- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
437-438

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torpedtub - Torpid - Torpor - Torpsfallet - Torpshammar - Torpsjön - Torpson, Nils - Torpsyn - Torpön - Torquatus - Torquay - Torquemada, Jaun de - Torquemada, Tomas de - Torquemada, Antonio de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

437

Torpid-Torquemada

438

vis af en på torpedens öfre del fäst, i spår å
tuben löpande T-formig s. k. hängknapp. Genom att
man i tubens bakre del insläpper komprimerad luft
eller krutgas utskjutcs torpeden; urder det den
passerar genom tuben, sättes maskineriet i gång
genom mekanisk inverkan. För att vid utskjutningen
från öfvervattenstuber torpeden skall träffa vattnet
under lämplig vinkel, är van-

Torpedtuber.

ligen tubens främre del af skuren nedtill (se fig.),
den kvarvarande öfre delen benämnes sked. Äfven
på sidoundervattenstuber förekommer en sked, som
samtidigt med torpedens utskjutning automatiskt
föres ut från fartygssidan för om torpeden,
skyddande densamma mot det hårda vattentrycket
för ifrån och därigenom förhindrande torpedens
brytning. Korgtuber utgöras af gallerformiga rör;
torpeden utskjutes från dem därigenom, att dess
maskineri direkt sättes i gång och får arbeta ut
torpeden genom den vattenfyllda tuben. Torpedtuber
benämndes förr i svenska flottan m i IN tuber.
G.E-d.

Torpid. Se T or p or.

To’rpor (lat., domning, dvala, förslappning). med.,
nedsatt funktionsförmåga, t. ex. torpor semlis,
ålderdomssvaghet, torpor rétince, nedsatt
synförmåga till följd af minskad känslighet i
näthinnan, o. s. v. - Torpid, domnad, förslappad,
känslolös. Subst, äfven T o r p i d i t e t. J-
E. J-n.

Torpsfallet, vattenfall i Torpsälfven, ett
tillflöde till Byälfven, 3,5 km. n. om Långseruds
kyrka, Värmlands län, har 6,2 m. fallhöjd och en
medelvattenmängd af 2,e kbm. per sek. Vattenkraften
drifver en kvarn och en såg. E. A-t.

Torpshammar, järnvägsstation vid järnvägslinjen
Ånge–Sundsvall, nära Ljungan, 57 km. från Sundsvall,
Torps socken, Västernorrlands län. Flera handlande och
handtverkare; afdelningskontor för Upplands enskilda
bank, 2 kvarnar, spinneri, T:s trämassefabrik
(1894; aktiekapital 750,000 kr.) med kvarn och
vattensåg. (Jfr Svartvik.) Järnbruket T., efter
hvilket stationen är uppkallad, nedlades 1883.

Torpsjön, insjö i Torps socken, Medelpad, 58 m. ö. h.,
genomflytes af Ljungan.

Torpson, Nils, seminarielärare, författare, f. 14
sept. 1855 i Fjelie socken, Malmöhus län, blef 1878
filos, kandidat i Lund samt rektor 1898 vid

Umeå och 1903 vid Landskrona
folkskollärarsemi-narium. 1903-14 var han därjämte
folkskolinspektör. T. har utgett bl. a. Norden, dess
natur och näringslif (1887), Lärobok i geografi
för folkskolan (18S8; 6:e uppl. 1903), Svenska
folkundervisningens utveckling från reformationen till
18å2 (1888), Europa (utom Norden). Geografisk handbok
(2 dlr, 1895-96; med teckningar 1898), Handelsgeografi
i kort framställning (1898) samt (tills. med E. Cohrs)
Geografisk handatlas öfver jorden (1902; flera uppl.).

Torpsyn kallades den besiktning af
indelta truppernas soldattorp, som i
allmänhet hvart tredje år verkställdes af
vederbörande kompani- eller skvadronschef.
(c- °- N-)

Torpön, ö i Sömmen, Torpa socken, Östergötland, 10
km. lång, 4 km. bred, skogbevuxen, starkt kuperad
(högsta toppen 112 m. öfver sjöns yta). I nordvästra
delen af ön ligger säteriet Brandsnäs, med pensionat,
ön är tämligen glest bebyggd. Vid dess sydspets går
en bro öfver det smala Torpasundet till Sömmens västra
strand. N. H-m.

Torquätus. Se Manlius 3.

Torquay [tåki7], hamnstad och badort i engelska
grefsk. Devonshire, på norra stranden af hafs-viken
Torbay af Engelska kanalen. 21,738 inv. (1911). Genom
sitt vackra och mot nordan-, östan-och västanvindarna
skyddade läge samt sitt jämna klimat har T. blifvit
en mycket besökt bad- och vinterkurort. Staden
har en god hamn och exporterar kalksten m. m.
(H. W-k.)

Torquemada [tårkema’da] (de Turrecre-mäta, efter
stamgodset vid Palencia). 1. Juan de T., spansk
prelat, f. omkr. 1388, d. 1468 som biskop af Sabina
och kardinal, blef 1403 dominikanmunk, deltog i
Konstans-konsiliet, studerade i Paris, var 1433 påflig
teolog och använde på ett glänsande sätt på kyrkomötet
i Basel sin teologiska lärdom till påfvens tjänst och
fick af honom namnet "Trons försvarare". Bland hans
27 tryckta verk må nämnas Summa de ecclesia (4 dlr,
1489 o. ofta), De pote-state papce et auctoritate
concilii generalis (1480 o. ofta), och den mot Marias
obefläckade aflelse riktade De veritate conceptionis
beatce Virginis (tr. 1547). T. deltog äfven i
striden om birgittinorden och skref Revelationes
Sanctce Birgittce (tr. 1628). Personligen var
T. välgörande och konstsIskande. Se R. Lederer,
"Der spanische kardinal J. T. und seine schriften"
(1879), och L. Pastor, "Ge-schichte der päpste"
I-II. - 2. Tomas de T., spansk dominikanmunk, af
samma släkt som den föregående, f. 1420 i Valladolid,
d. 1498, blef 1483 generalinkvisitor för Kastilien
och Ara-gonien och efter Arbues’ mord 1485 för
hela Spanien. Som sådan skref han 1484 och 1490 den
instruktion (i "Compilacion de las instrucciones",
1576), som gaf spanska inkvisitionen dess fulla
organisation. Som inkvisitor utöfvade han ock en
fruktansvärd verksamhet. Se vidare Inkvisition,
sp. 680 f., och där anförd litteratur.

__3. Antonio de T., författare, blomstrade

i slutet af 1500-talet, egde en mindre
vanlig skaldebesråfnins och var vetenskapligt
bildad. T. skref bl. a. Los coloquios satiricos
(1553), Historia del in.Hncible caballero Don
Olivante de Laura etc. (1564), som tillhörde Don
Quijotes biblio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free