- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
543-544

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trafikchef - Trafikdirektör - Trafikelev - Trafikelevkurs - Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gäfle - Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gäfle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benämnes motsvarande befattningshavare
trafikdirektör (se d. o.). Vid mindre järnvägsbolag
är trafikchefstjänsten ofta förenad med befattningen
som verkställande direktör; ibland är trafikchefen
äfven ban- eller maskiningenjör eller bådadera.
Fmn.

Trafikdirektör, järnv., den högre järnvägstjänsteman,
som – vid statens järnvägar inom ett distrikt,
eljest vid järnvägen i fråga – förestår och leder
trafikafdelningens (se d. o.) angelägenheter. Inom
ett statsbanedistrikt är han led. af
distriktsförvaltningen och föredrar där
trafikafdelningens ärenden. – Till trafikdirektörens
handläggning höra ärenden, som beröra befordran å
järnvägen af personer, resgods, annat gods, post
och telegram och ärenden, som angå åtgärder till
trafikens befrämjande; ärenden rörande nedsättning i,
befriande från och restitution af afgifter för person-
och godstrafiken; äfvensom personalärenden rörande
den vid hans expedition och trafikafdelningen i
öfrigt anställda personalen med undantag af vissa
bestraffningsärenden, dels ock ärenden rörande
sjukvård, pension och understöd samt gratifikation
och annan dylik extra ersättning åt personal.
H. O.

Trafikelev, järnv., person, som Järnvägsstyrelsen
medgett tillträde till den kurs, trafikelevkurs,
som styrelsen i mån af behof anordnar och hvars
nöjaktiga genomgående utgör villkor för anställning
som stationsskrifvare vid statens järnvägar. Kursen
varar omkr. 22 månader och omfattar proftjänstgöring
(3 månader), telegrafkurs (2 månader), teoretisk
kurs vid järnvägsskolan (5 månader) samt praktisk
utbildningskurs (12 månader), hvaraf slutexamen
aflägges.
C. A. S.

Trafikelevkurs. Se Trafikelev.

Trafikförvaltningen Göteborg–Dalarna–Gäfle, en
sammanslutning af de af Bergslagernas, Södra Dalarnas
och Gäfle–Dala järnvägs-a.-b. trafikerade järnvägarna,
bildad 1 jan. 1919, sedan Trafikförvaltningen
Göteborg–Stockholm–Gäfle (se d. o.) upplösts,
i samma syfte och enligt samma grunder som denna.
A. d’A.

Trafikförvaltningen Göteborg–Stockholm–Gäfle,
en 1 jan. 1909 bildad sammanslutning af de
af Bergslagernas järnvägs-a.-b. (B. J.),
Stockholm–Västerås–Bergslagens nya
järnvägs-a.-b. (S. V. B.) och Gäfle–Dala järnvägs-a.
b. (G. D. J.) trafikerade järnvägarna för att ernå
en mera rationell trafikskötsel för järnvägen som en
enhet, medförande ett samfälldt bättre driftresultat,
särskildt genom ett effektivt utnyttjande af
den rullande materielen. Öfverenskommelsen,
som hade träffats för fem år, förlängdes efter
dessas utgång att gälla ytterligare fem år
(1914–18). Fr. o. m. 1914 ingick Södra Dalarnas
järnvägs-a.-b. (S. D. J.) i sammanslutningen. Med
1918 års utgång upplöstes Trafikförvaltningen på
grund däraf, att Stockholm–Västerås–Bergslagens nya
järnvägs-a.-b., hvars aktiemajoritet öfvergått till
nya egare, utträdde ur densamma. De öfriga deltagarna,
B. J., G. D. J. och S. D. J., bildade då i stället
<sp>Trafikförvaltningen Göteborg–Dalarna–Gäfle
enligt samma grunder som den upplösta.

Trafikförvaltningen, som egde att å de särskilda
bolagens vägnar besluta och handla i afseende på
järnvägarnas drift och underhåll, handhades af ett
trafikutskott bestående af 2 därtill befullmäktigade
led. med 2 suppleanter från hvar och en af styrelserna
för B. J., S. V. B. och G. D. J. samt en led. och en
suppleant för S. D. J. samt en i Stockholm placerad
verkställande direktör, som skulle vara verkställande
direktör jämväl inom hvart och ett af bolagen. Alla
inkomster med undantag dock af hvarje bolags egna
räntor och inflytande aktieutdelningar skulle uppbäras
af trafikutskottet, som jämväl hade att bestrida alla
utgifter för drift och underhåll äfvensom för sådana
förändringar af bana med byggnader och anläggningar
samt rullande materiel, hvilka icke vore af natur
att öka kapitalvärdet. Nettobehållningen skulle
fördelas efter förhållandet mellan nettoinkomsterna
för samtliga i öfverenskommelsen angifna banor
för fyraårsperioden 1904–07. För femårsperioden
erhöll sålunda hvar och en af de deltagande
förvaltningarna en viss bestämd procent af den
sammanlagda nettobehållningen.

Öfverenskommelsen omfattade följande normalspåriga
(1,435 m.) linjer med en totallängd af 1,616 km.:

1. Bergslagernas järnvägar med linjerna Falun
–Göteborg, 478 km., Daglösen–Filipstad, 8
km., och Rämshyttan–Idkerberget, 10 km., samt
de af B. J. trafikerade Lödöse–Lilla Edets
järnväg
, 15 km., och Kil–Fryksdalens järnväg,
82 km. (se Kil–Torsby järnväg), inalles 593
km. 2. Stockholm–Västerås–Bergslagens järnvägar (se
nedan), 444 km., och de af S. V. B. trafikerade
järnvägarna: Spånga–Löfsta järnväg, 7 km.,
Kärrgrufvan–Ängelsbergs järnväg, 17 km. (Norbergs
järnväg), Klackbergs järnväg, 5 km., Krylbo–
Norbergs järnväg
, 19 km., arrenderad 1915–18 af
S. V. B., samt Sala–Gysinge–Gäfle järnväg, 99 km. (se
nedan), af S. V. B. arrenderad 1915–18. Inalles 591
km. 3. Gäfle–Dala järnvägar, omfattande 296 km. (se
Gäfle–Dala järnvägar och Mora–Älfdalens järnväg),
samt 4. Södra Dalarnas järnväg, 136 km.

Stockholm–Västerås–Bergslagens järnvägar
(sign. S. V. B.) med en normalspårig banlängd
af 444,2 km., äro med 20,2 km. belägna inom
Stockholms, med 75,1 inom Uppsala län, med 219,8
km. inom Västmanlands och med 129,1 km. inom
Kopparbergs län. Urspr. egdes S. V. B. af
Stockholm–Västerås–Bergslagens järnvägs-a.-b.,
men från 28 okt. 1875 arrenderades järnvägen,
som, så länge den omfattade endast linjerna
Tomteboda–Ängelsberg och Köping–Tillberga–Sala,
benämndes Stockholm–Västerås–Bergslagens
järnväg
, af ett nytt trafikbolag, tills den
fr. o. m. 1897 öfvergick till nuv. egaren
Stockholm–Västerås–Bergslagens nya järnvägs-a.-b.,
som i sig upptog de bägge förra bolagen. Järnvägarna
omfatta följande linjer: 1) Tomteboda–Ängelsberg,
147,4 km., af hvilken sträckan Tomteboda–Spånga,
8,2 km., är dubbelspårig, öfver Enköpings
station till Tillberga och vidare öfver Ramnäs
till Ängelsberg. Statsbanesträckan Stockholms
Central–Tomteboda, 3,6 km., trafikeras jämväl af
S. V. B. 2) Tillberga–Köping, 44,9 km., öfver Västerås
och Kolbäck till Köping med anknytning där till Örebro
–Köpings järnväg. 3) Tillberga–Sala, 27,9 km., med
förbindelse i Sala till statsbanan och Sala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free