- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
399-400

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torn - Torn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

399

Torn

400

hos Ilex (se A q u i f o l i a c e ae), tistlar (se
Tistel), martorn (se Eryngium), Aloé- och Agave-a.TtQT
(se A g a v e) o. a. Rottornar förekomma hos ett par
palmer, t. ex. Acanthor-rhiza. Taggar äro de stickande
emergenserna på stammen af Rosa, Rubus, krusbärsbusken
(äfven kallade b a r k t o r n a r) m. fl., på bladen
af SoZanwm-arter och på frukten af spikklubban
(se D a t u r a) och Ricinus. De små taggarna på
humleplantan äro hårbildningar. Tornar och taggar
ha för växterna betydelse dels som klätter-organ,
t. ex. hos rottingpalmen (se Calamus), dels som
spridningsorgan (se Spridningsanordning, fig. 8, 9,
11, 12), dels som försvarsmedel mot växtätande djur.
G- L-m.

Torn (isl. turn, da. taarn, it. torre, fr. tour,
ty. thurm, lat. turris), bygnk., i allmänhet
en byggnad af kvadratisk, rund eller polygon
planform och hvars höjdmått öfverstiger de andra
dimensionerna. Tornbyggnader för religiösa
eller befästningsändamål förekommo redan i
äldsta tider. Till det förra slaget hörde de
kaldeisk-babyloniska folkens torntempel, som reste
sig från toppen af väldiga trapp-pyramider. Lämningar
ha bibehållit sig till våra dagar inom Eufrats och
Tigris’ flodområden, och formen finnes återgifven
på gamla

Fig. 1. Torn från romartiden i Carcassonne.

assyriska reliefplattor. Till detta slag af byggnader
hörde förmodligen det i bibeln omtalade Babels torn
(so B y g g n a d s k o n s t e n, sp. 709). Ett på
samma gång religiöst och estetiskt ändamål tjänade
likaledes de parvis ställda fasadtorn, pyloner
(se d. o. med fig.), som flankerade hufvudingången
till de egyptiska templen, så äfven muhammedanernas
minareter (se d. o. med fig.). Hos de klassiska folken
(grekerna och romarna)

spelade tornbyggnaden ingen roll inom den religiösa
arkitekturen. En stor betydelse erhöll den däremot
inom befästningsväsendet. Fyrkantiga, tinnkrönta torn
med platta tak afbildas ofta på assyriska reliefer,
där de flankera ingångarna till fästena och på
pilskotts afstånd höja sig utefter murarna. Samma
befästningssystem upptogs af egypterna och i det
hela äfven af de klassiska folken, ehuru jämväl runda
och half runda torn hos dem förekommo. Lämningar ai
romerska fästningstorn ha bibehållit sig mångenstädes
såväl uti Italien som i de gamla romerska provinserna
(Rom, Carcassonne m. fl. orter). Af en afvikande och
mera primitiv art äro de på Sardinien befintliga
tornlika s. k. nuragherna (se d. o. med fig.),
som antagligen äfvenledes varit afsedda för
försvarsändamål. -Medeltidens befästningskonst utgör
en fortsättning af den romerska, ehuru tornens
hufvudformer växla liksom ock deras dekorativa
detaljer, där sådana förekomma. Fästena utgöras
stundom af ett enda, rundt eller fyrkantigt torn eller
tornlik byggnad. Kring denna, "kärnan" (fr. donjon,
ty. burg-fried), gruppera sig mer eller mindre
regelbundet lagda byggnadslängor, hvilkas sträckning
vanligen bestämts af den naturliga byggplatsens
form. Längorna förenas genom murar, och utefter
dessa samt i hörnen resa sig på pilskotts håll torn
af olika styrka och form (runda, fyrkantiga eller
åttkantiga). Än höja de sig direkt från marken, än
hvila de på utkragningar från hufvudmuren, häng torn
(fig. 2), och de kunna i båda fallen

Fig. 2. Hängtorn på Visbys norra ringmur.

vara slutna eller bakåt öppna, då de få karaktären
af väldiga skärmar. Ofta äro de upptill omgifna
af en tinnkrans, stundom täckta med låga, koniska
eller pyramidala tak. Exempel på medeltida fästen
erbjuda i Sverige Hälsingborgs "Kärna" (se fig. 3
o. 6 i art. Hälsingborg), Kalmar slott (se pl. XXII
till art. Byggnadskonsten) och Örebro slott
(se d. o.) samt den jämförelsevis väl bibehållna
ringmuren kring Yisby (se d. o.) med många olika
tornformer. Svenska fästningstorn af yngre datum äro
bl. a. de af E. Dahlbergh uppförda tornen Göta lejon
och Kronan (se dessa ord med fig.) vid Göteborg samt
det väldiga Fredriks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free