Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 375-376 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torell, Otto Martin - Torelli - Torelli, Giudo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

geologiska och geografiska kongresser, resor inom
Danmark, Tyskland, Schweiz, Italien, Frankrike,
Belgien, Holland, Ryssland, Storbritannien och
Nord-Amerika. – T. var en af de förste svenske
forskare, som omfattade glaciärteorien, enligt
hvilken Skandinavien under istiden var betäckt af
en inlandsis lik Grönlands, och uttalar sig redan
i sitt första arbete – Bidrag till Spetsbergens
molluskfauna jemte en allmän öfversigt af arktiska
regionens naturförhållanden och forntida utbredning
(1859) – härför. I en inledning till L. P. Holmströms
gradualafh. "Märken i Skåne efter istiden" (1865)
går T. längre och menar nu, att inlandsisen från
Skandinavien utbredt sig öfver hela det erratiska
området ö. och s. om Östersjön. Hollandsche
maatschappij der wetenschappen i Haarlem hade 1865
uppställt en prisuppgift angående härstamningen af de
främmande bergarter, hvilka som lösa block förekomma
vid Hondsrug i Nord-Holland, och T. inlämnade 1866
första samt 1867 andra delen af sitt svar, för
hvilket sällskapet tillerkände honom sin guldmedalj
och 150 gulden, hvilka belöningar likvisst icke kommo
honom till hända, emedan han återtagit manuskriptet
för att i detsamma införa några tillägg. Detta
blef dock aldrig utfördt, och T. hade ännu vid
sin död manuskriptet (383 skrifna kvartsidor på
franska språket samt 2 kartor och 13 textfigurer)
i behåll. Arbetet blef sålunda tyvärr aldrig tryckt,
och man skulle ha saknat kännedom om dess innehåll,
såvida ej L. P. Holmström i den nedan omnämnda
biografien lämnat redogörelse därför. Af denna
framgår, att det omfattar en utförlig behandling af
de erratiska fenomenen i hela norra Europa samt bevis
för, att dessa stå i samband med en inlandsis, som
sträckt sig öfver området i fråga. T:s Undersökningar
öfver istiden, I (1872), II (1873) kunna sägas återge
prisskriftens innehåll i sammandrag.

När T. 1875 framställde sina åsikter inför Deutsche geologische
gesellschaft, rönte han häftigt

Torellblocket vid Rüdersdorf.

motstånd från de tyske geologerna, som dittills
omfattat den Lyellska s. k. driftteorien, enligt
hvilken de erratiska bildningarna blifvit afsatta på
bottnen af ett ishaf, men snart insåg man det
berättigade i hans ståndpunkt, och redan efter få
år var inlandsisteorien äfven i Tyskland allmänt
erkänd och antagen. Som en erinran om hvad han härvid
verkat, har man vid Rüdersdorf utanför Berlin, där
kalkstenen visar vackra, af inlandsisen förorsakade
glaciärräfflor, låtit uppresa ett af de större
erratiska blocken, hvarpå man låtit inhugga orden
"Torell, Schwedischer geolog" (se fig.). Af T:s
skrifter på glacialgeologiens område utöfver de
redan anförda må nämnas On the causes of the glacial
phenomena in the north eastern portion of North
America (1877), Undersökningar öfver istiden, III
(1887), Den ostbaltiska isalpen (1892). Under den
tid T. verkade som universitetslärare i Lund lade
han grunden till en då visserligen mycket anspråkslös
geologisk institution, ur hvilken den nuv. sedermera
utvecklat sig. Som chef för Sveriges geologiska
undersökning verkade T. för dennas utbildning till
en vetenskaplig institution af erkänd rang, bland
hvars publikationer jämte de geologiska kartbladen
äfven borde ingå speciella arbeten på geologiens,
paleontologiens samt den tillämpade geologiens
områden. Han var särskildt lifligt intresserad af
geologiens tillgodogörande för det praktiska lifvet,
jordbruk, bergshandtering m. m. och hade redan innan
han blef institutionens chef låtit utföra arbeten,
som bidrogo till grundläggande af den skånska
cementindustrien. För stenindustriens utveckling
hade han ett synnerligen stort intresse och inlade
stora förtjänster om densamma; han ordnade den
undersökning, som 1875 på statens bekostnad utfördes
öfver de stora lappländska malmfälten, igångsatte
agronomisk-geologiska undersökningar af åtskilliga
egendomar samt praktisk-geologiska undersökningar inom
flera olika län m. m. Af hans i det föregående icke
omnämnda uppsatser må anföras Om de geologiska
forskningarne i Norge (1865), Bidrag till
sparagmit-etagens geognosi och paleontologi (1867),
Petrificata suecana formationis cambricæ (1870), Sur
les traces les plus anciennes de l’existence de l’homme
en Suède (1876), Om Sveriges vigtigaste kristalliniska
bergslag och deras förhållanden till hvarandra
(1882), Aflagringarne å ömse sidor om riksgränsen
uti Skandinaviens sydligare fjelltrakter (1888) och
Apatitförekomsterna i Norrbottens län (1890). T. var
led. af Vet. akad. (1870), Landtbruksakad. (1872) samt
en mängd andra in- och utländska lärda sällskap. (Jfr
den utförliga minnesteckningen af L. Holmström
i Geol. fören:s i Stockholm förhandl., bd 23,
samt A. G. Nathorst, "O. T., den vetenskapliga
polarforskningens grundläggare" i "Ymer", bd
20.) Efter honom äro på Spetsbergen uppkallade Torells
land, den mellan Bellsund och Hornsund belägna delen
af Väst-Spetsbergen, på hvars västra sida Torells
glaciär utskjuter i hafvet; Torells berg på södra
sidan af Braganzabukten innerst i Van Mijen bay;
Torell valley (Torells dal), ö. om Woodbay på norra
Spetsbergen, samt Kap Torell på Nordöstlandets sydsida
vid Hinlopen strait.
A. G. N.

Torelli [tå-], berömd italiensk släkt från Ferrara, där
Salinguerra T., d. 1244, var podestà 1195, 1203 och
1205. Släktens inflytande i Ferrara fördunklades på
1200-talet af huset Este. – 1. Guido T., d. 1449
i Milano, 1428

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>