- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
387-388

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torfsjöån - Torfskola - Torfsprit - Torfströ - Torfsyra - Torfsättning - Torftyg - Torftäckning - Torfvesund - Torgament - Torgau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enligt K. M:ts befallningshafvandes i Västerbottens
län afvittringsutslag 31 mars 1886 bildats af gammal
kronomark. Areal 10,273 har (1915).

S–r.

Torfskola
upprättades 1902 vid Emmaljunga i Vittsjö socken,
Kristianstads län, med understöd af statsmedel med
uppgift att utbilda instruktörer och förmän för
bränntorf- och torfströfabriker. 1905 flyttades
skolan till Markaryd i Kronobergs län. Skolans
förste föreståndare var f. d. löjtnant A. Anrep,
som 1908 efterträddes af J. Hallmén. Kursen pågår 5
månader (maj–okt.) i 2 afdelningar, nämligen för
torfförvaltare och torfmästare; undervisningen är
både teoretisk och praktisk. Statsbidraget utgår
f. n. (1919) med 8,000 kr. om året. Elevantalet
har under de gångna 16 åren (1902–17) varit
sammanlagdt 285 i torfförvaltarafdelningen och 101
i torfmästarafdelningen. 1917 var elevantalet 34,
resp. 3.

H. v. F.

Torfsprit har försöksvis framställts ur nästan
oförmultnad hvitmosstorf, urpressad till omkr. 80
proc. vattenhalt, genom upphettning i autoklav efter
tillsats af utspädd mineralsyra, vanligen svafvelsyra,
hvarvid en del af kolhydraten i de torfbildande
växtresterna öfverföres i olika slag sockerarter. Den
så erhållna sockerhaltiga lösningen neutraliserades
med kalk, hvarefter den fick förjäsa och den bildade
alkoholen afdestillerades. Till följd af torfvens
höga halt af pentosaner kunde ej allt sockret
undergå alkoholjäsning. – Vid försök, som 1906 i
Stockholm företogos med statsanslag och officiellt
kontrollerades, framställdes 6–7 volymprocent
alkohol ur torfvens torrsubstans. En mängd patent
har uttagits på torfspritframställning: af Reynaud,
Pradel, Frestadius m. fl. På Lille Vildmose i Danmark
anlades 1905 en betydande torfspritfabrik, men dels
på grund af att torfven var väl mycket förmultnad,
dels på grund af metodens då ofullkomliga skick –
bl. a. lyckades man ej då torka torfresterna efter
kokningen, så att de kunde tjänstgöra som bränsle –
måste fabriken nedläggas. 1918 beviljade K. M:t åt
A.-b. Coventry Syndikatet rättighet att i Sverige
bränna brännvin till tekniskt bruk ur torf, men den
1919 ikraftträdande lagen, som fråntog tillverkare
rätten att själf sälja sin vara, hindrade tillkomsten
af det planerade bränneriet. S. å. begärde bolaget
att få försöksvis tillverka 5,000,000 liter brännvin
till förtäring under tre år, hvarpå K. M:t ännu ej
afgett svar. Vid Tekniska högskolan i Stockholm
pågå kontrollförsök af Frestadius’ senaste förhöjda
utbytessiffror samt pröfning af metod för kokresternas
användning till bränsle för fabriksdriften,
hvartill de borde väl räcka och hvarigenom
processen skulle kunna bli ekonomiskt lönande.

H. v. F. V. Frs.

Torfströ och Torfmull, lufttorkad och finfördelad
mosstorf, som används till strömedel i ladugårdar
och stallar samt på afträden äfvensom till fyllning
i trossbottnar, för inpackning och förvaring af
frukt, potatis, fisk, för förvaring af is, som
fyllnadsämne i madrasser m. m. Torfströet eger
mycket hög uppsugningsförmåga för flytande ämnen,
hvaruti det betydligt öfverträffar andra brukliga
inströmedel. Dessutom absorberar det gaser, såsom
ammoniak, och konserverar gödseln samt inskränker
betydligt under dennas förvaring uppstående förluster
i kväfve och organisk substans.

Tillverkningen sker i särskilda torfströfabriker,
där den på mossen uppskurna och lufttorkade
strötorfven rifves och därefter siktas, hvarvid
de gröfre partiklarna frånskiljas som strö och
de finare (siktarna bruka ha en maskvidd af
4–5 mm.) som mull. Den senare används mest till
städernas renhållning i torfmullsklosetter m. m. (se
Renhållningsväsen, sp. 1394). Ströet och mullen
pressas och försändas i balar om 0,35 kbm. storlek
(l m. x 0,7 m. x 0,5 m.; lagligt föreskrifvet
mått). En bal innehåller i rundt tal 1 kbm. lös
rifven vara. Balvikten brukar af strö uppgå till
i rundt tal 60 kg. och mull omkr. 70–75 kg. Prima
torfströ bör ha en uppsugningsförmåga af minst 12
gånger profvets vikt, och fuktighetshalten bör ej
öfverstiga 30 proc. Den första torfströfabriken
anlades i Hannover 1879. F. n. (1919) finnas i
vårt land närmare 250 torfströfabriker, som ha en
årsproduktion af öfver 5 mill. balar strö och mull.

H. v. F.

Torfsyra kallas i bergslagerna den vid valls
plöjning nedvända och därefter multnade grässvålen.

H. J. Dft.

Torfsättning, befästningsk. Se Beklädnadsarbete, sp. 1236.

Torftyg. Se Torffiber

Torftäckning, befästningsk. Se Beklädnadsarbete, sp. 1236.

Torfvesund. Se Drottningholm.

Torgament, bygnk. Se Golf, sp. 1440.

Torgau, stad och före 1892 fästning i sydöstra delen
af preussiska reg.-omr. Merseburg (Sachsen), vid Elbes
vänstra strand och järnvägslinjerna Halle–Kottbus och
Pratau–T. Hamnplats för flodfarten på Elbe. 13,495
inv. (1910). Förnämsta byggnaden är slottet Hartenfels,
på en klippa vid Elbe, påbörjadt 1481,
fullbordadt 1544 af

illustration placeholder
Slottet Hartenfels i Torgau, östra flygelns gårdssida.


kurfursten Johan Fredrik. Slottet (se fig.), som i
senare tid användts till kasern, är en af de största
renässansbyggnaderna i Tyskland och innehåller
en kyrka, invigd af Luther 1544. Fästningsverken
påbörjades 1811 af Napoleon och voro till större
delen omgifna af vatten. T. var ofta kurfurstarnas af
Sachsen residens. 2 maj 1526 ingicks mellan kurfursten
Johan af Sachsen och Filip af Hessen ett mot kejsarens
reaktionsplaner riktadt förbund, och där affattades
1530 de s. k. Torgau-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free