- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
531-532

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trabezon - Trabuco - Trace - Tracé - Tracey, Minnie - Trach, Joh. - Trachea - Trachelion - Trachenberg - Trachenberg, hertig af - Trachinidae - Trachinus - Trachis - Trachonitis - Trachusa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af platån, hvilken genom en tvärmur är skild
från den nedre, bildar borgen, hvars högsta del
bär ett citadell, under medeltiden kejsarnas af
T. residens. Den gamla staden, kallad Kale, är bebodd
af turkar. Öfver hvardera dalen leder en stenbro,
den västra till en mest af turkar bebodd förstad,
som har T:s förnämsta byggnad från medeltiden,
den forna grekiska Sofiakyrkan, nu moskén Hagia
Sofia. Den andra bron leder till den östra förstaden,
hvilken är bebodd hufvudsakligen af kristna och är
handelns säte. I närheten af denna ligger, på östra
sidan om en udde, hamnen (41° 1’ n. br.), en redd,
öppen för nordöstvinden. Staden har omkr. 60,000
inv., däraf omkr. hälften greker, 6,000 armenier
och resten turkar jämte perser o. a. T. står genom
flera ångbåtslinjer i förbindelse med Konstantinopel
och Donaumynningarna. Sedan Poti–Tiflis–Baku-banan
fullbordats, har T. i Batum och Poti fått svåra
medtäflare om handeln. Mycket lifligt trafikerad
af kamelkaravaner och vagnar är dock alltjämt
handelsvägen T.–Erserum–Tebris. – Det gamla Trapezus
var en grekisk, från Sinope omkr. 700 f. Kr. anlagd
koloni. Under romerska kejsartiden ansågs det vara
den förnämsta handelsstaden vid Svarta hafvet. Dess
storhetstid började dock först sedan bysantinska riket
styckats och dess hufvudstad besatts af latinerna
(1204), då en medlem af Komnenernas kejsarhus,
Alexios (1204–22), en sonson af kejsar Andronikos
I, upprättade på Svarta hafvets södra strand ett
själfständigt rike, med T. som hufvudstad. Genom sitt
isolerade läge var detta rike i stånd att trotsa
seldschuker och osmaner samt bevara sitt oberoende
gentemot kejsarna i Nicæa och Konstantinopel. Staden
belägrades flera gånger, men först 1461 uppgaf den
klenmodige kejsar David nästan utan motstånd staden
åt turkarna (se Komnenos, sp. 686). Kejsarfamiljen
var ryktbar för sin skönhet, och dess prinsessor
voro som brudar eftersökta af bysantinska kejsare,
västerländska ädlingar och muhammedanska furstar, och
de släktskapsband, som sålunda knötos, gåfvo anledning
till en mängd diplomatiska förbindelser. Residenset
i T. var ryktbart för sin prakt, hofvet för sin lyx
och sitt omständliga ceremoniel, men det var äfven
en härd för intriger och immoralitet. Kejsarna
voro gynnare af konster och vetenskaper, och
staden gästades af många lärda män och pryddes
med praktfulla byggnader. Kejsardömets historia är
skrifven af Fallmerayer i "Geschichte des kaiserthums
von Trapezunt" (1827). – Under Världskriget blefvo
det till hamnens skydd anlagda fortet samt kaserner
och förråd i T. bombarderade af ryska örlogsfartyg
i nov. 1914, 8 febr. och 2 okt. 1915 samt 4 mars
1916. 17 april 1916 besattes T. af ryssarna, som dock
efter freden i Brest-Litovsk 3 mars 1918 måste utrymma
det. (H. W-k.) L. W:son M.

Trabuco [-bokå], sp., ’"muskedunder", en kort och
tjock cigarrform.

Trace [trass], fr., spår,
rits (i deskriptiv geometri).
C. G-m.

Tracé, fr., utkast, grundplan. - Väg- och vattenb.,
riktlinje, sträckning för en järnväg, kanal e. d. -
Tracé - Noizet [nwaså], befästningsk. Se
Place-idéale.

Tracey [tréi’si], Minnie, nordamerikansk sångerska,
f. 1872 i New York, elev af Marie Sass (se denna)
i Paris, debuterade 1891 i Genève och uppträdde
sedan på större operascener i Frankrike, Spanien
och Italien, på Covent-garden-teatern i London och
Metropolitan operahouse i New York samt uppbar
de främsta sopranpartierna i olika mästares
operor. Hon konserterade i Stockholm 1901, 1902
och 1907, hvarvid hon visade sig vara en högligen
fängslande romanssångerska, tack vare den mjuka
och i mellanläget klangrika rösten, mönstergill
andningsteknik och frasering, det mest utsökta mezza
voce och tonfylliga pianissimo samt i allo huldt
besjäladt föredrag. Vid sitt besök här 1901 uppträdde
hon dessutom på K. teatern som Aida och Valentine
i "Hugenotterna", men gestaltens alltför stora
frodighet hindrade henne att där ge full illusion.
E. F-t.

Trach, Joh. Se Draconites.

Trachea, anat. Se Luftstrupe.

Trachelion, detsamma som hypotrachelion (se d. o.,
Hals 4 och Pelarordning, sp. 356).

Trachenberg, stad i preussiska reg.-omr. Breslau
(Schlesien), n. om staden Breslau, vid Bartsch och
järnvägarna Posen-Breslau och T.-Herrnstadt. 3,400
inv. (1910). Slott, tillhörigt furst von Hatzfeldt
och bekant genom konferenserna 9-12 juli 1813. Där
möttes då kejsar Alexander af Ryssland, konung
Fredrik Vilhelm III af Preussen och kronprinsen Karl
Johan af Sverige, hvilka bl. a. uppgjorde planen för
årets fälttåg mot Napoleon. På senaste tiden ha några
författare påstått, att de allierades fälttågsplan
uppgjorts af ryssen K. F. von Toll eller österrikaren
J. W. Radetzky och fastställts först något senare,
i Reichenbach. Men S. Clason har i "Fälttågsplanen
från T." (i "Karl Johansförbundets handlingar för
åren 1911 -1914", 1914) fastslagit, att planen
utformats i T. under väsentlig medverkan af svenske
kronprinsen. Protokollet vid konferenserna fördes af
svenske generaladjutanten grefve G. Löwenhielm och
undertecknades af honom jämte de ryske och preussiske
generaladjutanterna furst Volkonskij och friherre
von dem Knesebeck.

Trachenberg, hertig af. Se Hatzfeldt 5.

Trachinidæ, zool. Se Fjärsingar, sp. 516.

Trachinus, zool. Se Fjärsingsläktet.

Trachis l. Trachin (grek. Tgayk l Tgatfv),
en inom det lilla forngrekiska landskapet Malis i
sydligaste Tessalien och foten af berget Oita belägen
stad med tillhörande område, enligt sagan grundlagd
af Herakles, som en tid hade sitt residens där. Helt
nära därintill anlade spartanerna (426 f. Kr.) en
ny stad, med namnet Herakleia, till skillnad
från många andra städer af samma namn betecknad
såsom "H. i Trachis" eller det "Trachinska H."
A. M. A.

Trachonitis (af grek. tracho’n, lavabädd), som
omtalas i Luk. 3 : l som en del af landsfursten
Filippus’ område, var en landsträcka i landet ö. om
Jordan, som i stort sedt motsvarar det nuv. El-ledja.
Det består af en vidsträckt lavaplatå, som
utbreder sig i nordvästlig riktning från Djebel
ed-druz. Se bl. a. E. Stave, "Israels land’’ (1918).
E.S-e.

Trachusa, zool. Se Megachilinæ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free