- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
511-512

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tourcoing - Tour d'adresse - Tourelle - Tourlouroux - Tourmange - Tournachon - Tournai - Tournant-olja - Tournay - Tourné - Tournedos - Tournefort, Joseph Pitton de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

T. egde 25 maj, 22 juli och 27 aug. 1793 strider rum
mellan fransmän och österrikare, och 18 maj 1794 vann
Pichegru i närheten af T. en seger öfver Clerfait,
hvarom en 1866 i staden rest pyramid erinrar.

Tour (Tadresse och Tour de f or c e. Se Tour.

Tourelle [torä’11], fr_., litet torn.

Tourlouroux [torlorö], fr., zool. Se A n t i 11 i-ska
landtkrabban, sp. 1144.

Tourmagne [torma^j]. Se Nimes, sp. 1039.

Tournachon [torna j å’], F. Se_Nadar.

Tournai l. Tournay [tornä], fla. Doornik,
Doornyk, arrondissemangshufvudstad i belgiska
prov. Hainaut, nära franska gränsen, på ömse
sidor om Schelde, knutpunkt för järnvägar från
Gent, Bruxelles, Mons, Valenciennes, Douai och
Lille. 37,349 inv. (1912). T., hvars ö. om Schelde
belägna del begränsas af Petite rivière, en arm af
denna, har breda kajer, regelbundna gator samt många
byggnader och minnen från medeltiden. Bland dess
kyrkor märkas den med fyra stora och två mindre torn
prydda katedralen Notre

illustration placeholder
Katedralen Notre dame i Tournai.


dame (se fig.) – i romansk stil, ett af den medeltida
arkitekturens förnämsta verk, hvars hufvuddel
invigdes 1070 och som sedermera tillbyggts och
ombyggts, med taflor af Rubens, Jordaens, Gallait
m. fl. samt den helige Eleutherius’, T:s förste
biskops, rikt sirade relikskrin – och S:t Brice, från
1100-talet, i hvars närhet frankerkonungen Kilderiks
(d. 481) graf 1653 hittades vid rifningen af ett
hus. Ett katedralen närstående klocktorn ("beffroi")
härstammar från 1187, ombyggdes 1391 och restaurerades
1874. Tillverkning af mattor, tråd (af ull och
bomull), kalk, porslin, tegel och strumpstolsarbeten,
bryggerier, garfverier och stenhuggeri äro de
förnämsta industrierna. Handeln på Schelde är
liflig. T. har präst- och lärarinneseminarier,
ateneum, elementarskola för flickor samt konst-
och slöjdskola, ritakademi, offentligt bibliotek,
tafvelgalleri och historiskt museum, i den forna
klädeshallen (Halle aux draps), en 1881 restaurerad
renässansbyggnad från 1610, naturhistoriskt museum,
flera sjukhus och en teater. – T., romarnas Civitas
nerviorum
, sedermera kalladt Tornacum, förstördes
delvis af frankerna på 400-talet, återuppbyggdes
sedan och var en tid Klodvig
I:s residens. Senare tillhörde det Flandern och
var länge ett slags stadsrepublik under fransk
öfverhöghet. Under den äldre medeltiden Belgiens
konsthufvudstad, blef T. 1146 biskopssäte och
på 1400-talet medelpunkt för en blomstrande
mattindustri. 1521 eröfradt af kejsar Karl V,
kom det genom freden i Madrid 1525 till Spanska
Nederländerna, försvarades 1581 hjältemodigt mot
Alexander af Parma af furstinnan d’Épinay, hvars
staty nu står på Grande place, och eröfrades 1667 af
fransmännen, som fingo T. genom freden i Aachen 1668
och läto Vauban starkt befästa det. 1709 återtaget
af de allierade under Marlborough och Eugen af
Savojen, kom det genom freden i Utrecht 1713 till
Österrike, men besattes af holländarna som en af de
åtta barriärfästningarna. 1745–48 och sedan 1794
var T. åter i fransmännens ego, hvilka 19 maj 1794
under Pichegru där slogo engelsmännen under hertigen
af York. I första Parisfreden (1814) afträddes
T. till Nederländerna och 1830 till Belgien. T:s
fästningsvallar ha förvandlats till promenader. Se
Cloquet, "T. et Tournaisis" (1894), och d’Herbomez,
"Histoire des châtelains de T." (2 bd, 1895).
E. A-t.

Tournant-olja [torna7-], farm. Se Olivolja.

Tournay [torna], stad. Se Tournai.

Tourné [törne; fr. tournée och tourne]. Se Turné.

Tournedos [torndå’], fr., kokk.,
"ländsteksnitsel". Före stekningen marineras
snitselstyckena i olja, citronsaft, peppar m. m. och
serveras, när de äro färdiga, med lämplig sås
(t. ex. tomatsås). T. à la Rossini, en läcker och
dyrbar rätt, består af två snitslar, mellan hvilka
man lagt skifvor af gåslefver och tryffel.

Tournefort [tornofår], Joseph Pitton de, fransk
botanist, en af Linnés anseddaste föregångare,
f. 5 juni 1656 i Aix, d. 28 dec. 1708 i Paris, var
bestämd för det andliga ståndet, men, utbytte 1677 de
teologiska studierna mot medicinska, företog längre
resor i Europa och hän gaf sig med sådan framgång åt
växt-kännedomen, att han 1683 blef demonstrator vid
Jardin des plantes och 1691 led. af vet. akad. Han
företog en botanisk resa till Grekland och Orienten
(efter hans bref skildrad i Relation d’un voyage au
Levant, utg. i 2 dlr 1717 samt i flera öfv.); han blef
med. doktor 1698. Sin plats i botanikens historia har
T. fått genom sitt försök till ett nytt växtsystem,
framställdt i Elements de botanique (3 dlr, 1694)
och en tillökad, latinsk upplaga Institutiones rei
herlarice (1700) med Corollarium 1703 (hvari 1,356
växter från T:s orientaliska resa uppräknas). Till
indelningsgrund lägger han växtens blomma, hvarmed
han menar blomhyllet. Befruktningsdelarna, som Linné
med så stor framgång tog till grundval för sitt
system, ansåg T. ej höra till blomman, och växternas
sexualitet förnekades af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free