Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torrläggning - Torrlösa - Torrmjölk - Torrmyra - Torr nål - Torrobasystemet - Torrplåt - Torr-ränna - Torr-röta - Torrsimning - Torrskog - Torrslipnning - Torrspinning - Torrstapel - Torrsten - Torrsterilisator - Torrsubstans - Torrum - Torrvarpen - Torrved - Torr vittring - Torrvärk - Torrö - Torrögdhet - Torrön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
447
Torrlösa-Torrön
448
anförda understöd handläggas af Landtbrukssty-relsen.
2. Ett i nykterhetsrörelsen ofta användt ord för att
beteckna totalförbud. Man talar sålunda t. ex. om
"torrlagda" och "våta" stater i Nord-Amerika,
allteftersom spritutminutering och spritutskänkning
i dessa stater äro förbjudna eller tillåtna
(se diagram till art. Nykterhetsrörelsen,
sp. 223-224). 1. li.J.Dft.
Torrlösa, socken i Malmöhus län, Onsjö härad. 5,302
har. 1,666 inv. (1918). T. bildar med Norra Skräflinge
ett pastorat i Lunds stift, Onsjö kontrakt.
Torrmjölk. Se Mjölkmjöl.
Torrmyra, kronopark i Jönköpings revir af Smålands
öfverjägmästardistrikt, Jönköpings län, har bildats
af de enligt k. beslut 31 dec. 1891 inköpta hemmanen
1 mtl Torrmyra n:r 1, 1/2 mtl Rolstorp n:r 1, 1/4
mtl Gastorp och 1/4 mtl Angved. Areal 2,400 har
(1915).
S-r.
Torr nål (eng. dry point, fr. pointe sèche,
ty. trockene nadel), Torrnålsradering, detsamma som
"kall nål" (se d. o.).
Torrobasystemet, träv., hopfogning af bräder till
lådämnen genom virkets hoplaxning och limning efter
längden af de koniskt kantade bräderna. Systemet
grundar sig på ett amerikanskt patent, som inköpts
och satts i system af N. G. Sörensen vid Säfvenäs
utanför Göteborg. Den härvid använda maskinen urlaxar
en spånt, som småningom afsmalnar, hvarjämte en
passande not göres på motsatt sida. Bräderna skjutas
sedan ihop och limmas, hvarvid de koniskt kantade
bräderna läggas med topp och rotändarna åt omväxlande
håll. Härigenom bildas ett trästycke af obegränsad
bredd, ur hvilket man urskär de önskade lådämnena,
som sedan på vanligt sätt kunna hopfogas. Systemets
fördelar ligga i den besparing af virke, som genom
detsamma kan ega rum. Maskiner för tillverkning af
lådämnen af obegränsad bredd tillverkas numera
inom landet af firman J. & C. G. Bolinder.
W. E-n.
Torrplåt, fotogr., en stundom använd benämning på
bromsilfvergelatinplåten för att skilja den från
jodsilfverkollodiumplåten, hvilken senare i motsats
till den förra alltid exponeras i vått tillstånd och
därför kallas våtplåt. Jfr Fotografi, sp. 991.
J. Htzg.
Torr-ränna, skogsv., ränna, vanligen byggd af bräder
eller rundt virke, genom hvilken de afverkade
trädstammarna glida från den höga älfbrinken ned
till flottleden i älfven.
H. J. Dft.
Torr-röta å potatis, sjukdom å fullt utväxta
potatisknölar, särskildt under lagringen, framkallad
dels af bakterier (se Bakterios 1. Knölbakterios
å potatis), dels af svamparten Fusarium Solani
("Fusarium-röta").
J. E-n.
Torrsimning. Se Simkunnighet.
Torrskog, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 12,775
har. 1,450 inv. (1918). Annex till Blomskog, Karlstads
stift, Nordmarks kontrakt.
Torrslipning. Se Slipning.
Torrspinning. Se Konstsilke, sp. 875.
Torrstapel (Zambonis torrstapel), fys. Se Gavaniskt
element, sp. 664.
Torrsten, metall., i kvarts sittande järnmalmer,
hufvudsakligen blodstenar, som fordra en betydlig
tillsats af kalk för att kunna smälta i masugnen. Jfr
Kvickstenar.
C. A. D.*
Torrsterilisator, en i mikrobiologien allmänt använd
apparat, bestående af ett med dubbla väggar försedt
skåp af järnbleck, som upphettas
till 150°. I den torra värmen i detta skåp
steriliseras glaskärl, som skola användas
till kulturer af bakterier, svampar m. m.,
och andra föremål, som tåla hög temperatur.
G. L-m.
Torrsubstans. Se Mjölk, sp. 730.
Torrum, socken. Se Torhamn.
Torrvarpen, sjö i Grythyttans socken, Örebro
län, på 174 m. höjd ö. h. Areal 23,4 kvkm.,
vattenområdet vid utflödet 1,920 kvkm. Sjön passeras
af Svartälfven (öfre loppet af Gullspångsälfven);
den reglerades 1914 för Älfvestorps kraftverk.
G. W.
Torrved l. Torrfuruved, skogsh., på rot torkadt
virke af furu och gran. Dessa träd ha ofta torkat för
mycket lång tid sedan och kunna stå kvar i hundratals
år. De uppträda särskildt på försumpade trakter,
på brännor m. fl. ställen, där skogen dött. Numera
ha dessa träd i regel afverkats och förekomma
endast på aflägsna platser eller i skogar, dit
afverkningarna af någon anledning icke kunnat sträcka
sig. Torrfuruveden används allmänt i skogsbygden
som bränsle, hvartill det på grund af sin torrhet
ypperligt lämpar sig. Då det äfven är varaktigt –
det består ju af enbart kärnved, ytveden har under
årens lopp affallit – används det i husbyggnader och
vattenbyggnader. Virkets nackdel bör sökas i dess
sprödhet och rikedom på sprickor.
W. E-n.
Torr vittring, geol. Se Förvittring, sp. 523.
Torrvärk, folklig benämning på gikt och reumatisk
värk. – Torrvärksgräs, bot. Se Thalictrum.
Torrö, ö i Östersjön s. om Valdemarsvikens
mynning. T. tillhör Ö. Ed socken i Kalmar län. Ön är
omkr. 2 km. lång och 1 km. bred. Dess södra ända är
tätt bebyggd.
N. H-m.
Torrögdhet. Se Xeroftalmi.
Torrön, sjö i Kolåsens kapellförsamling, Jämtlands
län, nära norska gränsen; står i förbindelse med
Kallsjön, som i sin tur afrinner genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
