- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
561-562

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trajanus forum - Trajanuskolonnen - Trajanusporten - Trajanusvallen - Trajectum - Trajectum ad Mosam - Trajectum ad Rhenum - Trajekt - Trajektoria - Trakassera - Trakeal - Trakeater - Trakéblåsor - Trakéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett Trajanustempel. Den södra och större delen af
forum upptogs af en rektangulär area, omgifven
af dubbla kolonnader. På dess midt reste sig
kejsarens ryttarstod. Ingången utgjordes af den
i föreg. art. nämnda triumfbågen, och utanför
kolonnaderna vidgade sig platsen ytterligare
symmetriskt med två stora, af rikt prydda
byggnader omgifna halfrundlar. Lämningar
af detta forum äro ännu synliga.
Upk.*

Trajanuskolonnen (lat. Columna Trajana) är namnet
på en till romerske kejsaren Trajanus’ ära upprest
kolonn på Trajanus’ forum (se d. o.) i Eom (se
pl. XIV till art. Rom). Den håller 39 m. i höjd, 4
m. i genomskärning nedtill och 3,3 m. upptill. Den är
sammansatt af cylindrar af parisk marmor; det yttre
är betäckt med fint utförda reliefer (jfr Cichorius,
"Die reliefs der Trajanssäule", 1896), som slingra
sig i spiralform utefter pelarskaftet. Figurerna,
ett par tusen till antalet,

illustration placeholder
Detalj af relieferna å Trajanuskolonnen.


framställa scener ur kejsarens fälttåg emot
dacerna. Den fyrsidiga piedestalen prydes af präktiga
troféer. I st. f. kejsarens kolossalstaty intas
plattformen öfverst numera af aposteln Petrus,
till hvars bild en af 185 trappsteg bestående
vindeltrappa leder genom kolonnens inre. –
Detaljer från kolonnen återges i vidstående
fig. samt art. Legion och Sarmater.
(H. Sgn.)

Trajanusporten. 1. Namn på Rotenturmpasset
(se d. o.) mellan Siebenbürgen och Rumänien. –
2. Pass i västra Öst-Rumelien, på 843 m. höjd ö. h.,
mellan de sydligaste utlöparna af Sredna gora och
förbergen n. om Rhodope. Genom detta pass går den
gamla vägen Sofia–Filippopel. Järnvägen mellan
dessa orter är här framdragen något sydligare.
2. H. W-k.

Trajanusvallen kallas de ännu bibehålina resterna
af en gammal, af romarna i Mesien (i Dobrudscha)
anlagd befästningslinje (lat. limes), som från byn
Tschernavoda, vid Donau, sträcker sig tvärs öfver
Dobrudscha 52 km. till hamnstaden Constanza. Västra
ändan bestod af blott en jordvall, men den östra
hade två och på vissa ställen tre vallar bakom
hvarandra; 1) en liten jordvall, den äldsta, 2)
en större jordvall, som anses uppförd under kejsar
Trajanus, och 3) en stenvall, från Konstantin den
stores tid. Vallarna ha en höjd af 3 m., på skilda
punkter t. o. m. 6 m. Ofvanpå deras krön synes ha
funnits en bröstvärnsmur af
huggen sten; äfven finnas spår af castra. Flera
dylika, ännu längre befästningslinjer finnas i
Rumänien och Bessarabien och bära namnet T.

Trajectum, stad. Se Minturno.

Trajectum ad Mosam, Trajectum superius, det latinska
namnet på Maastricht.

Trajectum ad Rhenum, det latinska namnet på Utrecht.

Trajekt (fr. trajet, lat. trajectus), öfverfart. –
Trajektfartyg. Se Färja.

Trajektoria (nlat., af lat. trajicere,
öfvergå), mat., en linje, som skär en följd af
andra linjer enligt en bestämd lag. Det vanligaste
slaget af trajektorier äro de s. k. isogonala
trajektorierna, som skära en följd af gifna linjer
under konstant vinkel. En sådan trajektoria är
t. ex. den logaritmiska spiralen med hänsyn till de
räta linjer, som gå genom origo. Är den konstanta
vinkeln rät, får trajektorian namnet ortogonal
trajektoria. – Med reciprok trajektoria förstås en
mellan två parallella räta linjer belägen kurva,
som alltid skär sin med hänsyn till dessa linjer upp-
och nedvända afbildning under samma vinkel, om kurvan
förflyttas utefter de båda räta linjerna parallellt
med sig själf. – Trajektorier bestämmas i allmänhet
medelst integration af en differentialekvation.
(I. F.)

Trakassera (fr. tracasser, eg. gå fram och tillbaka
på en plats, af trac, spår), besvära med krångel,
plåga med gräl och ledsamheter, oroa med chikaner. –
Trakasseri, bråk, krångel, kif, förargliga hinder;
skvaller, som åsyftar att framkalla brytning mellan
personer.

Trakeäl (af grek. trachéifa, luftstrupe), som har
afseende på luftstrupen. Om trakealkanyl se Konstgjord
andning, sp. 857.

Trakeäter, zool., benämning på de grupper af
ledfotingar, som andas med trakéer (se d. o. 2):
insekter, tusenfotingar och spindeldjur (jfr P r o
t o-tracheata). G. A-z.

Trakéblåsor, zool. Se Trakéer 2.

Trakéer (af grek. trachéi’a, luftrör). 1. Bot. Se Kärl
2. - 2. Zool (Andrör 1. Andningsrör) Parigt anordnade
andningsorgan, som oftast äro försedda med likaledes
parigt anordnade yttro öppningar, andhål (spirak-1 e r
1. s t i g m e r), längs kroppens sidor lätta att se,
i synnerhet hos fjärilslarver. Traké-erna utgöras
hos insekter och tusenfotingar af tunnväggiga rör,
som med en kort hufvudstam utgå inåt kroppen från
hvarje stigma för att genom snedt framåt och bakåt
gående grenar träda i förbindelse med hvarandra. Ofta
ha dessa förbindelsegrenar en sådan riktning och äro
så grofva, att därigenom ett par tjocka stammar synas
löpa utefter hvardera kroppssidan, till hvilka den
nyssnämnda från stigmat utgående stammen skenbart
utgör en sidogren. Från hufvudstammarna fördelas i
riklig mängd allt finare grenar till alla kroppens
organ. Det hela utgör hvad man kallar trakésyste-m
e t. Till stöd, för att hindra trakéerna från
att sjunka ihop, är den insidan beklädande tunna
kitinhuden (kutikulan) försedd med en fint tråd-formig
spiralförtjockning, som sträcker sig in i alla grenar
utom de allra finaste. Spiraltråden saknas också på de
blåsformiga utvidgningarna af trakéerna (trakéblåsor),
som förekomma i stor mängd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free