Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Transvaal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ö. h. beläget bäckenområde, på alla sidor
omgifvet af landförhöjningar, vattenfattigt och
öfversålladt af smärre, isolerade kägelberg. T:s
nordligaste del uppvisar åtskilliga vidsträcktare,
men sinsemellan ej sammanhängande bergmassor,
t. ex. Pilandsberget (1,378 m.) och Waterbergen,
samt branta, berglika landterrasser i distrikten
Lydenburg och Zoutpansberg. Mot ö. öfvergår detta
landskap i ett bergland, som utgör Drakbergens
nordliga, mindre framträdande fortsättning. Klimatet
är subtropiskt, kontinentalt och hälsosamt, utom i de
lågt liggande, fuktiga trakterna längs Limpopo och
dess bifloder eller inom den heta zonen, där febrar
äro endemiska. Vid Pretoria är årstemperaturen
19,5°, fallande till 4,5° i juni och stigande
till 33° i jan. Nederbörden där är sällan så stor
som 750 mm., medan den i ö. närmar sig 1,500 och i
v. är endast 300 mm. Landets hufvudnäring och boers
hufvudsysselsättning var länge boskapsskötsel, för
hvilken landet genom sin gräsvegetation väl lämpar
sig. Växtodlingen har haft en underordnad ställning,
och spannmål och andra jordbruksprodukter måste
införas, så snart folkmängden genom guldindustrien
hastigt ökades. Af äldre nybyggare skildrades
landet som ett jägarnas paradis, vimlande af lejon,
leoparder, noshörningar, elefanter, giraffer, sebror,
kvaggor, flera antiloparter samt strutsar m. m. Alla
dessa djur ha drifvits bort eller åtminstone betydligt
reducerats i antal, ersatta af husdjur – nötboskap,
får och hästar –, införda af nybyggarna. Boskapens
värsta fiende är tsetseflugan. T. eger stora
mineralrikedomar, främst guld och diamanter,
men äfven stenkol och metaller. Guldproduktionens
årsvärde har allt sedan 1911 uppgått till 35–40
mill. pd st. (1917 till 38,306,000 pd, hvaraf
från Witwatersrand 36,978,000). Af diamanter
producerades 1917 inom T. 981,525 karat (beräknadt
värde 1,667,300 pd). Värdet af T:s produktion
s. å. af kol var 1,586,000 pd, af koppar 549,400
och af tenn 369,800 pd. Äfven egentlig industri
är nu af betydelse inom T.; här funnos 1915 1,157
fabriker med ett anläggningskapital af 18,355,800 pd;
inom Kapkolonien var antalet 1,970 och kapitalet
endast 15,422,300 pd (se "Johannesburg chamber of
commerce Year book", 1918). Rörande utrikeshandeln
finnas, sedan Sydafrikanska unionen bildats,
inga särskilda uppgifter för T., utom i fråga om
varuutbytet med Storbritannien; värdet af exporten
dit var 1914 314,443 pd och af importen därifrån
5,014,293 pd. Mellan T. och kusten sker varornas
transport på tre hufvudvägar: österut på järnvägen
till Lourenço Marquez (i portugisiska Mosambik),
mot s. ö. på järnväg till Durban (i Natal) samt
mot s. v. till Kapstaden (längsta landtransporten).
(H. W-k.)
Befolkningen uppgick vid folkräkningen 1911 till
1,686,212 pers., hvaraf 420,562 hvita, mest boers
(se Boerfolket) och i senare tid tillkomna
engelsmän, 1,219,845 infödingar (kaffrer, basuto
och betsjuaner, hvaraf många arbeta på de hvites
farmer eller i bergverken, men de fleste ännu lefva i
sina stamförband samt 45,805 andra färgade (asiater
m. fl.). 204,058 hvita och 24,634 färgade tillhörde
holländsk-reformerta kyrkosamfund, 89,805 hvita och
51,355 färgade anglikanska, 24,739 hvita och 6,670
färgade presbyterianska,
27,938 hvita och 92,969 färgade metodistiska samt
22,312 hvita och 6,439 färgade romersk-katolska
kyrkan; 6,618 hvita och 101,272 färgade voro
lutheraner, 13,801 hvita och 24,253 färgade
tillhörde andra kristna kyrkor, 25,892 voro judar,
13,761 tillhörde hinduiska eller andra icke-kristna
religionssamfund; såsom utan religion eller utan
känd sådan antecknades 2,460 hvita och 943,616
färgade. Tre olika holländsk-reformerta kyrkosamfund
finnas, af hvilka Nederduitsch hervormde kerk
är den äldsta och ursprungligen var statskyrka,
Nederduitsch gereformeerde kerk är en dotterkyrka
till ett kyrkosamfund af samma namn i Kapkolonien
och Gereformeerde kerk, vanligen kallad Dopper kerk,
stammar från en strängt kolonistisk sekt i Holland,
hvilken är mycket konservativ och ej använder
psalmsång vid gudstjänsten. – Undervisningen
på det högre stadiet ligger sedan 1910 under
unionsparlamentets kontroll. Undervisningen i
folkskolorna är med vissa undantag obligatorisk
för hvita barn i åldern 7–14 år; i statens lägre
skolor ges ingen annan religionsundervisning
än konfessionslös bibelläsning och biblisk
historia. 1916 funnos 892 lägre statsskolor med 85,359
elever. Infödingarnas undervisning sker hufvudsakligen
genom missionärer; statsunderstöd gafs 1916 till
298 af deras skolor med 19,863 elever. Mellanskolor
finnas i de flesta städerna, universitetet i Pretoria
och teknisk högskola i Johannesburg. I fråga om
undervisningsspråk, engelska och holländska, råder en
långt utsträckt valfrihet. Läs- och skrifkunnighet
bland de färgade är mycket sällsynt (vid 1904 års
folkräkning voro analfabeterna öfver 99 proc.). – Om
författningen se Syd-Afrika. Förvaltningsenheten
kallas alltjämt "fältkornettskap", men
fältkornetterna, som under republikens tid
äfven voro militärbefälhafvare, äro numera rent
civila ämbetsmän, utsedda af provinsstyrelsen
i Pretoria. Municipalstyrelserna åtnjuta
vidsträckta lokala styrelsebefogenheter. Pretoria
och Johannesburg ha egna poliskårer, men i öfrigt
utöfvas polisfunktionerna inom provinsen af
South african constabulary, en kår på 3,700 man,
som äfven gör tjänst som tulluppsyningsmän,
brandkår o. s. v. Rättskipningen sker enligt
romersk-holländsk rätt, modifierad genom senare lokal
lagstiftning. Provinsen är indelad i 16 domsagor
(magisterial wards) under hvar sin i första instans
dömande domare, magistrate. I Pretoria finnes en
lokal division af Syd-Afrikas högsta domstol (en
president och sex bisittare), och i Rand-grufområdet
finnes en annan lokal division af högsta domstolen
med säte i Johannesburg. – Finanserna äro, sedan
unionsförfattningen för Syd-Afrika 1910 trädde i
kraft, gemensamma för hela unionen, men T:s provinsråd
har befogenhet att genom direkt beskattning skaffa
inkomster för provinsiella syften och att, med
unionsregeringens samtycke, upptaga lån enbart på
provinsens kredit. Provinsens budget för finansåret
1917–18 upptog i inkomster 1,613,317 pd st. och
i utgifter 1,813,693 pd st. Bland inkomstposterna
märktes passafgifter för infödingar 365,000 pd st.,
licenser af olika slag 119,000 pd st., skatt på
bebodda hus 90,000 pd st., sjukhusafgifter 51,526
pr st., totalisatorafgifter 30,000 pd st. och
ungkarlsskatt 25,000 pd st. Unionsregeringens bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
