- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
413-414

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torne älf - Tornfalken - Tornfartyg - Tornfort - Tornielli - Tornio - Tornionjoki - Tornister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

går i en båge först åt ö. s. ö., sedan s. ö.
och s. s. ö. omväxlande med s., mottar sina samtliga
bifloder af betydenhet från vänster med undantag för
Rautasjokki (enl. K. B. Wiklund: Rautasätno), som
flyter s. om Torne träsk och inrinner något nedanför
denna sjö. Nedom Rautasätno ligger till höger om
T. utefter en flodsträcka af omkr. 200 km. en remsa
med högst 20 km. bredd, medan på den vänstra sidan
området ställvis når en bredd af omkr. 120 km.
– Omkr. 150 km. nedanför Torne träsk
aftappas ungefär hälften af T:s vatten
genom Tärendö älf (se d. o.) till Kalix
älf, dit också timret från öfre T. flottas in.
– Nedom Torne träsk passerar älfven ett flertal långa
sjöar, skilda af forsar. Längre ned, i synnerhet
ofvan och nedan den stora bifurkationen,
går älfven genom ett stort myrområde
med svagt markerade stränder. I synnerhet
nedom Muonio älfs inflöde äro stränderna låga
och öfversvämmas ofta på vidsträckta ytor under
älfvens islossning, då vattendjupet ofta är
5–6 m. Enligt äldre uppgifter är vattnets
strömhastighet i vanliga fall 4 km. i timmen,
men under islossningen nästan dubbelt så mycket.
Vid Torneå stad, 4 km. från mynningen, är älfven
segelbar för ända till 7 m. djupgående fartyg. –
Beträffande vattenföringen ha på senare år flera
mätningar företagits, hvilka dock ännu ej
bearbetats. Så mycket kan dock sägas, att af
alla större svenska floder afvattnar ingen ett så
nederbördsfattigt område som T. I endast en mindre
del däraf öfverstiger nederbörden 400 mm. pr år.
– De största vattenfallen äro: Vakkakoski (13 m.),
Saarikoski (17 m.), Tervaskoski (29 m.), Palokoski
(14 m.) och Köngäsenkoski l. Kengisfors (19 m.);
vid den sistnämnda drifves stort laxfiske
(omkr. 3,000 kg. pr år), och därinvid
låg det 1878 nedlagda berömda järnbruket
Kengis. Kort här nedanför inflyter Muonio älf.
Just i sammanflödet ligger forsen Lappeakoski (omkr.
3 m.). Vattenkraften i T. har ej nämnvärdt
tagits i anspråk för industriellt
bruk. Endast i ett af tillflödena, Puostijoki, har
vattenkraften omsatts i elektrisk energi
för belysning (Ekfors kraft-a.-b., 480 hkr).
Bland bifloderna är Muonio (se d. o.) störst; den
bildar gränsen mot Finland utom i öfversta loppet,
där gränsen utgöres af Kilpisjoki (med Kilpisjärvi);
nedanför Muonio älf utgör hufvudfloden själf gräns.
I en del arbeten räknas Muonio älf som hufvudflodens
öfre lopp, och detta låter sig försvara på grund
af T:s stora vattenförlust genom bifurkationen.
(Föres i enlighet med vattenfördelningen 50 proc.
af T:s vattenområde ofvan bifurkationen till
Kalix älf, skulle T:s område ofvan mottagandet
af Muonio älf bli endast (16,790-4,930) = 11,860
kvkm.; efter detta betraktelsesätt skulle f. ö.
T:s hela område reduceras till 35,250 kvkm.)
Näst störst bland bifloderna är Lainio älf (se
d. o.); mellan dennas och Muonio älfs vattenområden
råder en slående likformighet. Dessa båda
bifloder framträda inom flodsystemet så mycket
tydligare, som hufvudfloden efter deras upptagande
öfverger sin riktning och öfvergår i tillflödenas,
beträffande Lainio älf visserligen blott för en
kortare sträcka. Sistnämnda biflod mottager
vid högvattenstånd vatten från hufvudfloden
genom den alltså temporära bifurkationen Pipiöjoki,
hvilket vattendrag når Lainio
älf 8 km. från dennas utflöde i T. Detta eger
rum ej långt från Tärendöbifurkationen, och här är
alltså beläget ett i hydrografiskt hänseende
mycket "neutralt område". – I T:s område äro belägna
mellan 6 och 7 tusen sjöar och tjärnar med
en sammanlagd yta af 1,850 kvkm., utgörande
4,6 proc. af hela området. Antalet sjöar
om mer än 1 kvkm. är 220 och dessas sammanlagda
yta 1,250 kvkm. Af de helt eller delvis inom
Sverige belägna sjöarna nå 12 öfver 10 kvkm. areal.
Näst Torne träsk (se d. o.) med 317 kvkm. komma
de båda Kilpisjärvisjöarna (långt i n.) med 38 och
Rostojaure med 33 kvkm. Af den sistnämnda, som tillhör
Lainio älfs område, afvattnas omkr. 40 proc. öfver
Norge. Vid Torne träsks utlopp är flodområdets
sjöprocent 13,4. Bland de större bifloderna är
Tenkeliönjoki relativt sjörikast (med en sjöproc.
af 8,9). – Myrarna i T:s område beräknas uppgå till
1/4 af hela området; för den svenska delen ger kartan
16 och för den finska 35 proc. Af bifloderna är
den finska Naamijoki myrrikast (medan den bland
de större tilloppen är sjöfattigast); för Muonio
älf är siffran 21 proc. De större sammanhängande
myrkomplexen äro belägna i området kring
Vittangi älf. – Den på många ställen under älfvens
nedre lopp breda och jämförelsevis mycket bördiga
älfdalen hyser en rätt talrik och idog befolkning.
Älfven bildar vid utloppet ett vidsträckt
delta med skärgård. Öfver hufvudgrenen,
från en punkt 500 m. s. om Haparanda till en punkt
strax s. om Nedertorneå kyrka på finska Björkön,
leder en 405 m. lång, omkr. 6 m. bred järnvägsbro
i åtta spann med de lägsta delarna 5 m. öfver
högvatten för att lämna passage åt mindre båtar,
hvarjämte svängspann anordnats för större fartyg.
En mindre upprätthåller förbinrelse mellan Björkön
och finska fastlandet.
G. W.

Tornfalken, zool.
Se F al k släkt et. Tornfartyg, skpsb., äldre
benämning på pansarfartyg, hvars förnämsta kanoner
äro uppställda i pansartorn. Se Pansarfartyg,
sp. 1436. C.K.S. Tornfort. Se Kust f or t,
sp. 338. Tornielli [tår-], bekant italiensk släkt
från Vene-tien, intog under medeltiden en framskjuten
ställning i Forli och Novara. En mängd biskopar
tillhörde släkten, bland hvars of riga medlemmar
märkes GirolamoFrancescoT.,f. 1693, d. 1752 i
Bologna, en bland 1700-talets mest firade
italienska predikanter, kallad "predikstolens
Meta-stasio". - Grefve Luigi T. Brusati di Ver-gano,
f. 12 febr. 1836 i Novara, d. 9 april 1908 i Paris,
inträdde 1860 på diplomatbanan, blef 1868 direktör för
italienska utrikesministeriets politiska afdelning,
1876 minister i Aten, 1878 generalsekreterare
i utrikesministeriet, 1879 minister i Belgrad,
s. å. i Bukarest, 1887 ambassadör i Madrid, 1889
ambassadör i London och var från 1895 till sin död
ambassadör i Paris. Sedan 1879 var han
italiensk senator. T. bidrog väsentligt
till det italiensk-franska närmandet efter Crispis
fall 1896 och var Italiens främste delegerade på
Haagkonferensen 1907.

Tornio ftå^niå], fi. Se Torneå.

Tornionjoki [tå’rniånjåki], fi. Se Torne älf.

TornTster (ty. tornister, af tjech.
tanistra,

fodersäck), i allmänhet en påse, hvari
medföres

lifsmedel e. d. Matt örn is t er, en flat påse,
helst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:01 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free