- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
359-360

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Topik - Topin, Marius - Topinambour - Topinard, Paul - Topiska läkemedel - Top Kapu - Topkardmaskin - Topla - Top-lever - Topnarer - Topografi - Topografiska kåren - Topola - Topolia-sjön - Topolnitza (Topolnica)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

359

Topin- Topolnitza

360

Aristoteles den dol af logiken, som handlar om sättet
att för hvarje problem uppställa sannolikhetsslut och
dialektiskt pröfva dessa. Dess uppgift är en konstlära
för disputerandet, och den söker uppvisa de allmänna
synpunkter, från hvilka uppställda definitioner och
påståenden kunna vederläggas. Disputationsväsendet vid
medeltidens universitet förlänade särskildt intresse
åt topiken. Men den moderna logiken sysselsätter
sig ej därmed. - 2. Ret., konsten att finna och
använda lämpliga allmänna satser (lod communes) som
materiel för vältaligheten. De grekiske och romerske
retorerna egnade mycken uppmärksamhet åt försöken att
finna fruktbärande metoder härför, men för den mindre
konstlade moderna talarkonsten har problemet förlorat
intresse, då hvarje tanke kräfver sina särskilda skäl
och retoriska uttryck, hvilka måste sökas i samband
med innehållet och ej enligt allmänna formella regler.
l-2. S-c.

Topin [tåpä7], Marius, fransk historiker och
journalist, systerson till Mignet, f. 25 dec. 1838
i Aix, d. 1895 i Paris, var 1856-70 anställd vid
skatteförvaltningen och sedan 1863 medarbetare i
’’Revue francaise", anförde under Paris’ belägring
1870-71 en nationalgardesbataljon, uppsatte 1872
"Courrier de France" och öfvertog 1873 redaktionen
af bonapartisttidningen "Presse". 1879-84 var han
inspektör för Frankrikes folk- och skolbibliotek
samt utgaf många år tidskr. "Revue des questions
historiques". T. prisbelönades af Franska akad. för
Le cardinal de Retz, son génie et ses écrits (1864;
4:e uppl. 1881), Histoire d’Aigues-Mortes (1865),
L’homme au masque de fer (1869; 3:e uppl. 1870)
och Louis XIII et Richelieu (1876; 4:e uppl. 1885);
i sistnämnda arbete häfdade han konungens betydelse
under dennes politiska samarbete med kardinalen. Bland
T:s öfriga skrifter märkes Romanciers contemporains
(1876). V. S-g.

Topinambour [-bör], bot., den franska (och tyska)
benämningen på jordärtskocka.

Topinard [tåpinär], Paul, fransk antropolog, f. 4
nov. 1830 i L’Isle-Adam (dep. Seine-et-Oise), d. 20
dec. 1911 i Paris. Redan som yngling intresserad
för rasstudier, blef T., sedan han under flera år
praktiserat som läkare, Brocas (se d. o.) lärjunge
och verkade 1872-80 som intendent vid antropologiska
sällskapets samlingar i Paris; 1876 befordrades han
till professor vid École d’anthropo-logie där. T.,
hvilken efterträdt Broca som redaktör af den ansedda
facktidskriften "Revue d’anthro-pologie", utvecklade
en betydelsefull verksamhet särskildt på den somatiska
antropologiens område. Af hans många arbeten torde
L’anthropologie (1876) och Elements d’anthropologie
générale (1885) vara de mest kända; dessutom märkas
Sur la classifica-tion des races humaines (1878)
och Les dernières étapes de la généalogie de l’homme
(1888). L-e.

Topiska läkemedel. Se Topica.

Top Kapu. Se K o n st a n t i n o p el, sp. 838.

Topkardmaskin. Se Kardning, sp. 926.

Topla, flod. Se Tapoly.

Top-lever [tå’p li’ve], eng. Se Jaktgevär.

Topnarer, hottentottstam. Se Acanthosi-cyos.

Topografi (af grek. to’pos, ställe, och gra’fein,
skrifva), Ortbeskrifning, i detalj utförd beskrifning
af en trakts ytformer med där befintliga
naturliga och konstgjorda föremål, såsom vattendrag,
berg, dalar och slätter, skogar, odlingar, vägar och
byggnader. Ordet är äfven liktydigt med geografisk
mätningslära
. Den praktiska tillämpningen utomhus
af en del af denna är topografisk och ekonomisk
kartläggning, s. k. fältmätning (se d. o.). En
grundval för såväl fältmätning som geografisk
mätningslära är geodesi (se d. o.). Mätningsläran
omfattar jämte den för kartläggning erforderliga
kunskapen också kartmätning (se d. o.), som
dessutom tillhör kartläran. Om dennas innehåll
och om s. k. topografiska kartor se Karta och de
artiklar, till hvilka där hänvisas. Någon mera
fullständig öfversikt eller förteckning öfver
Sveriges topografiska litteratur finnes tyvärr
icke. För tiden före 1700-talets slut kan hänvisas
till K. G. Warmholtz’ "Bibliotheca historica
sueo-gothica", 1:a delen (Stockholm, 1782). I
R. Boldts afh. "Ortbeskrifningen i Finland på 16-
och 1700-talen" (i "Geografiska föreningens i Finland
tidskrift", 1899) meddelas förteckning öfver i Finland
under angifna tidrymd publicerade ortbeskrifningar
äfven för Sverige. En god, kortfattad redogörelse
för den svenska ortbeskrifningens karaktär och
hufvudriktningar alltifrån dess begynnelse, med Olaus
Magnus, finnes i "Svenska turistföreningens årsskrift"
1912 (Sven Lampa, "Om svensk bygdeforskning"). Om
läroböcker i topografisk mätningslära samt
litteratur (från årtiondet före Världskrigets utbrott)
beträffande mätnings- och kartläggningsmetoderna se
H. Wagners "Geographisches jahrbuch", bd 38, d. 1
(1918). – Topogrāf, person, som utför topografiska
arbeten, särskildt den, som sysselsätter sig med
topografisk kartläggning och kartritning. Äfven
den, som idkar ortbeskrifning, kallas med full rätt
topograf (topografisk forskare eller författare). –
Topogrāfisk, ortbeskrifvande. Om topografisk anatomi
se Anatomi.
(H. W-k.)

Topografiska kåren benämndes från 1831 till 1873
den af officerare och en professor bestående kår,
som hade till uppgift att uppgöra fullständiga
militärkartor öfver Sverige m. m. d. Kåren
organiserades 1805 af dåv. öfversten G. V. af
Tibell under benämningen Fältmätningskåren samt
förenades 1811 med Fortifikationen (se d. o.) och
benämndes då Fältmätningsbrigaden. 1831 blef kåren
själfständig (under ofvanstående namn), och vid
den nuv. Generalstabens bildande, 1873, uppgick
den i denna som dess topografiska afdelning (se
Generalstab). - Om Topografiska kåren på Haapaniemi
se Haapaniemi. Jfr Rekognosceringsbrigaden. C. O. N.

Topola, by i serbiska länet Kragujevac, stamort
för serbiska regentätten Karageorgevitj (se
d. o.). Omkr. 2,500 inv.

Topolia-sjön. Se Kopais-sjön.

Topolnitza (Topolnica), tillflöde fr. n. till
öfre Maritza i Öst-Rumelien (Bulgarien). Det
har sin källa i västra ändan af den långa,
öst-västliga sänkan mellan Balkankedjan
och Anti-Balkan, har först västligt, sedan
sydligt lopp, genombryter härvid sistnämnda
bergsträcknings västligaste del, Sredna-Gora,
tar därpå sydöstlig riktning och faller ut i
Maritza vid östrumeliska staden Tatar-Basardschik.
H. W-k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free