Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tottie, Henry William - Tottijärvi - Tottori - Totum divisum - Tou - Touage - Touchant - Touche - Touchemolin, Charles Alfred - Touchera - Toucouleurs - Toudouze, Edouard - Touggour - Touggourt - Toujours - Toul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
501
Tottijärvi-Toul
502
gående och upplösning enligt gällande svensk rätt
(1892) och Den prästerliga strafflagen (1893). Dock
var T. framför allt kyrkomannen, i sin krafts dagar en
sällsynt representativ personlighet. Som sådan gjorde
han sig i hög grad gällande vid Lambethkonferensen
i England 1908, där 242 anglikanska biskopar från
världens alla trakter voro närvarande. En kommission
tillsattes för att fortsätta underhandlingen om
möjligheten och villkoren för upprättandet af en
förbindelse mellan svenska och engelska kyrkan, och
vid denna kommissions sammanträde i Uppsala 1909 med
svenska delegerade var T. närvarande. Det T. 1908
af K. M:t gifna uppdraget att framlägga förslag till
reviderad evangeliebok kunde han på grund af ohälsa
icke föra till afslutning. T. var lifligt verksam
för en vidare utbyggnad af synodal-författningen
inom svenska kyrkan, och på hans initiativ
sammankallades 1906 ett stiftsmöte i Kalmar, det
första i sitt slag. T. var Kalmar stifts siste biskop.
2. E. M. E.
Tottijärvi [tå’t-], kapell under Vesilaks
pastorat, Finland; beslut har fattats om
dess afskiljande till egen församling. 51
kvkm. 1,433 inv. (1917), finsktalande.
O. B-n.
Tottori, län (ken) på nordkusten af japanska ön Hondos
sydvästra udde, ö. om Shimane. 3,455 kvkm. 470,675
inv. (1913). Hufvudstad T., nära utloppet af
floden Sendai. 37,280 inv. (1913). Bomulls- och
sidenindustri.
H. W-k.
Totum divisum (lat., "det delade
hela"), log., det, som vid en
logisk indelning i sina arter indelas
(dividendum, genus). Se Indelning 1.
S-e.
Tou. Se Strand.
Touage [toāʃ], fr. Se Flodfart, sp.
599.
Touchant [franskt utt. toʃã’; svenskt
utt. toʃa’ŋt], rörande, känslogripande (t. ex.
om ett drama).
Touche [tōʃ], fr., mus. Se Tusch.
Touchemolin
ftojmålä’], Charles Alfred, fransk målare,
f. 1839 i Strassburg, d. 1907, studerade i sin
födelsestad och i Paris samt var från 1870 bosatt
i Frankrike. Han målade En stad belägras under
medeltiden (1863, Strassburgs museum), Slagen vid
Solferino (1864) och Magenta .(1866) samt skildrade
i målningar och teckningar sin fäderneprovins,
dess historiska minnen, folktyper, dräkter o. d.,
utgaf teckningar af Strassburgs ruiner efter
belägringen 1870 samt Strassburg militaire 1894.
G-g N.
Touchera [töj-]. Se T u se h er a.
Toucouleurs
[tokolör], en bland fransmännen i Senegal
bruklig benämning på ett utmed floden Senegal
förefintligt blandfolk mellan negrer och fulbe
(se d. o.). Benämningen har man utan skäl velat
härleda af eng. two colours ("två färger"), emedan
de äro bruna eller kopparfärgade mestiser af nämnda
folkslag. Redan under 1500-talet gåfvo portugiserna åt
dessa infödingar namnet tacurores, hvarför namnet med
säkerhet härrör af den gamla benämningen på landet,
Tukurol, redan omtalad af Cadamosto, och sammanhänger
med takrur l. takarir, benämning på pilgrimer, som
från Väst-Afrika bege sig till Mekka och som bland
sig räkna ett stort antal senegambier. Särskildt
utmärkande för toucouleurs är deras fanatism för
islam. Intelligenta, kraftiga och ärelystna, ha
toucouleurs varit fruktade af sina grannar och af de
franske kolonisterna. Bosatta på vänstra flodstranden,
ha de ofta angripit sjömän från S:t Louis vid deras
färder uppför floden, och om de ej varit söndrade
sinsemellan och t. o. m. anlitat franska vapen för
att bekämpa hvarandra, hade det varit omöjligt för
européerna att eröfra Senegalbäckenet. Först 1885
lyckades man tvärs igenom deras land, mellan Salde och
Bakel, sammanbinda de båda styckena af telegraflinjen
mellan Gorée vid kusten och Bamaku vid öfre Niger. De
prisas för företagsamhet och kärlek till arbete,
särskildt jordbruk (t. ex. odling af jordnöt).
Toudouze [todös], Édouard, fransk målare, son
af arkitekten och tecknaren Gabriel A u-guste
T. (f. 1811, d. 1854), f. 1848 i Paris, d. 1907,
erhöll Kompriset 1871 för Den blinde Oidipus,
behandlade därefter flera andra antika och historiska
motiv, bl. a. Lots liustru (1877), öfvergick så till
genremålning och dekorativa kompositioner: Landtlig
fest (1880), Dianas triumf (plafondmålning 1882),
Fest hos Henrik IV (akvarell, 1888, Luxembourgmuseet),
Savonarolas predikan (i nya Sorbonne). T. utförde
fullödiga porträtt och eleganta illustrationer.
Gr-g N.
Touggour l. Touggourt [togōr], Djebel, äfven
Pic des cèdres, en 2,100 m. hög bergtopp i
prov. Constantine af franska Algeriet, belägen v. om
stationen Batna (1,040 m. ö. h.), vid järnvägen
Philippeville–Constantine–Biskra. Berget eger skogar
af ceder, järnek och Aleppotall (se d. o.) samt
bearbetade kopparmalmfyndigheter. _
H. W-k.
Touggourt [togōr], eng. Tugurt, ty. Tuggur
l. Tuggurt, s. k. territoire (förvaltningsområde)
i algeriska Sahara (Algeriets "syd-territorier")
samt oas och hufvudort inom detta. Territoriets
areal är 114,933 kvkm., hvaraf odlad jord 11,465
har. 164,773 inv. (1911), muhammedaner och 532
européer. Som jordbruksbefolkning räknades 113,872
pers. Nederbördsmängd i oasen T. omkr. 115 mm. om
året. Hufvudorten (med omkr. 2,000 inv.) ligger 170
km. s. om Biskra, som har järnvägsförbindelse med
Medelhafskusten, samt vid "schotten" Chemora,
69 m. ö. h., å 33° l’ n. br. Söder ut, vid
schottens sydända, ligger oasen Temacin (se
d. o.). Oasområdet T. har ett 300-tal vattenförande
brunnar och palmlundar med enligt uppskattning 170,000
träd. Det togs i besittning af fransmännen 1854.
H. W-k.
Toujours [toʃōr], fr., alltid. Se vidare Tusjur. –
Toujours en vedette [ã vəde’tt], "alltid på sin
post". – Toujours perdrix [-drī], "alltjämt rapphöns"
(till middagen), d. v. s. aldrig någon omväxling,
ständigt enahanda, eller: man kan bli led på äfven det
bästa. Uttrycket tillskrifves en biktfader hos franske
konungen Henrik IV: då han nämligen klandrat konungen
för dennes många kärleksäfventyr, skall Henrik ha
låtit ständigt servera honom rapphöns, för att låta
förstå, att omväxling (äfven i älskog) kan behöfvas.
Toul [tōl], befäst stad i franska
dep. Meurthe-et-Moselle, vid vänstra stranden och den
västligaste punkten af Moselle, som här genom stark
utbuktning mot v. kommer Meuse synnerligen nära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
