- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
425-426

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torp, Alf - Torp, Karl - Torpa - Torpadius - Torpadius, Elias - Tropadius, Johan Israel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

425

Torp-Torpadius

426

liesteckningar öfver T. af G. Gran (i
"Samtiden" 1916) och M. Oisen, "Mindetale holdt i
Kristiania Yidenskapsselskap" (infördt i "Nordisk
tidskr." 1916). - T. var medlem af Vet. soc. i Uppsala
(1916) m. fl. vetenskapliga samfund. P-
**.

Torp, Karl, dansk rättslärd, f. 8 juni 1855, blef
student 1874, juris kandidat 1879 och juris doktor
1884 efter en afh. om Besiddelsen og dens be-tydning
i retsiig henseende. 1886 blef han professor vid
Köpenhamns universitet och egnade sig därvid i
början främst åt studiet af förmögenhetsrätten; från
början af 1890-talet förlades tyngdpunkten af hans
vetenskapliga verksamhet till straffrätten. Bland
hans omfattande produktion må inom civilrätten
särskildt framhållas Om interessentskab (1887;
3:e uppl. 1904; i ny omarbetad form under titel:
Den danske selskabsret 1919), Lceren om den ideelie
produktions beskyttelse (1889; 2:a uppl. 1898),
Hovedpunkterne af formuerettens alminde-lige
del (1890; 2:a uppl. 1900) samt hufvudverket
Dansk tingsret (1892; 2:a uppl. 1905). Jämväl
T :s straffrättsliga författarskap är mycket
betydande. Efter ett flertal afh. öfver delar af
straffrättens allmänna del 1894-1900 utgaf han 1905
Den danske straff er ets almindelige del, hvilket
f. n. är hufvudverket på detta område. Senare tillkom
Strajbare angreb paa liv og legeme (1908) samt Bidrag
till Iceren om berigelsesforbrydeherne (1909). T. har
äfven gjort en betydande insats på lagstiftningens
område. Efter att 1914 ha erhållit uppdraget att
granska den 1905 tillsatta strafflagskommissionens
förslag till ny strafflag framlade han 1917 ett nytt
strafflagsförslag, som f. n. lagts till grund för det
fortsatta reformarbetet. Sedan 1899 är han den danska
kriminalistföreningens ordf. och har länge varit en
af de ledande krafterna inom den internationella
kriminalistföreningen. Till sin politiska
åskådning står han den radikala vänstern närmast.
^- S-g.

Torpa. 1. Socken i Hallands län, Himle härad. 1,631
har 497 inv. (1918). Annex till Lindberg,
Göteborgs stift, Varbergs kontrakt. – 2. Socken i
Kronobergs län, Sunnerbo härad. 11,921 har. 1,139
inv. (1918). Annex till Annerstad, Växjö stift,
Sunnerbo kontrakt. – 3. Socken i Västmanlands län,
Åkerbo härad. 5,961 har. 1,154 inv. (1918). Annex
till Kung Karl, Strängnäs stift, Västerrekarne
kontrakt. – 4. Socken i Älfsborgs län, Vedens
härad, i kyrkligt hänseende sedan 1911 förenad
med Borås stad till en församling, Borås förs.,
men intill 1 jan. 1920 fortfarande utgörande egen
borgerlig kommun. 8,845 har. 3,421 inv. (1918). –
5. Socken i Östergötlands län, Ydre härad. 11,032
har. 1,333 inv. (1918). T. utgör ett pastorat i
Linköpings stift, Ydre kontrakt, men skall framdeles
bli annex till Asby. – 6. Gods i Länghems socken,
Älfsborgs län, vid västra stranden af Torpasjön, en
vik af Åsunden. Jämte de därmed förenade Haldarp,
Torstensered och Heden har T. en areal af 1,522,6
har. Tax.-värdet för T. ensamt är 125,000 kr. Af
godsets två hufvudbyggnader anlades den äldre,
"Torpa stenhus" (se fig.), af riksrådet Arvid
Knutsson (d. 1497) af den s. k. Storesläkten och
fick sin inredning, delvis ännu bevarad, i början af
1600-talet. Den var urspr. afsedd till ett fäste mot
danskarna och på alla sidor omgifven
af vatten. Omkr. 1550 och 1620 blef det tillbyggdt
(vid förra tillfället uppfördes trapptornet), och
1699 inreddes ett slottskapell, ännu i bruk. En ny
herrgårdsbyggnad uppfördes i 1600-talets

illustration placeholder
Gamla slottet å Torpa.


senare hälft, hvaraf en del utgör den nuv., 1805
uppförda byggnadens midtparti. Denna är ett stort
tvåvånings trähus med två framspringande flyglar,
utan någon arkitektonisk utsmyckning, med inredning
från början af 1800-talet. – Arvid Knutssons son
Olof Arvidsson upptog sin moders vapen (öfre delen
af en stenbock) och blef stamfar för den yngre
släkten Stenbock, inom hvilken T. förblef till
midten af 1700-talet, då det genom gifte tillföll
öfveramiralen frih. K. G. Sjöblad (d. 1754). Genom
hans måg amiralen grefve E. A. Sparre kom T. till
denna släkt, som ännu innehar det. – Vid T. fanns
sedan medeltiden s. k. borgrätt, sammansatt af
en tillförordnad lagläsare och en nämnd af 12
bönder, hvilken dömde enligt Sveriges lag, men
underställde domen T:s egare, som hade högsta
juridiktionen, t. o. m. i lifssaker, hvilket
dock upphäfdes genom k. resol. 27 sept. 1692.
6. E. A-t.

Torpädius, svensk släkt, härstammande från J o n a
s T. (f. 1560, d. 1601), som tog namn efter Torpa
socken, Östergötlands län, där hans fader Nicolaus
J o n se (d. 1594), han själf, hans son Sakarias
T. d. 1597, d. 1663) och sonson Israel T. (f. 1638,
d. 1684) voro kyrkoherdar. Den nu lefvande grenen af
släkten har ändrat namnet till Torpadie.

1. Elias T., son till den ofvan nämnde Irsael T.,
ämbetsman, f. 5 maj 1680 i Torpa, d. 2 april 1747
i Stockholm, blef 1702 student i Uppsala, 1716
stadsnotarie i Stockholm samt 1725 rådman, 1739
politie- och 1745 handelsborgmästare där. Han beklädde
den viktiga platsen som borgarståndets sekreterare
vid riksdagarna 1731, 1734 och 1738. - 2. J o h a n
I s r a e l T., den föregåendes son, vitterlekare,
f. 1722 i Stockholm, d. där 11 aug. 1760 som rådman,
var led. af Tanke-byggareorden, i hvars "Våra försök"
(l-3, 1753 -55) T:s bidrag i l:a delen bära signaturen
L-m. Åtskilliga af hans verser återfinnas i den
omarbetade uppl. af denna samling, som utgafs 1759
-62. De finnas sedan samlade i "Svenska Parnassen"
1786; bland dem äro frivola småpoem och moralsatiren
Hjeltars ära. T. var dessutom ifrig medlem af
Frimurarorden och stiftade 1754 i Stockholm S:t Eriks
loge, hvars förste storma-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:02:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free