- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
329-330

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tomtindelning - Tomtkarta - Tomtmätning - Tomtormen - Tomtrå - Tomträtt - Tomträttsbok - Tomträttskassa - Tomträttsprotokoll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tomtindelning. Se Tomt.

Tomtkarta, i skala ej understigande l : 400, med
tillhörande beskrifning, skall enligt lag upprättas
öfver hvarje tomt i stad eller stadsliknande
samhälle, då den på grund af vederbörande
myndighets beslut bildats eller förändrats,
äfvensom då officiell mätning däraf egt rum (se
Tomt och Tomtmätning). Konceptet till kartan skall
förvaras under byggnadsnämndens vård. Allmänna
lagbestämmelser om sådana tomtkartor gåfvos första
gången i 1874 års byggnadsstadga för rikets städer,
men redan långt förut voro tomterna i våra städer
vanligen kartlagda, så noggrant förhållandena medgett.
C. G. Bj.

Tomtmätning, jur., förrättning för uppmätning och
kartläggning af tomt i stad eller stadsliknande
samhälle, som jämlikt föreskrifterna i 2:a kap. af
lagen om fastighetsbildning i stad 12 maj 1917
verkställes af i stadens tjänst anställd mätningsman
eller annan, af K. M:ts befallningshafvande särskildt
förordnad person. Jfr Tomt. C. G. Bj.

Tomtormen, i våra förfäders religion en orm, som höll
till på tomten och i hvilken tidigare släkten tänktes
fortsätta sitt lif. Se Ormkult.

Tomtrå. Se Ka.

Tomträtt, jur., en egenartad besittningsrätt till
jord, hvilken i svensk rätt infördes genom lagen om
nyttjanderätt till fast egendom 14 juni 1907. Föremål
för sådan besittningsrätt är tomt på område, som
enligt lagen om fastighets bildning i stad 12 maj
1917 indelats för bebyggande och tillhör kronan,
stad eller annan kommun eller ock municipalsamhälle
eller fideikommiss eller annan stiftelse. Likartade
institut förekomma i främmande, särskildt engelsk
och tysk, rätt, och i vår äldre rätt har tomträtten
en förebild i de s. k."ofria tomterna" (se Ofri
grund
). Tomträtten skall åt besittningshafvaren ge en
vida starkare rätt, än den vanliga nyttjanderätten
medför, utan att själfva eganderätten afhändes
upplåtaren. Det sociala syfte den skall tillgodose
är väsentligen att bereda städer och andra därmed
jämförliga samhällen möjlighet att på ett verksamt
sätt reglera bostadsförhållandena inom samhället, utan
att genom försäljning afhända sig den värdestegring
af tomterna, som samhällets egen utveckling medför,
eller behöfva själft bygga och uthyra bostäder. Af
detta syfte betingas de bestämningar, som lagen ger
institutet. Skall den besittningsrätt, som genom
tomträtten upplåtes, kunna tjäna som underlag för
eget bostadsbygge, måste tiden för dess bestånd vara
icke alltför kort, medan å andra sidan tiden icke bör
utsträckas så långt, att samhället i själfva verket
går miste om fördelen af att kunna ånyo förfoga öfver
tomten. Tiden är därför bestämd till 26–100 år. På
tomtens anordnande och bebyggande måste besittaren
nedlägga icke obetydlig kostnad, och då det icke
i allmänhet kan antagas, att han själf förfogar
öfver härtill erforderliga medel, måste utväg
beredas honom att använda åbyggnaden å tomten som
säkerhet för lån. Sådan möjlighet beredes därigenom,
att själfva tomträtten i det hela behandlas som en
fastighet för sig, så att den kan inskrifvas i en
särskild fastighetsbok (tomträttsboken) och därefter
intecknas för fordran. Att tomträttsinteckning icke
[kan] lämna samma säkerhet som fastighetsinteckning,
är emellertid
uppenbart, och därför måste, om tomträttsinstitutet
skall vinna större utbredning, från det allmännas
sida vidtagas särskilda åtgärder för underlättande
af belåning.

Huruvida tomträttsinstitutet skall bli af större
betydelse för städernas bostadspolitik, är beroende af
den klokhet och kraft, hvarmed vederbörande samhällen
tillämpa detsamma. Lagen lämnar dem i sådant hänseende
den största frihet. Att en tomträttshafvare intar en
vida bättre ställning än en vanlig hyresman, är lika
uppenbart, som att han dock aldrig kan likställas
med själfegaren. För dem, som vilja skaffa sig
"egna hem", blir därför alltid eganderätten mer
begärlig. Det enskilda spekulationsintresset skall
också alltid ställa sig hindrande i vägen för
användning af en upplåtelseform, som just afser att
i fråga om bostadstomter utesluta detta intresse. På
åtskilliga orter i vårt land har institutet redan
funnit tillämpning (se vidare Lagberedningens
"Förslag till Jordabalk", I, sid. 230 ff.).
I. Afz.

Tomträttsbok, jur., en jämlikt lagarna om inskrifning
af tomträtt m. m. samt om inteckning i tomträtt m. m.,
bägge gifna 14 juni 1907, vid hvarje underrätt i
riket förd uppslagsbok öfver alla i fastigheter inom
rättens domvärjo upplåtna tomträtter (se Tomträtt),
i fråga om hvilka inskrifning eller inteckning
sökts. Tomträttsboken motsvarar de fastighetsböcker
(se Fastighetsbok, sp. 1431), som föras
vid rådstufvu-rätterna som ett slags sakregister
till lagfarts- och inteckningsprotokollen. På
samma sätt bör tomträttsboken kunna betraktas
som ett sakregister till tomträttsprotokollet
(se d. o.). I en spalt, till vänster på hvarje
upplägg i boken, införas anteckningar om
inskrifningsärenden, i en annan, till höger på
upplägget, om inteckningsärenden. Anteckningarna
i tomträttsboken ha emellertid aldrig vitsord
gentemot tomträttsprotokollets innehåll, i
händelse af skiljaktighet mellan detta och boken,
öfver hufvud ha anteckningarna i boken ingen
civilrättslig verkan; den enskildes rätt skall ej
vara beroende af hvad där antecknats eller uteglömts.
C. G. Bj.

Tomträttskassa. Sedan Stockholms stad 1908 börjat
upplåta tomter med tomträtt (se d. o.), befanns det
påkalladt att för belåning af inteckningar i tomträtt
skapa en särskild kreditanstalt. På grund häraf
bildades 1908 A.-b. Stockholms tomträttskassa med ett
aktiekapital af 500.000 kr. Stockholms stad har iklädt
sig garanti för tomträttskassans obligationer intill
ett belopp af 5 mill. kr. Vid årsskiftet 1917-18
uppgick summan ai de af tomträttskassan mot hypotek
af inteckningar i tomträtt utlämnade lånen till
4,456,042,65 kr. Vid samma tidpunkt uppgingo kassans
utelöpande obligationer till 4,250,000 kr. Efter
mönstret af A.-b. Stockholms tomträttskassa
har i Göteborg, sedan denna stad börjat göra
tomträttsupplåtelser, bildats en kreditanstalt benämnd
A.-b Göteborgs tomträttskassa. Dennas aktiekapital
är 500,000 kr. De utlämnade lånen uppgingo 31 dec
1917 till 990,215,14 kr. och kassans utelöpande
obligationer till 511,473,93 kr.

Tomträttsprotokoll, jur., ett af de hos de svenska
underrätterna förda s. k. småprotokollen



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free