- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
331-332

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tomträttsprotokoll - Tomtskifte - Tomtvärde - Tomtören - Tomus - Tomyris - Ton - Ton - Tonal - Tonalepasset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se Dombok), hvilket jämlikt en k. förordn. 16 juni
1875, senast ändrad genom en lag 22 juni 1911,
skall föras "öfver inskrifningar af tomträtt
samt af fång till sådan rätt, inteckningar i
tomträtt, inskrifningar af vattenfallsrätt
samt af fång till sådan rätt, så ock öfver
inteckningar i vattenfallsrätt". Af dessa ärenden
innebär inskrifningen en åtgärd, jämförlig med
inteckning af nyttjanderätt och i likhet med denna
beredande tomträtten skydd mot dels ny egare af
själfva tomten, dels, i händelse af upplåtelse
af tomträtt till samma område åt annan person,
gentemot denne. Därutöfver medför inskrifningen, att
tomträtten kan intecknas till säkerhet för fordran
samt att byggnader och stängsel på tomten efteråt
räknas som tillbehör till tomträtten, d. v. s. få
begagnas af tomträttshafvaren och inbegripas under
inteckning i tomträtten. Inteckning i tomträtt
åter ger inteckningshafvaren säkerhet under namn
af panträtt i tomträtten (se Pant, sp. 1457); han
eger sålunda vid uteblifven betalning låta exekutivt
försälja tomträtten för gäldande af fordringen. Vid
det stora flertalet af våra underrätter har emellertid
tomträttsprotokollet hittills fått bli oskrifvet
af brist på dithörande ärenden. Som sakregister
till tomträttsprotokollet skulle tomträttsboken
och vattenfallsrättsboken (se dessa ord) kunna
betraktas. Jfr Tomträtt och Vattenfallsrätt. C.G.Bj.

Tomtskifte. Se Hemskifte, sp. 409.

Tomtvärde är det pris per ytenhet, hvartill
en obebyggd tomt försäljes. Detta pris beror
på möjligheterna att bebygga och utnyttja
tomten, hvarvid man får taga hänsyn till
grundläggningsförhållandena, tomtens mer eller
mindre centrala läge samt de bestämmelser, som
gälla för densammas bebyggande. Skall ett större
markområde stadsplaneläggas och försäljas, kan man
beräkna själfkostnadspriset för tomterna genom
att på samtliga tomter fördela kostnaderna för
områdets inköp samt anläggning af gator och öppna
platser, ränteförluster under försäljningstiden och
administrationskostnader Tomtvärdet i de centralare
delarna af en stad bli i verkligheten liktydigt
med hela fastighetens värde fördeladt per ytenhet,
emedan byggnadstomter ej kunna erhållas, med mindre
befintliga åbyggnader på tomten rifvas. Som exempel
på tomtvärdets ungefärliga storlek kan nämnas,
att det i Stockholm under de senare åren växlat,
beroende på tomtens läge m. m., mellan 300 och 1,000
kr. per kvm. för tomter i stadens centrala delar,
mellan 50 och 150 kr. pr kvm. för tomter afsedda för
uthyrningshus i stadens yttre delar samt mellan 2 och
15 kr. pr kvm. för villatomter i Stockholms förstäder.
A. E. P.

Tomtören. Se Ofri grund, sp. 535.

Tomus. Se Tom.

Tormyris. Se Kyros 1 och Massageter.

Ton [eng. uttal ta’n; sv. utt. tånn], ett engelskt
ord, som eg. betyder tunna. 1. Namn på en vikt: a)
engelsk ton ( = 20 hundredweights l. centner = 2,240
pounds avoirdupois) = 1,016,046 kg. I Nord-Amerika
kallas denna vikt long ton l. gross ton, medan short
ton
är = endast 2,000 pounds ( = 907,i8 kg.); b)
metrisk ton (en numera äfven i Sverige gällande vikt,
i Frankrike kallad millier métrique) = 1,000 kg. Om
1/10 ton, deciton,
se d. o. och Metersystemet, sp. 295. - 2. Skpsb. Det
enhetsmått, som används vid bestämmande af
fartygs storlek. Ordet begagnas i 2 olika
betydelser, nämligen deplacementton l. viktton
om 1,000 kg. (i England 2,240 eng. skålpund =
1,016 kg.) och registerton 1. rymdton om 2,83
kbm. (100 eng. kbfot). Med ett fartygs storlek i
brutto- l. nettoton förstås dess dräktighet brutto
1. netto, örlogsfartyg uppmätas i deplacementton
och dessutom ibland i registerton, handelsfartyg i
register-ton. Yachters mätning för klassificering
sker enligt helt olika grunder. Jfr Deplacement,
Dräktighet l, Mätningsregel och Skeppsmätning.
2. C. K. S.

Ton (lat. to’nus). 1. Fys., mus., ett ljud med
regelbundna periodiska svängningar i den ljudande
kroppen, till skillnad från ett oregelbundet ljud
(buller). Akustiskt skiljer man mellan egentlig ton,
såsom en enkel svängningsserie, och klang, såsom en
sammansatt sådan (grundtonen jämte de harmoniska
bitonerna; jfr Alikvottoner, Klang, Ljud och
Undertoner). I dagligt tal förblandas oftast ton med
klang (så har man uttrycken orgelton, flöjtton, en
violinists "ton" o. s. v.). Alltefter svängningarnas
större eller mindre hastighet blir tonen högre eller
lägre; alltefter deras större eller mindre vidd blir
den starkare eller svagare. Alltför långsamma eller
alltför hastiga svängningar uppfattas icke af örat som
toner, utan i förra fallet som täta stötar, i senare
fallet som obestämdt hvinande. Tonuppfattningsförmågan
är i mycket subjektiv och kan bero på olika
örons olika mottaglighet; i allmänhet antar man
dock omöjligheten af att såsom ton uppfatta
en serie af mindre än omkr. 16 eller mera än
omkr. 40,000 svängningar i sekunden (jfr Hörselorgan,
sp. 288-289). Det musikaliskt brukbara omfånget är
ännu långt mindre. På stora orglar finnes visserligen
C2 med16 1/2 svängningar, men denna ton är obrukbar
utan förbindelse med högre oktaver. I orkestern
är kontrabasens E1 den lägsta tonen, med 41 1/4
svängningar, piccolans d5 den högsta, med 4,752
svängningar (då a1 sättes = 440). Ett grepp af två
toner kallas dubbelton. - I folkvisan, minnesången
och mästersången var "ton" äfven detsamma som melodi
(eng. tune). Under medeltiden var tonus dels namn på
heltonen, till skillnad från half tonen (semitonium),
dels namn på tonarten (jfr Kyrkotonarter). Se
vidare Tonhöjd. - 2. Målark., färgton, en viss
färg (röd, blå, varm, kall ton); samverkan af alla
färgerna i en målning; en genom blandning med hvitt
åstadkommen gradation i ljusstyrka mellan de olika
kompositionsdelarna i en målning eller gravyr. Jfr
Färg 2 och Nyans. Se dessutom Tonstick, Tontryck
och Träsnitt. - 3. Språkv., tonvikt. Se Accent
och Exspiratorisk accent. - 4. Sätt att uttrycka
sig och uppföra sig, umgänges- och lefnadsskick.
1. A. L.*

Tonal, mus., som står i samband med en tonarts
grundton ( tonika) eller dess dominant eller
underdominant. Jfr Fuga.

Tonalepasset [tå-], alppass på gränsen mellan Tyrolen
och italienska prov. Brescia, mellan Ortler-och
Adamelloalperna, bildar vattenskillnaden mel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free