Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tracien - Traciska Bosporos - Traciska Chersonesus - Tracisk-frygiska språkfamiljen - Track - Tractus - Tracy, Antoine Louis Claude - Trade - Tradera - Tradescantia - Trade unions - Trade winds - Tradition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
europeiska språk, sp. 572), veta vi föga mera,
än att de voro ett tappert, men tämligen rått
folk. Framstående moment i deras odling voro Dionysos’
dyrkan och vissa slag af religiös skaldekonst,
hvari de t. o. m. varit grekernas läromästare
(Orfens, Eumolpos, Filammon, Thamyris). Landet
underkufvades 512 af Dareios. Omkr. midten af 5:e
årh. f. Kr. voro många af de traciska stammarna
samlade till ett mäktigt rike under de odrysiske
konungarna Teres, Sitalkes och Seuthes (se
Odryser); men snart splittrades det odrysiska
riket i flera smärre, och under det följande
århundradet lyckades Filip II i Macedonien efter
hand underlägga sig en stor del af T. och införlifva
det med Macedonien. Efter Alexander den stores död
upprättade Lysimachos (se d. o.) för en tid ett eget
rike i T. med Lysimacheia som hufvudstad. 281 eller
280 f. Kr. gjorde keltiska skaror ett infall och
grundlade ett keltiskt rike. Efter deras förjagande
bildades under inhemska furstar en mängd småriken,
som romarna läto bestå, till dess de funno tiden
vara inne att däraf bilda provinserna Thracia och
Moesia (46 eller 47 e. Kr.). Det forna T. motsvaras
nu närmast af konungarikena Bulgarien och Serbien
jämte det till Turkiet hörande sydöstra hörnet
af Balkanhalfön, Litt.: Kalopotakis, "De Thracia
provincia romana" (1893), Tomaschek, "Die alten,
thraker" (1893), och Minns, "Scythians and greeks"
(1913). A. M. A.
Traciska Bosporos. Se Bosporos.
Traciska Chersonesus. Se Chersonesus.
Tracisk-frygiska språkfamiljen. Se Indoeuropeiska
språk, sp. 572.
Track [trä’k], eng., sjöv., den väg eller kurslinje
mellan två orter, hvilken ett fartyg följt eller
bör följa. Vissa trackar finnas upptagna i sjökorten
inom sådana områden, där fördelaktigaste vindar och
strömmar kunna påräknas. R. N.*
Tractus l. Tractus ca’ntus (lat., "utdragen sång"),
mus., liturg., i romersk-katolska mässan en psalm, som
närmast efter epistelläsningen sjunges utan afbrott af
responsorium eller antifoni. Tractus sjunges endast
under fastlagen och i själamässorna och träder då i
st. f. halleluja,
Tracy [trasi], Antoine Louis Claude, fransk
filosof. Se Destutt de Tracy.
Trade [tréi’d], eng. (fr. traite, af lat. tra’here,
draga), i sv. stundom skrifvet träd, eg. handel,
handtverk; ångbåtstrafikled; ständig förbindelse
mellan vissa hamnar eller länder. Ett fartyg, som
under hvarje resa besöker samma trakt, kallas tradare
("trädare"), t. ex. Kina-tradare o. s. v. -
Trade-dollar. Se Handelsmynt. - Trade-mark [-mak],
varumärke, fabriksmärke, skyddsmärke, handelsmärke.
Tradera (lat. tra’dere], öfverlämna. Se vidare
Tradition 1.
Tradescantia L., bot., örtsläkte af
fam. Commelinaceæ med omkr. 30 arter i Amerika,
i synnerhet i Syd-Amerika. Kronbladen äro 3, fria,
ståndarna 6 med kala eller håriga strängar, alla
lika långa eller 3 längre. Frukten är en trerummig
kapsel. De flesta arterna ha mer eller mindre
krypande stam med saftiga, äggrunda eller aflånga
blad och små hvita eller rödaktiga blommor. Hit hör en
mycket vanlig ampelväxt, T. flumine’nsis (T. vi’ridis,
T. albiflora), inhemsk i
Brasilien, kallad vandrande jude (se fig.). En annan
s. k. jude med särdeles vackra på öfver-sidan grön-
och hvitstrimmiga, atlasglänsande och undertill
purpurröda blad är likaledes en omtyckt
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
