Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 621-622 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trappa - Trappar - Trappe, La - Trapper - Trappes - Trappgafvel - Trapphvalf - Trappistorden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är mindre tröttande att gå i trappramper än i
ramper. - 2. Fisk. Se Fiskväg. - 3. Fysiol. Se
Retning, sp. 1492. 1. C. G-m.

Trappar, Otididæ, zool., en familj inom
ordn. Gruiformes och fåglarnas klass, utmärkes genom
frånvaron af baktån, genom vanligen kort, vid roten
nedtryckt näbb och genom höga, kraftfulla ben. Tarsen
är beklädd med en nätformigt delad hud; tårna äro vid
roten förenade genom en hudfåll. Trapparna äro stora
eller medelstora, starkt byggda och köttfulla fåglar,
som i sitt yttre påminna om hönsfåglar eller strutsar
och förekomma i Gamla världen och i Australien på
öppna fält, sandhedar, ljungmarker och sädesåkrar. De
i den tempererade zonen lefvande trappfåglarna flytta
regelmässigt bort under den kallare årstiden. De
springa synnerligen snabbt, hvaremot flykten är mindre
lätt. Deras föda består företrädesvis af växtämnen;
dock förtära de äfven maskar och insekter. Till
familjen hör släktet Otis (se Trappsläktet).
L-e.

Trappe, La [la tra’pp], dal och kloster. Se La Trappe
och Trappistorden.

Trapper, plur. trappers, eng. (af trap, snara,
giller, fälla), pälsjägare, bäfverjägare i de
nordamerikanska urskogarna.

Trappes [trapp], ort nära Paris. Se Meteorologiska
stationer, sp. 283.

Trappgafvel (ty. treppen- l. staffelgiebel, fr. pignon
à redans), bygnk., en gafvel, där röstet i

S:t Pers kyrkas torn i Vadstena (med trappgafvel).

st. f. sluttande rätliniga sidor har trappstegslika
murafsatser, begränsande ett sadeltak och afpassade
efter takfallens lutnings vinkel. Trappgaflarna,
som äro karakteristiska för den senare medeltida
byggnadskonsten i norra Europa, förekomma allmänt å
sten- och tegelbyggnader i södra Sverige och på
Gottland. Trappgaflar sägas vara krenelerade, då
afsatserna äro försedda med tinnar. Se Bostad, pl. II,
VII och VIII. C. G-m.

Trapphvalf, detsamma som stigande hvalf. Se Hvalf,
sp. 1391.

Trappistorden, den strängaste munkorden inom
romersk-katolska kyrkan, i sin nuv. form stiftad af
Dominique Armand Jean Le Bouthillier de Rancé
(se denne), har sitt namn efter hufvud-klostret, La Trappe,
i dep. Orne i Normandie. Detta i en fuktig och
osund dal belägna cistercienskloster var sedan 1140
(eller 1122) medelpunkten i abbotstiftet Notre Dame
de la Maison-Dieu. Klostrets munkar utmärkte sig
ända till 1400-talet för fromhet och arbetsamhet,
men de småningom ökade rikedomarna blefvo orsaken
till ett förfall, som omsider blef så stort, att
munkarna genom sitt vilda lif och sina våldsbragder
blefvo kallade "La Trappebanditerna". Sådant var
tillståndet, när 1637 de Rancé vid 11 års ålder,
för inkomsternas skull, utnämndes till abbot af La Trappe.
Efter genomgånget novitiat, 1664, öfvertog
han själf följande år som abbot, och detta nu ej
blott till namnet, styrelsen af klostret och utförde
en genomgående reformation. Enligt de ännu i dag
gällande klosterreglerna, som de Rancé stadgade,
stiger trappisten redan kl. 2 på morgonen upp från
sitt hårda läger, bestående af en med halm fylld säck
på ett bräde, med en mattbit till täcke. Elfva timmar
af dygnet äro anslagna till religiösa betraktelser,
bön och sång, sex à sju timmar till kroppsarbete af
olika slag inom klostret

Trappistmunk i arbete på fältet.

eller ute i skog och mark (se fig.), afbrutet endast
ai de torftiga måltiderna, som bestå af groft bröd,
grönsaker, frukt och vatten. Kl. 7 om vintern och
kl. 8 om sommaren slutar trappisten sin dag, sedan
han efter aftonbönen några minuter sysslat med sin
blifvande graf i klosterträdgården. Trappisten får
ej öppna sin mun annat än till bön och sång samt till
den vanliga hälsningen inom klostret: "memento mori"
(tänk på döden); sina önskningar och behof måste
han tillkännage

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>