- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
623-624

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trappistorden - Trappkors - Trappkärl - Trapplinser - Trappola - Trapprost - Trappskura - Trappsköl - Trappsläktet - Trappsnitt - Trappstegskällan - Trappstegstariff - Trapptrakeid - Trappån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom teckenspråk. Hvarje vetenskapligt
och intellektuellt arbete är honom strängt
förbjudet. Ordensdräkten består af en gråhvit
yllekåpa med vida ärmar, sammanhållen om lifvet af
en bred, svart lädergördel, från hvilken nedhänga en
rosenkrans och en knif (symbolen af bön och arbete),
vidare af en svart yllehufva med två på ryggen, ända
till knäna nedhängande, fotsbreda, svarta band samt af
träskor. Utom de egentlige munkarna, som delas i två
klasser, hysa trappistklostren äfven s. k. frères
donnés
, hvilka blott för en tid vistas där under
iakttagande af klosterreglerna. - Först efter
de Eancés död (1700) vann orden någon utbredning,
dock ringa i jämförelse med andra klosterordnar och
på ett par undantag när endast i Frankrike. Sedan
trappisterna blifvit utdrifna därifrån genom den
stora franska revolutionen, "begafvo de sig till
Schweiz, där trappistmunken Augustin de Lestrange
utvecklade stort nit för ordens upprätthållande och
utbredning. Han blef af påfven utnämnd till abbot för
det af honom stiftade klostret Valsainte i kantonen
Freiburg, hvilket därefter blef den landsflyktiga
trappistordens hufvudkloster. Efter åtskilliga nya
förföljelser återkommo munkarna vid restaurationen
1817 till Frankrike och sitt gamla moderkloster,
som genom påfligt dekret af 1834 ånyo förklarades
för hufvudklostret. Lestrange var fortfarande
till sin död (1827) ordens förnämsta kraft. På
1840-talet slogo trappister sig ned i Algeriet
(kolonien och klostret Staouéli nära Alger, 1843) och
Nord-Amerika. Men orden fick dock under 1800-talet
utstå många vidrigheter och nya förföljelser. 1880
utvisades ur Frankrike nära 1,500 trappistmunkar. 1851
uppstodo i Frankrike de s. k. trappistpredikanterna
i klostret Pierre qui-Vire. Som predikanter äro
de befriade från tystnadslöftet, men följa i
öfrigt trappistreglerna. - En kvinnlig gren af
orden stiftades af prinsessan Louise af Condé,
och i Valais i Schweiz grundlade den ofvan nämnde
Lestrange ett kvinnligt trappistkloster. 1908 funnos
56 trappistkloster med omkr. 3,700 medlemmar, däraf
i Europa 44 med 2,500 medl. och ensamt i Frankrike
20 med 1,400 medl. Generalabboten för hela orden
har sitt säte i Rom. J. P.

Trappkors. Se Kors, sp. 1081.

Trappkärl, bot. Se Kärl 2.

Trapplinser (fr. lentilles à échelon), fys., kallas
de af Fresnel konstruerade ringformiga linserna
med flera brytande ytor, hvilka användas å fyrtorn
för att få de i alla riktningar från ljuskällan sig
spridande strålarna att utgå sinsemellan parallella,
så att ett kraftigt ljus erhålles. A. Bi-n.*

Trappola, ett slags kortlek. Se Kort, sp. 1109.

Trapprost, tekn. Se Rost 3.

Trappskura, her. Se Sköld, sp. 1362.

Trappsköl, bergsv. Se Sköl.

Trappsläktet, Otis, zool., tillhör fam. Otididæ
(se Trappar, där de äfven för släktet Otis utmärkande
kännetecknen äro anförda). Stora trappen, O. tarda,
har hufvudet och halsen ljust askgråa, ryggen och
skuldrorna på tvären spräckliga af svart och rostgult
samt armpennorna svartbruna, med hvit rot. Hannen,
som uppnår en längd af öfver l m., bär vid näbbroten
ett slags mustascher af långa, tagellika fjädrar (se
fig.). Den betydligt mindre honan saknar denna
prydnad. Stora trappen förekommer i södra och
mellersta Europa och en stor del af Asien. I Sverige
har den funnits och årligen häckat på de öppna fälten
i Skåne (t. ex. på Skanörs ljung, vid Ljungby och på
Cimmeredmarken) och kallades

illustration placeholder
Stora trappen, hanne.

där på jägarspråket pommersk kalkon, men han är numera
alldeles försvunnen från dessa trakter. Den har dock
på senare tider blifvit skjuten på spridda ställen i
södra Sverige. Stora trappen är skygg och försiktig
samt vistas ständigt på fria fältet, långt skild
ifrån människors grannskap. Honan lägger i en håla på
marken 2-3 olivgråa, brunfläckiga ägg. - Lilla trappen
(dvärgtrappen, småtrappen), 0. tetrax. Hannen
har hufvudet ofvan gulbrunt med svarta fläckar,
kinderna och strupen blåaktiga, halsen svart med två
hvita band; rygg och vingtäckare vattrade med svart
på gulbrun botten; undre kroppsdelar hvita. Honan
har strupen gulaktig och halsen gul med svartaktiga
fjäderkanter, bröstet med svarta tvärstreck. Längd
43 cm. Lilla trappen har sitt egentliga hemvist
i Medelhafsländerna, Central-Asien och nordvästra
Indien. Stundom förirrar den sig till nordligare
trakter och har flera gånger blifvit anträffad äfven i
Sverige. Till lefnadssättet liknar den stora trappen,
men lär vara mindre skygg och ej så uteslutande
bunden vid de öppna slätterna som denna, utan äfven
någon gång vistas i bergiga trakter. Den lifnär
sig företrädesvis af insekter och maskar. Köttet
af båda arterna är välsmakande. - Af en annan art,
kragtrappen (O. macqueeni), hvars hem är Indien,
Persien och Central-Asien, har ett exemplar skjutits
på Öland. L-e.

Trappsnitt, en numera föråldrad form för slipning
af ädelstenar, särskildt färgade sådana, med kring en
kvadratisk, sexsidig eller åttsidig platta parallellt
med hvarandra, rundt stenen löpande fasetter. Jfr
Ädelstenar. Fmn.

Trappstegskällan. Se Jerusalem, sp. 1366.

Trappstegstariff, järnv. Se Staffeltariff.

Trapptrakeid, bot. Se Trakeid.

Trappån, biflöde till Kelisån, som Byske älf (se
d. o.) mottager ungefär vid midten af sitt lopp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free