Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 583-584 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Transgression - Transhimalaya - Transiliska Ala-tau - Transit - Transition - Transitiv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Öfversvämning. – Transgressionshaf. Se Haf,
sp. 984.

Transhimalaya, ett sedan 1854 förekommande, men
sedermera bortlagdt namn, som Sven Hedin fäst vid en
bergskedja i Tibet, Central-Asien, hvilken framgår
n. om Himalaya och parallellt med denna mellan
80°–92° ö. lgd och 29°–32° n. br. Den framstår som
en af Central-Asiens mäktigaste fjällkedjor och kan
sägas utgöra tröskeln till det innanför liggande
tibetanska höglandet. Liksom förhållandet är med de
andra tibetanska fjällkedjorna, kan Pamir betraktas
som dess bas eller rot. T. begränsas i n. af södra
Tibets stora sjözon (se Tibet) och i s. af den stora
dal, hvars mellersta och östra delar upptagas af
Tsangpo l.

Kartskiss öfver Transhimalaya och Tsangpodalen.

Brahmaputra och västra del af Indus’ och Sutlejs
öfversta partier. Vattendelaren mellan dessa
flodsystem ligger 5,279 m. ö. h. T. sammansättes
af fjällryggar med hufvudsakligen öst–västlig
längdutsträckning. I västra delen anta de en mer
nordvästlig riktning, och enskilda ryggar visa
här t. o. m. nord-nordvästlig eller nästan helt
nordlig strykning. Den största parallellkedjan är
Nien-chen-tang-la, vid hvars bas Lhasa är beläget;
vidare märkas Targo-gangri vid sjön Dangra-yum-tso,
Lunkar-gangri och Lumpo-gangri samt Läpchung-komplexen
i T:s centrum. T. har öfverkorsats på åtta ställen af
Hedin. Passnivån ligger på 5,200–5,825 m. ö. h. och
höjer sig 136–1,023 m. öfver tibetanska högplatån
i n. samt 622–1,576 m. öfver Tsangpo-dalen i
s. Topparnas medelhöjd kan täfla med Himalayas;
enskilda spetsar ha beräknats till 7,000–8,000
m. Bland dessa märkes det heliga Kailas. Hela
bergskedjans både absoluta och relativa höjd
aftar från v. mot ö. Inom densamma dominera
hvälfda eller hela bergformer med långa, böljande
konturlinjer. Endast de allra högsta fjällkedjorna
bära de brutna, skarpa former, som man vanligen
förknippar med begreppet högfjäll. I öfverensstämmelse
härmed äro passen mycket breda och öppna samt kunna
t. o. m. antaga formen af en fjällplatå, omgifven af
lågt kupolformiga berg. De från dessa pass utgående
dalarna äro större och djupare på södra sidan af
T. än på den norra.

T. liksom sydvästra delen af Tibet är enligt A. Hennig
uppbyggdt i hufvudsak af bergarter tillhörande
kritan och tertiärformationen; därtill ansluta sig
jura-neokombildningar samt eruptiva ytbergarter. Yngst
synes vara en formation af lösa, horisontellt lagrade
konglomerat i öfre Tsangpo-dalen. De orografiska
rörelser i jordskorpan, som gåfvo upphof till T.,
ha sannolikt börjat redan i tertiärtiden för att ej
afslutas förrän i kvartärperioden. Såväl geologiskt
som geografiskt hör T. intimt samman med Himalaya
och utgör tillsammans med denna jordens högsta
fjällkedjekomplex.

Före Hedins forskningsfärd 1906–08 var T. praktiskt
taget okändt. Hans verk "Southern
Tibet" (1918) utgör också vår enda källa till kunskap
om T. (En sammanfattning och öfversikt af detta verk
förekommer i "Ymer" 1918.) H. A-nn.

Transiliska Ala-tau, berg i Turkestan. Se Ala-tau
och Tian-schan.

Transit _och Transitera. Se Transito.

Transitiön (lat. transi’tio), öfvergång. -
Transitörisk, tjänande till genomgång eller öfvergång;
öfvergående, ej varaktig.

Transitiv (lat. transitivus, "öfvergående") och dess
motsats: intransitiv (lat. intransitwus], språkv.,
grammatiska termer, som afse att karakterisera
ordklassen verb från viss synpunkt. Emellertid
äro. meningarna starkt delade såväl om arten af
denna synpunkt som * om formuleringen af termernas
innebörd. 1. Den vanligaste uppfattningen torde vara
eller kunna uttryckas så, att med transitivt verb
menas ett sådant verb, hvars inne h alls betydelse
utgöres af en verksamhet, som ej ensamt har afseende
på subjektet, utan omsattes och öfvergår på ett
annat föremål (objektet), t. ex. slå, grönfärga,
belysa, förflytta; medan hos ett intransitivt verb
samma innehållsbetydelse af ser en verksamhet,
som icke öfvergår på ett annat föremål (objektet),
utan är inskränkt till subjektet, t. ex. stappla,
grönska, skina, springa. Hos ett transitivt verb kan
verksamheten vara af den art, att det direkta objektet
antingen är föremål för verbets handling, t. ex. slå
(någon) - transitivt verb i egentlig mening -, eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>