiskt hade han tillsatt stora summor af egna medel,
utan att detta f arm gick ur de vårdslösa räkenskaper
han i första brådskan efter krigsutbrottet förde. De
obefogade anklagelserna vållade hos T. djup melankoli,
under hvars inverkan han förföll till dryckenskap, som
torde ha förkortat hans lif. Jfr D. S. Alexander,
"Political history of New York", I (1906).
V. S-g.

Tomrum, fys. Se Vakuum.

Tomsill, zool. Se Sillsläktet, sp. 540.

Tomsk. 1. Guvernement i Väst-Sibirien, omgifvet af
guv. Tobolsk i v. och n. v., Jenisejsk i n, ö. och ö.,
Mongoliet i s. ö. och Semipalatinsk i s. v. 862,530
kvkm. 4,053,700 inv. (1915), 3,7 på 1 kvkm. Största
längden, från n. till s., är 1,360 km. och största
bredden, från ö. till v., 892 km. Sydöstra delen,
en fullständig alpregion, fylles af Altai och dess
utlöpare, de från ö. s. ö. till v. n. v. gående
Cholsun- och Korgonbergen, kulminationspunkten
Bjeluka-gora (3,350 m.) samt Tjuiski- och Kuraibergen,
med tätt skogbeväxta sluttningar och åtskilda af
breda, bördiga längddalar. I n. ö. ligger Sajanska
berget, n. därom Abakan och Sibiriska Ural. Bergen,
särskildt Altaisystemet, äro rika på malmer,
såsom blyglans, koppar, guld och silfver, samt på
stenkol. Sydvästra delen fylles nästan h. o. h. af
Barabastäppen i n. och Kulundinskistäppen i s.
Norra delen är ett vidsträckt, af täta skogar fylldt
sumpland. Guv. genomdrages i hela sin längd af
Ob med dess många bifloder, Tjumysj, Tom, Tjuslym
och Tym fr. h., samt Tjarysj, Tjaja och Vass-jugan
fr. v. Till Irtysj flyta genom guv. fr h. Buchtarma,
Om och Tara och till Jenisej fr. v. Abakan. Ett
område på 10,323 kvkm. upptas af många insjöar
med sött och salt vatten, bland dem Tjany (3,612
kvkm.) på Barabastäppen, Kulundinskisjön och
Teletsksjön i Altai. Fastlandsklimat härskar;
i staden T. är medeltemperaturen -1° (jan. -19,6°,
juli + 18,7°), högsta temperaturen är + 31° och lägsta
-50°. Fruktansvärda snöstormar rasa vår och höst, och
sumplandet är mycket ohälsosamt. Af befolkningen äro
91,4 proc. ryssar, återstoden finnar (0,9 proc.),
ostjaker, samojeder, tatarer (6,4 proc.) och
kalmucker. Flertalet är rysk-ortodoxa (92,14 proc.),
men dessutom finnes ett fåtal raskolniker (1,74
proc.), muhammedaner (1,5 proc.), katoliker (0,55
proc.), protestanter och hedningar. Folkökningen
är stark, till stor del till följd af den stora
immigrationen; under åren 1910–14 inflyttade i
medeltal 55,802 personer om året. Folkupplysningen
står lågt, men har gått mycket framåt på sista
tiden. Jordbruket är hufvudnäring. 85 proc. af
befolkningen äro bönder. Af befolkningen äro endast 22
proc. af dem, som fyllt nio år, läskunniga. Den odlade
jorden omfattar 12,595 kvkm. (1902) och är delvis
mycket bördig, särskildt i Altais slätter. Hvete, råg,
hafre, korn, hirs, potatis, lin, hampa och bohvete
äro de förnämsta produkterna. Äfven boskapsskötseln
är högt utvecklad, i synnerhet hos
tatarerna; hästar, nötkreatur, får och kameler
äro de viktigaste husdjuren. Jakt har förr varit
en viktig näring, och fiske har alltmer blifvit
det. Bergsbruket är betydande och lämnar stenkol
(285,333 ton 1904), salt (16,884 ton s. å.),
guld, silfver, koppar och järn. F. ö. är industrien
outvecklad och omfattar väsentligen tegeltillverkning
och brännvinsbränning. Dess tillv.-v. beräknades
1901 endast till 15 mill. kr. Guv. har indelats i
sju distrikt.

illustration placeholder
Universitetet i staden Tomsk.


2. Hufvudstad i nämnda guv., vid Tom och dess
förening med Usjaika, 45 km. ofvanför dess inflöde
i Ob. 116,664 inv. (1915). T. är en af Sibiriens
folkrikaste och i kommersiellt hänseende viktigaste
städer, medelst bibana förenad med Transsibiriska
järnvägen. Det har 20 ryska, 1 protestantisk och 1
katolsk kyrka, moské, synagoga, ett munk- och ett
nunnekloster, universitet (se fig.) grundlagdt 1888,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free