Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Transportanordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Transportanordning
598
massgods, såsom stenkol, malm, sand, spannmål
m. fl., vanligen med en viss mängd pr tidsenhet, på-
och aflastas transportören, under det denna är i
gång, dels intermittent arbetande, medelst hvilka
styckegods eller ock enstaka mängder material
fortskaffas och som i allmänhet ej äro i drift
under på- och aflastningen. Bestämd gräns mellan
dessa båda grupper kan ej dragas. De viktigaste
kontinuerligt arbetande transportanordningarna
äro följande: 1) Remtransportörer, som bestå af
en ändlös rem, lagd öfver skifvor och mellan dessa
uppburen af bärrullar. Remmen, som lägges horisontalt
eller i högst 20 -27° lutning mot horisontalplanet,
uppbär transportmaterialet å den öfre parten, under
det att den nedre vanligen är obelastad. Remmen
förfärdigas antingen af textilt material, såsom
hampa, bomull, kamelhår, balata (se Mim u so p s)
eller gummi (de båda sistnämnda med väfinlägg),
eller ock af här-dadt stålband. Remtransportör
med stålrem benämnes stundom Sandvikstransportör,
på grund af att Sandvikens järnverks-a.-b. infört
i marknaden för ändamålet lämpliga stålband och
där jämte utarbetat passande detaljanordningar
för dylika transportörer. Pålastning på remmen sker
vanligen genom en särskild tratt eller ett rör och kan
försiggå på godtyckligt ställe. Aflastning åstadkommes
enklast vid ändrulle, där materialet under inflytande
af centrifugalkraften aflägsnas från bandet. Skall
aflastning ske på annat ställe af banan, försiggår
detta vid transportör med textil rem därigenom,
att remmen af två öfver hvarandra belägna skifvor
böjes i S-form, hvarvid materialet vid den öfversta
skifvan kastas af bandet och ledes åt endera,
ev. båda sidor af banan (se fig. l å pl. I); vid
stål-bandtransportör placeras snedt öfver bandet
en afstrykare, som för materialet i sidoled af
bandet. Göres af strykaren i plogform, åstadkommes
samtidig aflastning åt ömse sidor. Remtransportörer
användas hufvudsakligen för stenkol, malm, spannmål
e. d., men brukas äfven en och annan gång för
transport af styckegods. 2) Länkbandtransportörer
öfverensstämma med afseende på totalanordning och
arbetssätt i stort sedt med remtransportören. Det
transportmaterialet bärande organet utgöres af intill
hvarandra å kättingar fastsatta plattor af trä eller
järn. Bandet understödes vanligen af små löphjul,
fastsatta på kedjorna och löpande på skenor vid sidan
om banden (se fig. 2). Aflastning sker öfver ändrulle
eller medelst afstrykare. Länkbandtransportörer
ersätta remtransportörerna bl. a. då det gäller att
transportera tunga föremål. 3) Skraptranspor-törer
bestå af skrapor, stänger e. d., som på lika afstånd
äro fastsatta på kätting eller lina (se fig. 8
å pl. IV). Materialet skrapas fram i en ränna af
plåt eller trä. Kättingen kan infästas antingen i
skrapornas öfverkant, sidor eller underkant. I de två
förstnämnda fallen åstadkommes aflastning, utom vid
slutet af rännan, därigenom, att i bottnen af denna
luckor anordnas, genom hvilka materialet passerar. I
sistnämnda fallet kan aflastning med fördel ske endast
vid slutet af rännan. Skräp-transportörer användas för
samma varuslag som rem- och länkbandtransportörer,
i jämförelse med hvilka de bl. a. äro billiga i
tillverkning, men å andra sidan i viss grad skada
materialet. Till denna
klass af transportörer kunna äfven räknas
s. k. timmerspel 1. -elevatorer. De utgöras af en,
ev. flera ändlösa kättingar, vid hvilka äro fastsatta
medbringare af en eller annan form, beroende på,
om timret skall transporteras i sin längdriktning
eller ej. Timret släpas i en ränna eller å en
bana. Fig. 3 återger en anläggning af fyra dylika
timmerspel vid ett sågverk. 4) Skruj’transportörer
utgöras af i spiralform pressade eller valsade
plåtar, som hopfogas och fastsättas på en axel. Den
sålunda sammansatta skrufven 1. snäckan lagras i
en ränna, hvari transportgodset vid godtyckligt
ställe nedföres. Enär skrufven genom sina lager är
fasthållen i axial led, kommer godset vid rotation
hos skrufven att förflytta sig i rännan. Därigenom
försiggår transporten. Aflastning från rännan kan
ske vid hvilken punkt som helst medelst öppningar,
som kunna slutas medelst skjut-eller vridbara
luckor. Skruftransportörer kunna arbeta äfven i
stark lutning. De användas för mindre godsmängder
och vid kortare sträckor samt hufvudsakligen
för finkornigt material, såsom cement, spannmål,
sågspån, krossad stenkol e. d. 5) Skop elevatorer,
vid hvilka transportmaterialet upptages i skopor,
på lika afstånd fastsatta vid ett i ständig rörelse
varande dragorgan, såsom kätting, rem e. d. Skoporna
fyllas, då* de passera den nedre skifvan (se fig. 9 å
pl. IV), där de gräfva ned sig i det i elevatorfoten
befintliga godset. Aflastning sker vid den öfre
skifvan. Med undantag af hastigt löpande elevatorer
(för spannmål o. d.) uppställas skopelevatorerna
vanligen i lutning, för att god aflastning skall
ernås. Lodrät uppställning vid långsamt gående
elevator är möjlig, endast om dragorganet, sedan det
passerat den öfre skifvan, ledes in mot elevatorn,
så att godset, då det glider ut ur skoporna, kan
upptagas i en ränna. Elevatorer byggas äfven för
styckegods, såsom säckar, fat, lådor o. d. Därvid
ersättas skoporna med för hvarje särskildt fall
lämpliga organ. 6) Rulltransportörer bestå af fast
lagrade rullar. Antingen drifves hvarje enstaka
rulle medelst transmission, t. ex. en längs banan
gående axel, som genom kugghjulsväxlar drifver
rullarna, eller en i rörelse varande kätting, som
ingriper i kättinghjul vid rullarna - eller ock löpa
rullarna fritt på sina axlar, vanligen försedda
med kullager. Transportörer med rullar, drifna af
transmission, finna stor användning för transport af
bräder inom sågverk och brädgårdar. Bräderna läggas
på de i rörelse varande rullarna och förflyttas på
grund af friktionen. Vid transportörer med fritt
löpande rullar är banan lutande, hvarvid lasten,
som utgöres af styckegods, t. ex. lådor e. d., på
grund af tyngdkraften långsamt och med likformig
hastighet förflyttas på banan. Särskild drifkraft är
sålunda för detta fall ej erforderlig. Dylik bana,
som kan gå äfven i kurvor, låter lätt anpassa sig
efter lokala förhållanden. 7) Bägarverk utgöras af
bägare, eller rättare skopor, som äro på inbördes
lika afstånd på sådant sätt fastsatta vid bärande
organ, att de kunna pendla fritt kring horisontala
axlar. Skoporna bibehålla därför hängande läge med
horisontala öfverkanter, oberoende af om banan är
horisontal, lutande eller vertikal. På grund däraf
kan ett bägarverk framföras i bruten bana, hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
