Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Transit(o)tull - Transitupplag - Transjuranska Burgund - Transkalorisk - Transkaspiska järnvägen - Transkaspiska provinsen - Transkaukasien - Transkei (Transkai) - Transkontinentala järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess väg från ett främmande land till ett annat.
Transitotullar, som i äldre tider, särskildt under
medeltiden, voro vanliga, förekomma numera knappast
och äro i själfva verket oförenliga med den
moderna tidens intensiva samfärdsel och därmed
följande lifliga varubyte mellan folken. I Europa
upphäfdes de sista transitotullarna på 1870- och
1880-talen (Schweiz 1874, Österrike 1878, Grekland
1884). I Norden hörde de 1857 af skaffade
Öresunds- och Belt-tullarna till denna kategori af
tullar.
Å. W:son M.
Transitupplag (jfr Transito), tullv., den
anordning, hvarigenom från utrikes ort inkomna
varor få å vissa orter inom ett land magasineras
under viss tid och under tullverkets lås, men utan
att underkastas undersökning från tullverkets sida.
För Sverige, där f. n. (1919) ett 50-tal städer åtnjuter
transitupplagsrätt, gälla enligt tullstadgan af 1904
följande bestämmelser. Endast s. k. styckegods får
uppläggas å transitupplag. Undantagna från
transitupplagsrätt äro sprängämnen samt (utom för
återutförsel) brännvin och sprit af säd och
rotfrukter (utom visky). Transitupplagsafgift
utgår för 3 månader i sänder med 70 öre pr 100 kg.
brutto för första terminen och hälften för hvarje
följande, hvarjämte till staden erlägges magasinshyra.
Längre än ett år få varor ej kvarligga å
transitupplag. Sålunda upplagda varor kunna
direkt förtullas, uppläggas å nederlag (se d. o.),
återutföras eller öfverflyttas till annat transitupplag,
hvarjämte från utrikes ort till stad med
transitupplagsrätt ankommet gods kan utan
uppläggning omedelbart transitförsändas till annan
stad med sådan rätt eller till utlandet.
Å. W:son M.
Transjuranska Burgund. Se Burgund 5 och,
om konungariket Öfre Burgunds uppkomst, Karl 3,
sp. 1035.
Transkalorisk (af lat. trans, genom, och calor,
värme), fys., detsamma som diaterman (se d. o.).
Transkaspiska järnvägen (officiellt Centralasiatiska
järnvägen), en frånsedt gren- och bibanorna 1,865
km. lång, under 1880-talet byggd, bredspårig järnväg
från hamnstaden Krasnovodsk vid Kaspiska hafvet
förbi Asschabad och Merv i ryska Transkaspiska
prov., Buchara (i ryska vasallstaten Buchara) och
Samarkand till Taschkend (de sistnämnda i ryska
Turkestan). Från Taschkend utgår mot n. v. öfver
Kirgisstäppen till Orenburg den 2,230 km. långa
Turkestanjärnvägen, färdigbyggd 1905. Till
Transkaspiska stambanan ansluta sig följande
viktigare grenbanor. 1. Ryska militärbanan
Merv–Kusjk (315 km.), utmed Murgab fram till
Afganistans gräns. 2. Bucharabanan (495 km.),
färdigbyggd under Världskriget, från Buchara-Kagan
till Karki vid Amu-darja och uppför dennas dal
till Termes (Patta-hissar), äfven denna ort vid
Afganistans gräns. 3. Ferganabanan (325 km.),
från Tjernajevo (ungefär midt emellan Samarkand
och Tasckkend) österut till Kokan och Andishan i
ryska prov. Fergana. 4. Bibanan Kokan–Namangan,
90 km., byggd af ett järnvägsbolag. Planlagd var vid
Världskrigets utbrott en turkestansk-sibirisk järnväg,
hvilken, utgående från någon station n. om Taschkend i
östlig riktning, skulle genomlöpa prov. Semirjetjensk
och Semipalatinsk och ansluta sig till Sibiriska
järnvägen inom guv.
Tomsk. – Transkaspiska järnvägens byggande påbörjades
i aug. 1880 invid Kaspiska hafvet och fortgick en
följd af år i den mån ryssarnas herravälde utsträcktes
mot s. ö. Merv eröfrades 1883, och banan dit (820
km.) öppnades för trafik juli 1886. I maj 1888 blef
fortsättningen till Samarkand färdig. Intill 1899
hörde det transkaspiska järnvägsnätet under ryska
krigsministeriet, men det ställdes då under tillsyn af
ministeriet för vägar och kommunikationer och fick det
officiella namnet Centralasiatiska järnvägen. Urspr.
tjänade den endast militära ändamål. Sedan ryssarnas
herravälde i Transkaspien och gränstrakterna mot
Persien och Afganistan framskjutits tillräckligt
långt mot s. och vederbörligen befästs samt banan
utsträckts in i Turkestan, har den haft den största
kolonisatoriska och kommersiella betydelse. Varor
från främmande länder ha aldrig fått befordras å
det transkaspiska bannätet, och förmedlingen af
ifrågavarande trakters tillförsel och afsättning
har konsekvent förbehållits Rysslands köpmän och
industriidkare. H. W-k.
Transkaspiska provinsen (ry. Zakaspijskaja oblast,
"provinsen på andra sidan Kaspiska hafvet"),
rysk provins i Asien, som omfattar största delen
af det af turkmenerna (se vidare d. o.) bebodda
området. Den begränsas i s. och s. ö. af Chorassans
och Afganistans högland, i v. af Kaspiska hafvet,
i n. af ryska prov. Uralsk (från hvilken den skiljes
af en linje, dragen från Mertvij-Kultukviken af
Kaspiska hafvet till södra ändan af Aralsjön)
samt i n. ö. af Chiva och Buchara. Areal 578,090
kvkm. land (vatten frånsedt). Invånarna äro, med
undantag af omkr. 35,000 kirgiser på Ust-urtplatån
(i n.), turkmener och beräknades 1 jan. 1914 till
omkr. 533,900 pers. Prov. har en h. o. h. militärisk
förvaltning. Hufvudstad och hufvudkvarter för de
ryska trupperna har varit det 1881 af ryssarna besatta
Asschabad, med 51,000 inv. (1913). Om järnvägen genom
prov. se Transkaspiska järnvägen. H. W-k.
Transkaukasien, en från romarna härstammande
konventionell benämning på (det till Ryssland hörande)
landet närmast s. om Kaukasus. Se Kaukasien, sp. 1317.
Transkei (Transkai), till brittisk-sydafrikanska
koloniprov. Cape of Good hope (Kapkolonien)
hörande kafferterritorium, bortom (n. ö. om) Great
Kei river och invid Indiska hafvet. 6,600 kvkm.
188,895 inv. (1911), hvaraf 186,706 färgade
infödingar (bantu). – Transkei-distrikten
(T.-divisionen), till hvilka utom det nuv. T.
äfven Tembuland, Pondoland m. fl. kafferområden
ofta räknades, införlifvades i Kapkolonien successivt
1875–94. Se Kapkolonien, sp. 867, och
Kaffraria, sp. 544.
H. W-k.
Transkontinentala järnvägar sammanbinda motsatta sidor
af en kontinent (eller världsdel) eller kusterna
af två skilda världshaf (oceaner). Sammanbinda
järnvägar sinsemellan aflägsna områden inom
två världsdelar, som sammanhänga med hvarandra,
t. ex. Europa–Asien eller Nord- och Syd-Amerika,
kallas de stundom interkontinentala. I Europa
finnas transkontinentallinjer af åtskilliga
olika riktningar (nord-sydliga, väst-östliga,
nordväst-sydöstliga o. s. v.). I öfriga världsdelar
äro de väst-östliga banorna de flesta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
