- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
441-442

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torres de Villarroel, Diego de - Torresjölandet - Torres Naharro, Bartolomé de - Torres Novas - Torres' sund - Torres Vedras - Torrevieja - Torrey, John - Torrey, Charles Cutler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

441

Torres de Villarroel-Torrey

442

Torres de Villarroel [tå’- -viljaråe’1], D i ego de,
spansk skald, encyklopedist, professor i matematik i
Salamanca, f. 1696 i Salamanca, d. efter 1758, utgaf
under pseudonymen Gran piscå-tor de Salamanca en
följd Pronosticos 1. Almanaques. Hans autobiografi
är en sannskyldig roman, utgörande 15:e bandet
af hans samlade arbeten, hvilka f. ö. innehålla
komedien El hospital en que cura amor de amor
la locura samt "entre-meses" och "sainetes",
som uppfördes under stort bifall. Lyriska dikter
finnas i Kivadeneiras "Bi-blioteca de autores
espanoles", bd 61. T. är intagen i Spanska
akad:s "Catålogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.

Torresjölandet, kronopark i Bispgårdens skolrevir
af Mellersta Norrlands öfverjägmästardistrikt,
Jämtlands län, har enligt k. br. 22 dec. 1869 bildats
vid afvittring af gammal kronomark. Areal 2,089 har
(1915).
S-r.

Torres Naharro [tå’- naarrå], Bartolomé de, spansk
dramatiker, f. i Torre (Badajoz), d. omkr. 1530,
är den förste, som skapat verkligt dramatiska
karaktärer, som spunnit en intrig och gett omväxling
åt händelserna. Hans vers, "octo-sillabo castellano",
är korrekt, liflig och behagfull, dialogen tillspetsad
och dramatisk, och om teaterns resurser hade T. god
kännedom. T. indelar komedien i "comedia å noticia",
verklighetskomedi, och "comedia a fantasia", i hvilken
sonare genre han är den äldste mästaren. Hvarje
komedi inledes med en prolog, hvarefter följer
en sammanfattning af handlingen, och indelas i
fem akter, "jornadas" (se d. o.). T. anser, att
personernas antal i en komedi ej bör understiga sex,
ej öfverstiga tolf. Hans Comedia Tinellaria (där
dock tjugu personer äro på scenen), utg. omkr. 1516
i Rom, där T. efter ett kringflackande lif och
efter fångenskap hos sjöröfvare hamnade, skildrar
tjänarnas lif i dåtidens förnäma hus. Under titel
Propalladia utgaf T. 1517 en samling af sina arbeten,
lyriska dikter, komedier. En fullständig, af Menéndez
y Pelayo leviderad uppl. utkom 1900. Se Böhl de
Faber, "Teatro espanol anterior å Löpe de Vega"
och Rivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles",
bd 2, 10 o. 35. T:s namn är intaget i Spanska
akad:s "Catålogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.

Torres Novas [tå’rəʃ nå’vəʃ], stad i portugisiska
distriktet Santarem (Estremadura), vid Tejos
biflod Almonda och nära järnvägen
Lissabon–Oporto. Omkr. 11,000 inv. Linne- och bomullsindustri.
(H. W-k.)

Torres’ sund, det omkr. 180 km. breda sund mellan
Australiens nordspets, Kap York, och Nya Guineas
sydkust, som utgör förbindelseleden mellan det
melanesiska Korallhafvet i ö. samt Arafurasjön och
Indiska hafvet i v. Det upptäcktes 1606 af spanske
sjöfararen Luiz Vaz de Torres, men upptäckten förblef
obeaktad, och Cook blef den andre, som seglade
därigenom 1770. Sundet, som räknas till Queensland,
är så fylldt af korallref, klippor, sandbankar och
öar (Prince of Wales, Horn, Thursday, Booby, Banks,
Mulgrave m. fl.), att Torres behöfde två månader
för genomfarten. Ehuru det nu är en viktig trafikled
i världshandeln, är passagen fortfarande ganska
svår. Östra och västra ingångarna äro så spärrade af
korallklippor, att blott smala genomlopp finnas. På
östra sidan ligger det s. k. stora barriär-refvet, som
börjar vid den australiska kusten under 14° s. br. och
sträcker sig norrut nästan ända fram till Nya Guinea
och som består af korallbankar, hvilka här ock skjuta
upp öfver hafsytan och lämna endast smala kanaler för
genomfart, såsom Olinda- och Pandora-kanalerna. Det
af Cook efter hans skepp uppkallade Endeavoursundet
på västra sidan af T. är för stora fartyg ej så säkert
som den 1803 af Flinders upptäckta, 22 m. djupa Prince
of Wales-kanalen
.
(H. W-k.)

Torres Vedras [tå’rəʃ ve’drəʃ], stad i portugisiska
distriktet Lissabon (Estremadura), vid kustfloden
Sizandro, 45 km. n. n. v. om Lissabon, med hvilket det
har järnvägsförbindelse. Omkr. 6,900 inv. Vinodling
och vinhandel. I okt. 1809 började Wellington att
till skydd för Lissabon och dess omnejd befästa en
ställning från Sizandros mynning till Alhandra vid
Tejo (46 km.). Dessa s. k. Torres Vedras-linjerna
bestodo af enstaka jordverk och till försvar inredda
orter. Bakom den först utbyggda befästningslinjen
anlades sedan en andra från S. Lorenzoflodens mynning
till Alverca vid Tejo. Båda linjerna, tillsammans
86 km. med 150 särskilda befästningsanordningar,
bestyckades med groft artilleri (263, resp. 215
pjäser) och försågos med förnödenheter för 32,255
mans besättning. Då Wellington sedan efter
slaget vid Busaco 27 sept. 1810 drog sig inom
T.-linjerna, hade han emellertid 60,000 man till
sitt förfogande. Masséna, som följde efter med 66,000
man, öfverraskades af den befästa ställningen, som
han ansåg vara ointaglig, och blef 14 nov. stående
samt gick sedan tillbaka till Thomar, hvarifrån han
4 mars 1811 såg sig nödsakad att vika undan ända
till Salamanca. Vid T. slog Saldanha 22 dec. 1846
de upproriske under Bomfim. De på senare tid något
förstärkta T.-linjerna utgöra än i dag hufvudstadens
förnämsta skydd mot anfall från landsidan.
(H. W-k.) L. W:son M.

Torrevieja [-vie’cha], hamnstad i spanska
prov. Alicante (Valencia), vid Medelhafvet, s. om
Cabo Cervera. Omkr. 8,000 inv. Saltberedning och
saltutförsel. Fiske och kusthandel. (H. W-k.)

Torrey [tå’ri], John, nordamerikansk naturforskare,
företrädesvis botanist, f. 1796, d. 10 mars 1873 i
New York, var med. doktor och praktiserande läkare,
blef 1824 lärare i kemi och mineralogi vid krigsskolan
i West Point samt 1827 professor vid med. högskolan
i New York och föreståndare för botaniska trädgården
där. Han skref A flora of the northern and middle
sec-tions of the United states (bd l, 1824), A
com-pendium of the flora etc. (1826), A flora of
North-America (jämte A. Gray, 2 dlr, 1838-43) och A
flora of the state of New Yorfc (2 dlr, 1843, med 162
kolor. tafl.) m. m. Efter T. benämndes föreningen
"Torrey botanical club" och tidskr. "Torreya".
C. Lmn.

Torrey [tårri], Charles Cutler, amerikansk
orientalist, f. 20 dec. 1863 i East Hard-wich,
Vermont, blef filos, doktor i Strassburg 1892 och
teol. doktor vid Bowdin college 1900, professor i
semitiska språk vid Andover theological seminary 1892
och vid Yale university 1900. Skrifter bl. a. The
commercial-theological terms

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free