- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
403-404

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torn - Torna - Tornada - Tornado - Tornaeus, Johannes Jonae - Torna härad - Tornak - Torna kontrakt - Torna och Bara domsaga - Tornar - Tornberg, Karl Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

403

Torna-Tornberg

404

Bland kyrkor i Sverige må nämnas:
Domkyrkan i Uppsala (med korsblommorna)
....................................... 118,7 m.

Domkyrkan i Linköping ................... 105 »

Klara kyrka i Stockholm ..................
104 »

Domkyrkan i Västerås (med tuppen) ... 102,5 »

Riddarholmskyrkan i Stockholm ......... 95 »

Tyska kyrkan i Stockholm ............... 92 »

Johannes kyrka i Stockholm ............. 84,6 »

Matteuskyrkan i Norrköping ............? 65 »

Domkyrkan i Skara .........................
62 »

Det till volymen största byggnadsverket har
länge ansetts vara Cheopspyramiden, som mäter
omkr. 2,500,000 kbm. Främsta rangplatsen måste
dock tillkomma den ryktbara Kinesiska muren (se
d. o. med fig.), som är 2,400 km. lång (mera än
af-ståndet från Ystad till Nordkap), 7 a 10 m. hög
och minst 3,5 m. tjock och försedd med 24,000
torn. Dess kubikinnehåll torde uppgå till minst
25 mill. kbm. - Om de tornformiga hufvudpjäser i
schackspelet, hvilka kallas torn, fr. (la) tour,
fordom roc, ty. roche, thurm, se Rockera och Schack.
Upk. (C.G-m.)

Torna, fordom det minsta komitatet i norra Ungern,
i kretsen på västra sidan af Theiss, med 618 kvkm.,
nu förenadt med Abauj till ett komitat Abauj-Torna
(se d. o.).

Tornäda [tår-], i den Provensalska skaldekonsten
en strof, hvarmed en tillegnan sker, sålunda
lik-betydande med fr. envoi.

Tornådo [tårnädå], meteor. Se Sky dr a
g. Med namnet tornados 1. trovados beteckna
portugiserna äfven de oregelbundna, från
olika väderstreck kommande vindstötar,
som uppträda inom kalmregionen (se StUtje).
R.R-*

Tornaeus, JohannesJon.se, präst, författare,
(födelseåret okändt), d. 16 juli 1681, blef 1625
student i Uppsala, där han 1632 promoverades till
filos, magister, gjorde vidsträckta resor som guvernör
för en frih. Oxenstierna. Han utnämndes 1640 till
kyrkoherde i Neder-Torneå pastorat med tillhörande
vidsträckta lappmark. T. inlade stora förtjänster
om lapparnas höjande i religiöst och intellektuellt
afseende. Under flitiga resor inom Torne lappmark
egnade han sig nitiskt åt deras undervisning,
hvilken under hans frånvaro sköttes af lappgossar,
som T. uppfostrat. På grund af regeringens 1643 gif
na uppdrag utgaf T. Manuale Lapponicum (1648), som
innehåller kyrkohandbok, delar af gamla testamentet,
Luthers mindre katekes, evangelier och epistlar,
psalmer m. m. T. författade Beskrifning öjver Torneå
och Kemi Lappmarker (utg. 1772 af Sam. S. Loenbom
och fullständigt af K. B. Wiklund 1900 i "Svenska
landsmålen", XVII). Jfr H. Lundström, "En svensk
lappmissionär från 1600-talet" (i "Meddelanden
från Studentmissionsföreningen i Uppsala",
1894) och företalet till Wiklunds edition.
E. H-r. (K. B. W.)

Torna härad, i Malmöhus län, ingår i Torna och Bara
härads tingslag, Torna och Bara domsaga samt Lunds
fögderi och omfattar socknarna Silfåkra, Refvinge,
Hardeberga, Södra Sandby, Igelösa, Västra Odarslöf,
Stäfvie, Lackalänga, Norra Nöbbelöf, Västra Hoby,
Hastad, Borgeby, Stångby, Vallkärra, Hällestad, Dalby,
Bonderup, Fjälie, Flädie, Lunds landsförsamling,
Stora Råby,

Biällerup, Efverlöf, Veberöd, Blentarp, Gödelöf och
del af Gårdstånga. 45,415 har. 21,017 inv. (1917).

Tornak. Se An gakok.

Torna kontrakt, i Lunds stift, omfattar de 13
pastoraten Silfåkra med Refvinge, Hällestad med Dalby
och Bonderup, Efverlöf med Slimminge, Hardeberga
med Södra Sandby, Igelösa med Västra Odarslöf,
Västra Hoby med Hastad, Stäfvie med Lackalänga,
Stångby med Vallkärra, S:t Peters kloster med Norra
Nöbbelöf, Borgeby med Lödde-köpinge, Bjällerup
med Stora Råby, Fjälie med Flädie, Lunds stad med
landsförsamlingen. 41,383 har. 43,337 inv. (1917).

Torna och Bara domsaga, i Malmöhus län, omfattar
Torna och Bara härad, hvilka tillsammans utgöra ett
tingslag, samt sammanfaller med Lunds fögderi. 76,906
har. 42,933 inv. (1917).

Tornar, bot. Se T or n.

Tornberg, Karl Johan, orientalist, numis-matiker,
universitetslärare, f. 23 okt. 1807 i Linköping,
d. 6 sept. 1877 i Lund, började redan som
gymnasist studera arabiska, blef student 1826,
filos, doktor och teol. kandidat 1833 samt, efter
att ha utgett disputa-tioneE Fragmenta quce-dam
libri Husn el-mu-hddhara (partes l-5, 1834-35,
behandlande Egyptens historia af Sujuti), 1835 docent
i arabiska litteraturen, allt i Uppsala. Under
de två följande åren fortsatte T. sina studier
i Tyskland, Holland, England och framför allt i
Frankrike, där han studerade arabiska, persiska
och turkiska under ledning af samtidens berömdaste
lärde, de Sacy, Quatremére och Jaubert. Återkommen
till Sverige, blef han 1838 lidénsk amanuens
vid Uppsala universitetsbibliotek och började en
författarverksamhet, som i omfång och betydelse
för den arabiska litteraturen icke i Sverige haft
sin like. Från akademiska tryckeriet i Uppsala
ut-gingo följande arbeten med arabisk text efter
handskrifter och med latinsk öfv.: Ex Ibn el-Vardii
libro Margarita mirabilium etc. (1835-42; äfven under
titeln Fragmentum libri Margar. mirab., d. l 1835,
d. 2 1839); Ibn Abi Zera’... pri-mordia dominationis
murabitorum (1839; i Uppsala Vet. soc:s handl.,
d. XI); Ibn Khalduni narratio de expeditionibus
francorum in terras islamis-mo subjectas (1840; ibid.,
d. XII); Annales regum Mauritanice ab Ibn Abi Zer’
conscripti (2 dlr, 1843 -46). Jan. 1842-nov. 1843
förestod T. professuren i österländska språk i Uppsala
och utgaf som specimen för denna plats De linguce
aramcece dia-lectis (partes l, 2, 1842); men oaktadt
han erhållit första förslagsrummet, förbigicks han
vid platsens tillsättande af docenten 0. F. Tullberg,
hvilken var honom lika underlägsen i arabiska som
öfverlägsen i syriska. Väl erhöll T. 1844 den efter
H. G. Lindgren lediga adjunkturen i österländska
språk; men då vidare befordran på den lärda ba-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:31 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free