Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torrey, Charles Cutler - Torreya - Torrey y Sevil, Francisco de la - Torrfläcksjuka - Torrfodring - Torr frukt - Torrfuruved - Torrfärskning - Torrföda - Torrförband - Toricelli, Evangelista - Toricellis försök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Torreya-Torricellis försök
444
in the Koran (1892), Composition and historical value
oj Ezra-Nehemiah (1896), The mohammedan conquest
of Egypt (Ibn 3Abd el-Hakem, 1901), Selections
from Bokhari (1906) och tizra studies (1910).
D. M.
Torresa Arn., bot., barrträdsläkte med 2 arter
i Nord-Amerika och 2 arter i Kina och Japan,
nära släkt med Taxus och af ett idegranliknande
utseende. T. nucifera i Japan blir 10 m. hög; af dess
frön beredes matolja. De amerikanska arterna, den
30 m. höga T. californica och den i Florida växande
T. taxifolia, utmärkas af stark, obehaglig lukt och
kallas stinkceder. G. L-m.
Torrey y Sevil [tåre’j i sevi’1], Francisco dela,
spansk skald, f. i början af 1600-talet i Tortosa,
Tarragona (dödsåret ej kändt), utgaf under pseudonymen
F e n i s o en del af sina arbeten, af hvilka må
nämnas Entreteniamento de las musas etc. (1654)
och Luzes de la aurora etc. (1665; innehåller
äfven en allegorisk komedi La Azucena de Etiopia),
skref ytterligare fem komedier och diktsamlingarna
Delicias de Apolo och Renaciones del parnaso samt
gjorde goda öfv. af latinska skalder och John Owens
epigram. Se Eivadeneiras "Biblioteca de autores
espaiioles", bd 42. T:s namn är intaget i Spanska
akad:s "Catålogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.
Torrfläcksjuka å potatis. Vid den tid på sommaren,
då potatisen växer som bäst, finner man stundom
å blasten mer eller mindre talrika, skarpt
begränsade, svartbruna, torkande fläckar, ofta
koncentriskt veckade. I svårare fall bli bladen
till sist helt torra och svarta, och plantorna dö
i förtid. Knölarna å svårt angripna plantor bli små
och stärkelsefattiga. Sjukdomen framkallas af svampen
Sporidesmium Solani varians. Sjukdomen hemsöker mest
tidiga matpotatis med tunna blad. Den har uppträdt
särskildt svår i Böhmen och Mähren, men har äfven
visat sig så långt nordligt som i Danmark och Sverige.
J- E-n.
Torrfodring, husdjurssk., fodertilldelning åt
kreaturen i torrt tillstånd i st. f. i blött,
kokt eller jäst, befordrar spottafsöndringen,
hvarigenom matsmältningen påskyndas.
H. F.
Torr frukt. Se Frukt 1.
Torrfuruved. Se T o r r v e d.
Torrfärskning. Se Färskning och Järn, sp. 388.
Torrföda, Torrfödeportion. Se Portion.
Torrförband, med. Se Antiseptik, sp. 1163.
Torricelli [-tje’lli], Evangelista, italiensk fysiker
och matematiker, f. 1608, d. 1647 i Florens, egnade
sig i Kom åt studiet af de matematiska vetenskaperna,*
biträdde Galilei under hans sista lefnadsår med att
utarbeta hans mekaniska arbeten samt kallades 1643
till Galileis efterträdare som professor i matematik
i Florens. T. var den förste, som experimentellt
vederlade den gamla hypotesen om "horror vacui",
enligt hvilken naturens afsky för tomrum utgjorde
anledningen till, att t. ex. kvicksilfver uppsteg i
ett lufttomt glasrör. Han visade, att förhållandet
berodde på den omgifvande luftens tryck, och därigenom
hade han ock uppfunnit kvicksilfverbarometern (se
Torricellis försök). I de följande förbättringarna
af detta instrument tog han dock ingen del. Från
T. härrör äfven satsen (det s. k. "T:s teorem"),
att en genom en öppning utströmmande vätskas
hastighet är proportionell mot kvadratroten ur
vätskans höjd i det kärl, hvarur den utströmmar. Han
behandlade jämväl läran om kastade kroppars rörelse,
tyngdpunkten till ett system af fast förenade
materiella partiklar m. fl. mekaniska och fysikaliska
problem. T. sysselsatte sig äfven med undersökningar
inom den rena matematiken och var den förste,
som i tryck angaf cykloidens yta. Med anledning
däraf invecklades han i en tvist med Koberval,
som, ehuru utan tillräckliga skäl, anklagade
honom för plagiat. Större delen af T:s arbeten
offentliggjordes 1644 under titeln Opera geometrica.
(T. E. A.)
Torricellis försök, fys. Orsaken till det sedan
urminnes tid kända fenomenet, att vätskor uppstiga i
lufttomma rum, var enligt Aristoteles’ åsikt "naturens
afsky för tomrum" (horror vacui). Denna åsikt förblef
gällande ända till början af 1640-talet, då Galilei
på grund däraf, att man ej kunde suga upp vatten
högre än omkr. 10 m. i en i Florens byggd vattenpump,
drog den slutsatsen, att Aristoteles misstagit sig,
och förklarade, att "horror vacui" måste vara en
kraft af sådan storlek, att den icke förmådde pressa
upp vatten mer än högst 10 m. Galilei lyckades dock
ej upptäcka den verkliga orsaken till fenomenet;
detta blef förbehållet hans lärjunge Torricelli
(se denne). T., som antog, att den atmosfäriska
luftens tryck (jfr Lufttryck) var den verkande
kraften, resonerade på följande sätt. Kan luften
trycka upp vatten 10 m., bör den kunna trycka upp
kvicksilfver, som är 13,e gånger tyngre, endast 0,76
m. Han fyllde ett långt, i ena ändan slutet glasrör
med kvicksilfver, tilltäppte rörets öppna ända med
tummen, vände om det och nedsatte det
i ett kärl, som innehöll kvicksilfver (se
fig.). Kvick-silfret i röret sjönk, bildande
ett tomrum öfver sig (det s. k. "torricelliska
tomrummet"), men en 760 mm. hög pelare stannade kvar
i röret öfver kvick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
