Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 453-454 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torshälla - Torshälla landförsamling - Torshälla limpa - Torshällaån - Torsion - Torsionselacticitet - Torsionselektrodynamometer - Torsionselektroskop - Torsionsgalvanometer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Torshälla på 1670-talet, efter Sueciæ-verket.

valkrets. Stadens äldsta namn, Torsharg (af fsv. harg,
se d. o.) anger, att den varit en offerplats. De
första kända privilegierna utfärdades af konung
Birger 24 febr. 1317. Stadens blomstringstid
synes ha infallit under 1600-talet, då T. en
tid egde stapelstadsrätt och grannstaden
Eskilstuna lydde under dess jurisdiktion
med gemensam borgmästare, bosatt i T.
R. R-r.

Torshälla landsförsamling, socken i Södermanlands
län, Västerrekarne härad. 3,813 har. 2,811
inv. (1918). Annex till Torshälla stad, Strängnäs
stift, Västerrekarne kontrakt.

Torshälla limpa i Mälaren, 59° 27’ 44" n. br., 16°
28’ 42" ö. lgd, agafyr med 6:e ordningens lins, utan
bevakning. Fyrbyggnaden ett mindre torn af betong
och järn.

Torshällaån, detsamma som Eskilstunaån (se d. o.).

Torsiön (fr. torsion], vridning; med., en numera
föga använd kirurgisk metod för att stilla blödning
från pulsådror. Det blödande kärlet fattas med en
pincett och vrides flera gånger om sin axel. Den
innersta kärlhinnan lossnar vid detta tillvägagående
från de andra och rullar upp sig, bildande ett slags
propp. Metoden är tillförlitlig endast för kärl af
liten diameter. J- E. J-n.

Torsionselasticitet (Vridningselastici-tet), fys.,
kallas den elasticitet (se d. o.), som uppstår,
när en kropp vrides. Om man t. ex. upphänger en
tråd vid ena ändan och belastar den nedtill med en
vikt, så att tråden antar lodrät ställning, och
sedermera en horisontal kraft eller ett kraftpar
vrider vikten jämte tråden med bibehållande af
dennas lodräta ställning, komma de förut rätliniga
fibrerna i tråden att anta form af en skruflinje med
stor stigning. Härvid utvecklas torsionselasticitet
hos tråden, och till följd däraf vrider denna sig
jämte vikten åter i det ursprungliga läget, så
snart kraften upphört att verka. Genom trögheten
öfverskrides detta läge, och torsionselasticitet
i motsatt riktning uppstår hos tråden. Under
inflytande af torsionselasticitet och tröghet
kommer således tråden jämte vikten i oscillationer,
torsionssväng-ningar, som inom vissa gränser bli
liktidiga, d. v. s. erfordra lika lång tid, vare
sig tråden vrides i en större eller mindre vinkel
(torsionsvin-kel). En sådan med en vikt belastad tråd
förhåller sig därför på samma sätt som en vanlig

pendel och kan äiven tjänstgöra som pendel vid ur,
torsionspendel. Betecknar co torsionsvinkeln och P
den utvecklade torsionselasticiteten, är P = fco,
där / är den s. k. torsionskoefficien-ten, hvars
storlek beror på trådens beskaffenhet och dimensioner
(jfr Elasticitet, sp. 152). - Torsionselasticiteten
är af ganska stort intresse i både vetenskapligt
och tekniskt hänseende. Den eger tillämpning vid
torsionsvågen (se d. o.), som används iör att
bestämma gravitationskonstanten, äfvensom för
undersökning af magnetiska och elektriska krafter
samt vid många andra fysikaliska mätinstrument,
t. ex. torsionselektroskopet, torsionsgalvanometern,
torsionselektrody namome-tern. Vid maskinerna
utvecklas den, så snart en kraft öfverföres
med tillhjälp af en axel (se Hållfasthet).
G. R. D. (T. E. A.)

Torsionselektrodynamométer, fys. Se
Elektriska mätinstrument, sp. 294, fig. 9. Jfr
Torsionsgalvanometer.

Torsionselektrosköp 1. Bifilär-elektro-sköp, fys.,
är ett elektroskop, som är särdeles lämpligt att
använda t. ex. vid föreläsningar, då man vill visa,
att kroppar äro elektriska. Vid en dubbelögla äro
två långa trådar fästa, och i dessa trådar hänger en
dubbelhake. I haken inlägges en ebonitstaf, vid hvars
ena ända en flädermärgskula är fäst. Flädermärgskulan
laddas med elektricitet, och den kropp, som
skall undersökas, närmas till denna. Alldenstund
bifilarupphängningens (se d. o.) riktande kraft
är mycket svag, gör ebonit-stafven utslag
äfven för mycket små elektriska krafter.
A. Bi-n. (T. E. A.)

Torsionsgalvanometer, fys., en af firman Siemens &
Halske konstruerad galvanometer, bestående af en
på en spiralfjäder (se fig.) upphängd klockmagnet
(jfr Galvanometer, sp. 672, fig. 2 c). Genom vridning
af hela galvanometerhöljet orienteras instrumentet
så, att magneten, då den intar sitt jämviktsläge,
inställer sig i magnetiska meridianen. Spiralfjäderns
öfre fästpunkt är vridbar omkring en vertikal
axel, och vridningens storlek kan afläsas med
tillhjälp af en skala. Då en ström passerar genom
galvanometern, devieras magneten ur den magnetiska
meridianen. Genom att vrida spiralfjädern en viss
vinkel (a) kan magneten återföras till magnetiska
meridianen. Ström-styrkan (i) är då proportionell
mot nyssnämnda vinkel: i = C a, där C är en konstant,
hvars be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>