- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
507-508

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toulouse - Toulouse-gåsen - Toulouse-Lautrec, Henri de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i s. v. och till Foix i s. ö. Den af breda
bulevarder, förr fästningsvallar, från förstäder i
n. och ö. skilda egentliga staden, med i allmänhet
smala och krokiga gator samt enformiga röda
tegelstenshus, har genom nyanlagda breda gator och
monumentala byggnader fått en modern anstrykning
och är genom Pont des amidonniers, hängbron Pont
S:t Pierre, Pont neuf och Pont S:t Michel förbunden
med det på vänstra Garonnestranden belägna Faubourg
S:t Cyprien. Ungefär midt i staden ligger Place du
capitole med det 1753 af Cammas byggda, 120 m. långa
rådhuset (le

illustration placeholder
Rådhuset (le Capitole) i Toulouse.


Capitole; se fig.), ett af de vackraste i Frankrike,
i hvars ena flygel T:s största teater inrymmes
och som bl. a. innehåller Clémence Isaures sal,
där "Académie des jeux floraux" (se Jeux floraux)
årligen 3 maj har sina prisutdelningar. Andra märkliga
byggnader äro museet, förr augustinkloster, byggdt
1460–1504, justitiepalatset, förr parlamentets hus,
flera vackra renässanshus (jfr bild af Hôtel du Vieux
Raisin å pl. III till art. Bostad) och två sjukhus
från 1100-talet. Bland kyrkor märkas katedralen S:t
Étienne, från 1200–1400-talen, med gotisk portal,
den stora femskeppiga S:t Sernin, i romansk stil,
påbörjad på 1000-talet och 1856 restaurerad af
Yiollet-le-Duc, jakobinkyrkan, från 1200-talet, med
lämningar af ett gammalt dominikankloster, Dalbade,
i gotisk stil med rik renässansportal, La Durade,
byggd 1775–90, och Du Taur, från 1300-talet, med
fästningslik fasad och klocktorn. Statyer af Cujas,
af Canal-du-midis arkitekt Riquet, af general Duruy
m. fl. samt en obelisk till ära för de 1814 stupade
pryda staden. De utanför bulevarderna belägna nya
stadsdelarna Matabiau, S:t Aubin och S:t Étienne ha
breda alléer (Allée Lafayette, A. des zéphirs, A. des
soupirs m. fl.) och moderna byggnader. T., Frankrikes
i storlek 7:e stad, har 149,576 inv. (1911). Bland
dess många industriella anläggningar märkas
artilleriverkstad, krut- och tobaksfabrik, alla
tillhörande staten, fabriker för tillverkning af
maskiner, vagnar, velocipeder, sadelmakararbeten,
ler- och glasvaror, möbler och andra trävaror, papper,
hattar, skodon, kemiska produkter, konserver,
choklad och konfityrer, bomullsspinneri, järn-
och klockgjuteri samt flera stora kvarnar. Handeln
med spannmål, vin, byggnadsvirke, marmor, ull,
tyger, boskap, fjäderfä och tryffel m. m. är
betydande. T. har ett gammalt universitet
(privilegier 1233), med juridisk, medicinsk, farmaceutisk,
filosofisk-historisk och matematisk-naturvetenskaplig
fakultet. Antalet studerande 1912 var 2,870. Dessutom
finnas ett fritt katolskt universitet, lyceum
för gossar och för flickor, veterinärinstitut,
ett stort och ett litet prästseminarium, lärar-
och lärarinneseminarium, konst- och teknisk skola,
musikkonservatorium, blind- och döfstuminstitut,
vetenskapsakademi och flera lärda sällskap,
ett offentligt bibliotek, med omkr. 100,000
bd, stadsbibliotek, ett berömdt konstmuseum,
konstindustri- och antikvitetsmuseet Raymond,
naturhistoriskt museum, observatorium, botanisk
trädgård, tre teatrar m. m. T. är säte för
prefekt, ärkebiskop, protestantiskt konsistorium,
appellations-, assis- och handelsdomstol, handels-
och jordbrukskammare samt för kommendanturen för
17:e armékåren. I T. föddes skalderna Goudelin
och Baour-Lormian, dramatikern Campistron,
rättsläraren Cujas, sinnesläkaren Esquirol och
statsmannen Villèle. – T., lat. Tolosa, var redan på
romartiden betydande och tektosagernas hufvudstad,
en af gallernas heliga städer med en i en helig sjö
förvarad stor nationalskatt, som efter T:s eröfring
af konsuln Q. Servilius Cepio bortfördes till straff
för dess förbund med cimbrerna 106 f. Kr. Kristnadt
vid midten af 200-talet af S:t Saturninus l. Sernin,
dess förste biskop, som där led martyrdöden 252,
blef T. efter romarrikets fall 419 västgöternas
hufvudstad, eröfrades af frankerkonungen Klodvig
507 och blef 778 eget grefskap (se 2). 10 april 1814
anföllo engelsmännen under Wellington T. och intogo
på aftonen befästningarna på högra flodstranden,
hvarefter fransmännen under Soult drogo sig bakom
kanalen och utrymde T. natten till den 12.

2. Grefskap, upprättadt 778 af Karl den store,
utgjorde i början en del af konungariket Akvitanien
och gick sedan 852 i arf inom grefve Raimund I:s
ätt. Sedan 900-talet var det ett af franska kronans
6 stora län; dess grefvar utöfvade länshöghet öfver
grefskapen Quercy, Albi, Carcassonne, Nîmes,
Béziers och Foix samt ärfde under 1000-talet
en del af Provence (det s. k. "marquisat de
Provence"). Grefskapet nådde hög andlig och materiell
odling och hörde en tid till Europas mest blomstrande
riken. Men blomstringen föröddes under albigenskrigen
1209–29 (se Albigenser), och Raimund VI miste 1212
T., som gafs åt Simon af Montfort (d. 1218). Den
förres son, Raimund VII (1222–49), återfick det,
men måste i freden i Paris 1229 afstå de nämnda
underförläningarna till franska kronan. Sedan hans
enda dotter Jeanne och hennes make Alfons, Ludvig
IX:s broder, dött utan arfvingar, indrogs T. 1271
till franska kronan. Jfr Raimund. Litt.: Dévic och
Vaisseté, "Histoire du Languedoc" (15 bd, 1873–93). –
Titeln grefve af T. bars af Alexander af Bourbon
(f. 1678, d. 1737), tredje son till Ludvig XIV och
madame de Montespan, amiral af Frankrike, som under
Spanska tronföljdskriget vann bl. a. en seger öfver
den engelsk-holländska flottan under amiral Rooke. Han
var fader till hertigen af Penthièvre (se d. o.),
Ludvig Johan af Bourbon.
1–2. E. A-t.

Toulouse-gåsen [tolōs-]. Se Gåsskötsel, sp. 822.

Toulouse-Lautrec [tolōs låträ’k], Henri de,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free