- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
427-428

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tropadius, Johan Israel - Torpadius, Karl - Torpa källa - Torpare - Tor Paterno - Torpaån - Torped

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

427

Torpa källa-Torped

428

stare han var. - 3. Karl T.; den föregåendes
broder, f. 1729 i Stockholm, d. där i maj 1764,
sekreterare i Rikets ständers bank, var, äfven
han, medlem af Tankebyggareorden och deltog i "Våra
försök" under signaturen W-m eller anonymt. Det mest
bekanta af hans stycken är ett ana-kreontiskt ode,
"Lät sunnanvädret slaska" (flera gånger omtryckt).
2-3. -rn.*

Torpa källa, en å säteriet Torpas egor inom Fors
socken ej långt från Lilla Edet vid Göta älf belägen
källa med jodhaltigt vatten, som blifvit användt för
medicinska ändamål. Källan är den enda i sitt slag
inom Sverige, om man undantar en i närheten, på andra
sidan älf ven befintlig, hvilken också innehåller
jod i nämnvärd kvantitet. Vattnet har ©n bitter, salt
smak och innehåller på 1,000 delar 12,55 delar fasta
ämnen, däraf 0,oie äro jodmagnesium. Jordborrningar
ha gett vid handen, att jodhalten sannolikt härrör
från den lerbädd, ur hvilken källan framkommer. -
Jfr A. Levertin, "Om Torpa källa" (akad. afh. 1875)
samt "Några nya undersökningar om Torpa källa" (i
"Nord. med. arkiv", 1875). E. E.

Torpare. Se Stat 4 ooh Torp.

Tor Paterno [tår pate;rnå], by vid hafvet s. om Rom
(se kartan vid art. Rom öfver dess omgif-ning), med
ruiner af den forntida handelsstaden L a u r e n t um
(se d. o.).

Torpaån, högerbiflöde till Bolmån,
nära dennas inlopp i Lagan, 27 km. lång
och med 121 kvkm. nederbördsområde.
G. W.

Torped (sp., eng. och ty. torpedo, latinska namnet på
darr-rockan, se d. o., som utdelar elektriska stötar,
fr. torpille), sjöv., en genom vattnet, på visst djup,
genom egen maskinkraft framdrifven cigarrformad kropp,
försedd med sprängladdning och därigenom afsedd att
verka ödeläggande på ett fartygs botten.

Torpeden räknar sin tillkomst från 1864, då en
österrikisk sjöofficer Luppi sökte hjälp hos engelske
ingenjören R. Whitehead för en idé, som gick ut på
att medelst en obemannad, styrbar, maskindrifven båt,
fylld med krut och försedd med antändningsanordning,
förstöra fientliga fartyg. Whitehead sökte nå målet
genom att konstruera "båten" för gång h. o. h. under
vattnet och hade 1868 sin första torped färdig,
en pjäs af omkr. 3 m. längd och 35 cm. diameter;
som drifkraft användes komprimerad luft. Under
loppet af 1870-talet infördes torpeden i de flesta
länders örlo^sflottor, under det att konstruktionen
ständigt förbättrades med Whitehead och dennes
fabrik i Fiume i Österrike som ledande. (Fig. l
framställer genomskärning af en torped från denna
tid af Whiteheads konstruktion.) På 1880-talet
uppträdde jämväl tyske ingenjören Schwartzkopff
som framstående konstruktör af torpeder, och från
denna tid till slutet af 1890-talet voro, praktiskt
taget, alla torpeder konstruerade af någon af dessa
båda män samt i stort sedt lika hvarandra i olika
mariner. Den hemli^hetsfullhet, som i bör-j^n ombett
torpeden, hade nu helt försvunnit. 1896 infördes den
af österrikaren Obry uppfunna sidostyrapparaten, det
s. k. gyroskovet, konstruera dt efter den princip,
att en fritt upphängd, hastigt roterande snurra
sträfvar efter att hålla sig parallell med det plan,
hvari den blifvit

igångsatt. Därigenom vann torpeden högst betydligt
i träffsäkerhet och i praktisk användbarhet. För
att göra det möjligt att skjuta torpeder på längre
afstånd sökte man först öka den komprimerade luftens
effekt genom att uppvärma densamma medelst olika
metoder under dess väg till torpedens maskineri,
slutligen öfvergick man till att drifva torpeden
med ånga, hvarvid luften endast tjänar till att
underhålla förbränningen. På de senare åren har en
del statstorpedfabriker tillkommit (för Sverige i
Karlskrona), torpedernas konstruktion har utvecklats
olika i olika länder, och detaljerna göras om möjligt
åter hemliga. Uppgifterna om de nyaste torpederna
växla därför, men man kan (1919) räkna med, att en
torped med 5 ä 6 m. längd och 53 cm. diameter kan föra
en laddning af 150 kg. brisant sprängämne omkr. 10,000
m. med en fart af omkr. 25 knop; vid skjutning på
kortare afstånd kan högre fart - upp till 45 knop -
påräknas. Fig. 2-4 framställa en modern torped, som
i hufvudsak är sammansatt på följande sätt. Främre
delen, ladd-ningskonen (B), har i sin främre ända
en tändan-ordning - stridsspetsen (A] - afsedd att
vid anslag mot ett fartygs botten bringa den i könen
inneslutna sprängladdningen (3) till detonation. Akter
om stridskonen kommer det af stål pressade luftkärlet
(D), innehållande till högt tryck, vanligen 150
kg. pr cm., komprimerad luft. Till luftkärlet är
fäst hemliga rummet (C; så be-nämndt, enär under
torpedens första tid de däri inneslutna apparaternas
konstruktion hölls strängt hemlig), innehållande
djupregleringsorganen (5,6) baserade på en kombination
af hydrostatiskt tryck och pendelverkan, hvilka
organ under torpedens gång genom vattnet åverka de
horisontella rodren (13} och därmed hålla densamma
horisontell och på önskadt djup. Hemliga rummet
innesluter äfven det för torpedens framdrifning
behöf-liga vattenförrådet (4). Torpedens aktra, af
smalnande del utgöres af maskin- och ballastrummen. I
maskinrummet (E) äro jämte maskinen (7) belägna
äfven behållare för olja och flytande-bränsle,
igångsättningsanordning m. m. Fig. 4 visar
maskinrummet sedt framifrån: å fig. synas tre af
maskinens fyra cylindrar. Ballastrummet (F] genomgås
af propelleraxeln (11} och innehåller, utom någon
barlast, jämväl gyroskopet (10). Längst akterut
sitta de båda propellrarna (12) samt horisontella
(13) och vertikala 1. gyro-skopsrodren (la). Då
torpeden lämnar torpedtuben (se d. o.), åstadkommes
medelst igångsättningshanen (9) på mekanisk väg en
antändning i en varmapparat (8), hvari insläppas
flytande bränsle för förbränningen samt erforderlig
luft från luftkärlet och vatten, som öfvergår till
ånga. Den luft- och bränsleblandade ångan slappes till
maskineriet, som därefter framdrifver torpeden viss
önskad vägsträcka med (genom vissa inställningar)
på förhand bestämd fart. Samtidigt igångsattes
gyroskopets svänghjul, som i sin sträfvan att hålla
sig parallellt med sitt utgångs-plan, vid torpedens
eventuella afvikning sidovägen ur sin bana, genom en
luftdrifven maskin åverkar de vertikala rodren. Skulle
torpeden förfela sitt mål, d. v. s. icke bringas
till detonation, är den vanligen så konstruerad,
att den vid slutet af sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:01 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free