- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
639-640

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trebelli, Zelia Thérèse - Trebellius Maximus, Marcus - Trebellius Pollio - Trebia - Trebinje - Trebisond - Trebitsch - Trebland - Trebnitz - Trebon - Trebonius, Cajus - Trebula - Trebur - Trecento - Treculia - Tredegar - Tredelade valveln - Tredici comuni - Treding

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

639

Trebellius Maximus-Treding

640

"Profeten". 1862 uppträdde hon f. g. i London,
där hon sedermera ständigt hade sitt stamhåll,
tidtals gästande på andra håll, såsom i Stockholm
nästan årligen 1875-80, då hon utom i nyssnämnda
partier uppträdde äfven som Nancy i "Martha",
Zer-lina i "Don Juan", Maffio Orsini i "Lu-crezia
Borgia", Am-neris i "Aida", Rosina i "Barberaren
i Sevilla", Urbain i "Hu-genotterna" samt Leonora
och Carmen. Hon blef här led. af Mus. akad. 1876. I
Amerika uppträdde hon 1883-84 och 1886. Hon gifte sig
1863 med tenorsångaren Alessandro Bettini (d. 1898),
men blef efter få år skild från honom. Hennes
dotter, Antoinette T., f. 1864, kon-serterade i
Stockholm 1889, dock utan någon uppseendeväckande
framgång. A. L.*
Trebellius Ma’ximus, M a r c u s, romersk konsul 56
e. Kr. Efter denne till karaktären under-haltige
uppkomling har Senatus consultum Tre-bellianum
ang. universalfideikommiss fått sitt namn.
J- C. TrebeMlius Pollio. Se Scriptores historise
augustse.

Tre’bia. Se T r e b b i a (flod) och T r e v i (stad).

TrebFnje, stad i kretsen Mostar af Hercego-vina,
i södra delen af landet, 22 km. n. ö. om Ragusa och
omkr. 10 km. v. om gränsen mot Mon-tenegro, invid
kustfloden Trebinciéa. Omkr. 1,300 inv. förutom
den militärstyrka, som varit förlagd i T. som
gränsskydd. Katolsk biskop. Under de förste
serbiske konungarna var T. (lat. Tervunia) en
betydande stad. - Under Världskriget till-bakaslogo
österrikarna montenegrinernas anfall vid T. 28
dec. 1914 och tvingade dem 31 s. m. till återtåg
ö. om T., där strider sedan utkämpades i juli och
aug. samt början af nov. 1915, tills österrikarna
4 nov. genombröto montenegrinernas hufvudlinje.
(H.W-k. L.W:sonM.)

Trebisond. Se Trabezon. Tre’bitsch, tjech. Tfelic
[tjrebitj], stad i västra delen af Mähren, vid floden
Iglawa och den järnvägslinje, som sammanbinder Brunn
med Österrikiska nordvästbanan (Wien-Iglau-Prag),
består af den gamla, fordom starkt befästa staden samt
flera förstäder med sammanlagdt 13,030 inv. (1910),
de fleste tjecher. Sedan 1628 har staden med omnejd
tillhört grefliga familjen von Wald-stein, hvilken
där haft ett vackert slott, byggdt på ruinerna af
ett (1468) upphäfdt benediktinkloster. Tjechiskt
gymnasium. Handel med spannmål och hästar. Garfverier
och stora skofabriker, öl- och brännvinstillverkning.
(H. W-k.)

Trebiand, landtbr. Se Blandsäd. Trebnitz, stad
i preussiska reg.-omr. Breslau (Schlesien), 145
m. ö. h., vid foten af det skogklädda Katzengebirge,
7,676 inv. (1910), ungefär lika antal af protestanter
och katoliker. I det forna

(1810 upphäfda) cisterciensklostrets kyrka hvilar den
heliga Hedvig, som 1203 grundlade klostret. Detta
blef vid Upphäfvandet en af katolska systrar skött
sjukvårdsanstalt. (H.W-k.)

Trebon [trje’bånj], stad. Se W i 11 i n ga u.

Trebönius, C a j u s, gynnade som folktribun 55
f. Kr. Caesars sträfvanden och kämpade längre fram
på olika poster för hans sak. Senare deltog han i
sammansvärjningen mot Caesars lif och slöt sig till
Cassius, men blef redan 43 f. Kr. - som ståthållare
i Mindre Asien - dödad af Dolabella, som Antonius
skickat till Syrien. T. var vän och förtro_gen
med Cicero. R. Tdh.*

Trebula, namn på fem fornstäder i Italien. 1)
T. i Samnium, på vänstra stranden af floden Sangro
nära Quadri; 2) T. i Kampanien, på en höjd öfver
ingången till Maddalonidalen, under kejsartiden
ersatt af 3) T. B a 11 i e^n s i s (nu Treglia),
också i Kampanien, n. om Capua. Ruiner finnas af
stadsmuren, vattenledning och grafvar. 4) T. Mutuesca
i Sabinerlandet nära den punkt, där Via Csecilia
skiljer sig från Via Salaria, s. om det nuv. Monte
Leone. Ruiner äro kvar af en amfiteater och andra
byggnadsverk. 5) T. Suffenas, ej långt ö. om Tivoli
med lämningar af en urgammal, i krokar uppstigande
väg, byggd med polygonalt murverk, l-5. J- U-

Trebur (T r ib ur), by i hessiska prov. Star-kenburg,
vid Schwarzbach nära Rhen. 2,221 inv. (1910). Under
medeltiden höllos i T. flera kyrkomöten (t. ex. 895)
och tyska riksdagar (t. ex. 887, 1066, 1076).
(H.W-k.)

Trecento [-tje;ntå], it., tre hundra, en med
uttrycken cinque- och quattro-cento (se dessa ord)
analog benämning på 1300-talet, särskildt då fråga
är om den andliga, speciellt den konstnärliga,
odlingen. - Trecent i;s ter kallas de under denna
period verksamme författarna och konstnärerna (Dante,
Petrarca, Boccaccio; Giotto, Giovanni Pisano, Duccio,
Orcagna m. fl.).

Treculia Decais., bot., ett släkte af ett par träd
och buskar, hörande till fam. Moracea och nära
släkt med Artocarpus. Bladen äro hela, läderartade,
blommorna äro dieciska och sitta på ett klotrundt
fäste, som vid basen har braktéer. T. africana,
okwaträdet, i Väst-Afrika, är ett ståtligt, 25
m. högt träd. Dess skenfrukter, kallade p a e m b e,
bli ända till 3 dm. i diameter och till 15 kg. tunga;
af de stora, stärkelserika fröna bereda negrerna mjöl.
ö. L-m.

Tredegar [treMigo 1. tredirge], stad i engelska
grefsk. Monmouth (Wales), ö. om Merthyr Tydfil, vid
floden Sirhowy samt vid London-Nordvästbanan. 23,600
inv. (1911). Staden består till största delen
af arbetarbostäder och har för sitt ursprung
att tacka ett stort järn- och stenkolsbolag, som
började sin verksamhet där i början af 1800-talet.
(H.W-k.)

Tredelade valveln, anat. Se Hjärtat 2, sp. 863.

Trerdici comuni [-ditji kåmöni]. Se C o m u n i.

Treding (fsv. ^ri^iunger, ^ri^inger, pnjwnper,
en tredjedel) betecknade under äldsta forn-svensk
tid inom vissa landskap det lägsta judiciella
området. Tredingar ha förefunnits i Närke, i Dalarna,
i Hälsingland, på Gottland och på Åland samt möjligen
äfven i Uppland. Tradings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free