- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
625-626

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trappån - Traquair, Ramsay Heatley - Trarieux, Jaques Ludovic - Trarsa - Traryd (Traheryd) - Trarza - Trasformismo - Trasimenska sjön - Trasimenus - Trasmatta - Tras os Montes - Trass - Trassat - Trassel - Trassent - Trassera - Trasskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

T. har ett dräneringsområde af omkr. 250
kvkm., fördelade på Arvidsjaurs och Piteå
socknar, Norrbottens län.
G. W.

Traquair [trekwaa7], Ramsay Heatley, skotsk
zoolog, f. 30 juli 1840 i Ehynd, d. 22 nov. 1912,
var professor i zoologi vid Royal college i Dublin
1867-73 och föreståndare för naturhistoriska museet i
Edinburgh 1873-1906. T. inlade stora förtjänster om
kännedomen rörande de fossila fiskarna, såsom genom
Silurian fiskes of Scotland (1899) m. fl. arbeten.
L-e.

Trarieux [-riö], Jacques Ludovic, fransk politiker,
f. 1840, d. 1904, studerade juridik och blef advokat
i Bordeaux, valdes till medlem af deputeradekammaren
1879 och tog plats bland republikanska vänstern. Han
stod efter 1881 utom det politiska lifvet, till dess
han 1888 valdes till senator för dep. Gironde. T. var
justitieminister i Kibots ministär 1895 och återvaldes
till senator 1897. I rättegången mot Zola 1898 tog
han öppet parti för denne. Ifrig fredsvän deltog han
i en hel del internationella fredskonferenser. -
Hans son Gabriel T., f. 1870, har utmärkt sig som
dramaturg och romanförfattare.

Trarsa. Se T r a r z a.

Traryd (T r a h e r y d), socken i Kronobergs län,
Sunnerbo härad. 11,342 har. 3,086 inv. (1918). Häraf
komma 151 har, 1,030 inv. på det inom socknen belägna
Strömsnäs bruks municipalsam-hälle. T. utgör ett
pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.

Trarza (Trarsa), berberstam i västligaste Sahara,
från Senegalfloden norrut fram till berglandet
och oasen Aderer (se d. o.). Denna stam kom under
franskt välde 1903, och dess område tillhör sedan 1909
franska protektoratet Maureta-nia (se d. o.). Litt.:
G. Donnet, "Une mission au Sahara occidental" (1896).
H. W-k.

TrasformTsmo [-må], it. (af trasformare, förvandla,
ombilda), polit. Se D e p r e t i s.

Trasimenska sjön (it. Lago di Trasimēno l. L. di
Perugia
, lat. Trasimēnus l. Lacus Trasimenus),
mellersta Italiens största sjö, belägen i
prov. Perugia nära gränsen mot Arezzo, har en areal
af 120 kvkm. och ett största djup af 6,5 m. Den ligger
257 m. ö. h. och omges af skogklädda sluttningar. Sjön
har tre små öar: Isola maggiore, med ett kloster,
I. minore och I. Polvese. På 1400-talet gick en
afloppskanal till en af Tibers bifloder. I senare tid
saknade sjön aflopp, tills 1895 påbörjade arbeten
för dess sänkning afslutats, i mars 1898. Genom
dessa upptogos en kanal och tunnel från sjön till
Tibers biflod Caina, sänktes vattenytan 1,5 m. och
vunnos omkr. 2,000 har torrlagd jord (till ungefär
hälften åkerjord) för en kostnad af 660,000 lire. –
217 f. Kr. vann Hannibal vid T. en lysande seger
öfver romarna under konsuln Gajus Flaminius.
(H. W-k.)

Trasimenus (Lacus T.), sjö. Se Trasimenska sjön.

Trasmatta, text., en sådan mattväfnad, hvari man
till inslag använder tygremsor, rifna af rester eller
kasserade persedlar och hopsydda till stora längder,
som inväfvas i st. f. inslagsgarn. Varpen består af
tvinnadt bomullsgarn. Trasmattor förekomma af två
olika slag, dels sådana, i hvilka
trasorna eller tygremsorna äro synliga, dels sådana,
i hvilka de ligga dolda. Till de förra använder man
en mycket gles varp af starka bomullstrådar, mellan
hvilka man i tvåskaftbindning inväfver tygremsorna,
som sorterats eller färgats till olika färger, med
hvilka man väfver tvärrandningar efter tycke och
smak. – Till de senare begagnar man en mycket tät
bomullsgarnsvarp och låter tygremsorna alternera
med vanliga inslag af bomullsgarn. Varpens udda
trådar ha en färg, t. ex. blå, de jämna en annan,
t. ex. hvit. Om nu de blåa trådarna lyftas,
när det tjocka tygremseskottet väfves in, bildas
en jämförelsevis bred tvärrand af blå färg; om
sedermera de hvita trådarna lyftas för det finare
bomullsskottet, bildas en smal tvärlinje af hvit
färg. En upprepning häraf kommer att bilda ett tyg
med breda blåa och smala hvita ränder eller med
öfvervägande blå färg. Ytan skulle bli öfvervägande
hvit, om de hvita varptrådarna höjdes öfver de tjocka
skotten och vice versa. Genom lämplig inredning
i flera skaft och eventuellt genom omkastning af
varpordning och inslagsordning kan man åstadkomma
många kombinationer och vackra mönster. För inväfning
af tygremsorna använder man en kafvel af ungefär
samma längd som tygets bredd och lindar remsan längs
med denna liksom tråden på en nätknytningsnål.
G. A. W.

Tras os Montes l. Traz os Montes [trəṡ oʃ̇
må̄’tiʃ], port. ("på andra sidan bergen"), fordom
provins i Portugal, i dettas nordöstra hörn, på andra
sidan (från Oporto) om Serra de Marão, sedan 1835
ersatt af två distrikt, Villa Real (6,510 kvkm.,
192,024 inv. 1911) och Bragança (4,273 kvkm.,
245,547 inv. s. å.). Området, som i s. och ö. har
floden Douro till gräns, utgöres af ett mot v. och
s. i terrasser sig sänkande bergland, näst Serra da
Estrella (i Beira) det högsta i Portugal, utmärkt för
sina pittoreska och vilda scenerier. Högsta berget,
Serra de Marão, når 1,415 m. ö. h. Stora trakter
äro hedar, men dalarna ha mycket bördig jord. De
rika vindistrikten vid öfre Douro (Alto Douro)
äro portvinets rätta hemland. Silkeskultur idkas
äfven, och vin, hvete, råg, hampa och lin utföras.
(H. W-k.)

Trass (ty., af it. terrazzo), en i Rhentrakten
förekommande, mer eller mindre metamorfoserad
vulkanisk tuff, som i målet tillstånd utan
bränning används som cement (se d. o.).
E. E.

Trassal. Se T rassera.

Trassel, rester af bomullsgarnsspolar samt brutna
eller skadade sådana, hvarmed man icke kan väfva. Man
skiljer mellan varptrassel och väfttrassel, och
det är egentligen blott det sistnämnda, som utgör
en begärlig handelsvara, användbar till putsning
och torkning af maskiner m. m. Det varptrassel,
som uppstår i bomullsfabrikerna, hufvudsakligen vid
klistermaskinerna, brukar vanligen efter urtvättning
af klistret användas på produktionsstället.
G. A. W.

Trassent. Se Trassera.

Trassera (it. trassare), hand., utställa eller draga
en växel på någon. — Trassat, den, på hvilken
en växel är dragen. — Trassent, den, som drager
eller utställer växeln, utställare.

Trasskolan är den vanligen nyttjade och efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free