Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tramessoplattor - Tramessosten - Trametes radiciperda - Tramontana - Tramp - Trampbåt - Trampdyna - Trampe - Trampfart - Trampgräs - Tramphjul - Trampkvarn - Trampmasiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vägg af tramessoplattor.
Tramessoplattor, Tramessosten (af it. tramezzo,
skiljevägg), bygnk., plattor, som tillverkas af koks,
stenkolsslagg och cement i dimensioner om 25 x 50
cm. och med en tjocklek om
5, 7,5 à 10 cm. De äro traforerade (se fig.) och
ha på ena långsidan en halfcirkelformigt profilerad
kanal, på den andra ett motsvarande utsprång. Detta
konstgjorda byggnadsmaterial begagnas på grund
af sina isolerande egenskaper hufvudsakligen till
mellanväggar, men kan ock användas till ytterväggar
för mindre byggnader eller i partier af bostadshus,
såsom utbyggda fönsterpartier, burspråk etc., som
fordra en lättare konstruktion än mur-ning med sten
och tegel. Jfr Scagliol. C. G-m.
Tramessosten, bygnk. Se Tramessoplattor.
Tramétes radiciperda, bot. Se P o l y p o r u s.
Tramontana, it., nordanvinden (se Italien, sp. 1026).
Tramp [trä’mp], plur. Tramps, eng. (eg. traska
omkring), landstrykare, kringvandrande bettlare eller
arbetssökande, vagabond, luffare.
Trampbåt. 1. Fartyg, som framdrifves medelst
trampning. Ett sådant försöktes första gången vid
kronprinsessan Josefinas landstigning i Stockholm
1823 och gick ett par somrar mellan hufvudstaden
och Drottningholm. En af assessor Juringius
1825 konstruerad båt "Gefion", med plats för 300
passagerare och en fart af 3 eng. mil i timmen, hade
trampinrättning för sex personer, men framtram-pades
äfven af oxar eller hästar. - 2. (Eng. trampsteamer,
af tramp, luffare) Fraktångare (trampångare)
eller segelfartyg, som går i s. k. trampfart. Se
Sjöfart, sp. 792.
Trampdyna, zool. Se Nagelbildningar.
Trampe, tysk-dansk adlig ätt från Pommern, där
medlemmar af densamma äro kända från 1100-och
1200-talen. Under 1600-talet gingo tre medlemmar
i dansk militärtjänst, nämligen Franz Joachim
von T., som 1657-60 deltog i kriget mot Sverige
och bl. a. anförde danska härens vänstra flygel i
slaget vid Nyborg samt 1665-66 var kommenderande
general i hertig-dömena, dennes kusin Adam Friedrich
von T. (f. 1650, d. 1704), som 1696-98 och 1703-04
kommenderade en dansk hjälpkår åt kejsaren, anförde
som generallöjtnant sachsarnas vänstra flygel
i slaget vid Klissov 1702 och 1704 blef romersk
riksgrefve, samt dennes brorson Philip Detlev von
T. (f. 1678, d. 1750), som 1710 blef generalmajor och
1736 romersk riksgrefve samt 1743 naturaliserades
som dansk grefve af T. och är stamfader för den
nu lefvande grefliga ätten af T. Hans sonsons
son grefve Frederik Christopher af T. (f. 1779,
d. 1832) blef 1804 amt-man i Islands västra amt
och 1806 stiftsamtman öfver ön, där han 1809
länge hölls arresterad af äfventyrar-^n Jörgen
Jürgensen (se Jürgensen, sp. 349), och var sedan
1810 stiftsamtman öfver Trondhjems stift. Hans son
grefve Adam Frederik af T. (f. 1798, d. 1876)
var amtman 1829-33 i Nordlands och 1833-57 i Nordre
Trondhjems amt samt beklädde hofcharger, sedan 1860
öfverstekammarjunkare. En gren af ätten inflyttade
1869 från Norge till Sverige med grefve Jens David
Karl Valdemar af T. (f. 1841, d. 6 jan. 1916),
godsegare, led. af riksdagens Första kammare för
Göteborgs och Bohus län 1878-79, och hans syskon.
Trampfart (af eng. tramp, luffare). Se Sjöfart, sp. 792.
Trampgräs, bot. Se Polygonum.
Tramphjul, mek. Se Trampmaskiner.
Trampkvarn, mek. Se Trampmaskiner.
Trampmaskiner, mek., de olika slags maskiner, som
användas till att genom människors eller djurs tyngd
eller genom människofotens muskelkraft åstadkomma
rörelse och drifkraft. I vidsträckt omfattning
ha sådana maskiner begagnats för landt-bruks-,
byggnads- och grufarbeten m. m., men ha nu för dylika
ändamål alltmer utträngts af ang-, vatten-, gas- och
elektromotorer. Af stort gagn för hushållet och den
mindre industrien äro de trampmaskiner, vid hvilka
muskelkraften hos människans fot åstadkommer rörelsen
och arbetets beskaffenhet påkallar, att händerna
samtidigt måste begagnas, såsom vid spinnrocken,
slipstenen, svärj-stolen, symaskinen o. s. v. och
jämväl vid hand-väjstolen, glasblåsarbordet,
krukmakar skif v an m. fl. - Tramphjulet är en
maskin, med hvars tillhjälp människor eller djur
kunna kringvrida ett hjul genom trampning på steg,,
som äro an-bragta vid dettas omkrets. Oftast äro dessa
maskiner sammansatta af två parallella hjulkransar
med en gemensam horisontal axel, vid hvilken de
genom armar äro fastsatta, hvarjämte de sinsemellan
äro förenade med en cylindrisk hjulbotten. Vid denna
äro stegen fästa. Arbetarna kunna gå antingen inuti
hjulet eller utanför detta. - Trampkvarnen sättes i
rörelse genom tyngden hos människor eller djur och
har i några länder, i synnerhet i England och Förenta
staterna, varit använd vid straffanstalter, där man
velat tillgodogöra sig fångarnas arbetskraft. -
Ett slags trampverk har ock varit användt för
framdrifvande af trampbåtar (se Trampbåt 1), men
har numera ingen praktisk användning. - Trampskifvan,
afsedd till att genom djurs (i synnerhet
hästars) tyngd erhålla drifkraft, består af en skifva,
omkr. 6 m. i diameter, hvars axel lutar vid pass 20°
mot lodlinjen. Efter radien äro lister anbragta,
tjänande till stöd för djurets fötter. Vid dettas
försök att stiga uppför skifvan bringas denna i
rotation. – De s. k. häst- eller ox-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
