- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
653-654

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trefärgstryck - Tregelles, Samuel Prideaux - Tréguier - Tregängad - Tre heliga konungar - Tre Henrikarnas krig - Treholmsforsen - Trehörna - Trehörningen - Trehörningsjö - Treia - Treiden - Treilhard, Jean Baptiste - Treille, Treillage - Treitschke, Heinrich Gotthard von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

653

Tregelles–Treitschke

654

utan framgång praktiska försök. Tillfredsställande
resultat erhölls emellertid, först sedan H. W. Vogel
1873 upptäckt de optiska sensibilisatorerna (se
Sensibilisator och Fotografi, sp. 1000), och på
1880-talet framställde E. Albert i München medelst
ljustryck utmärkta trefärgstryck. Litt.: von Hübl,
"Die dreifarbenphotographie" (2:a uppl. 1902),
och Leon Vidal, "Traité pratique de photochromie".
J. Htzg.

Tregelles [trige^is], Samuel Pri de au x,
en af Englands mest betydande textkritiker på
nya testamentets område, f. 1813, d. 1875. Hans
föräldrar voro kväkare; själf tillhörde han i många
år Plymouthbröderna, men anslöt sig omsider till
engelska episkopalkyrkan. Efter att länge ha varit
privatlärare egnade T. sig under de sista åren af sin
lefnad uteslutande åt textkritiska arbeten. Han har
icke i likhet med Tischendorf (se d. o.) upptäckt nya
bibelhandskrifter, men han har utfört ett betydande
kollationeringsarbete af andra kända handskrifter
och därvid i vissa fall visat sig vara noggrannare
än denne. T. utgaf bl. a. en stor kritisk upplaga af
nya testamentet (1857 ff., den sista delen utkom,
först sedan han träffats af ett slaganfall, genom
hans vänners försorg 1875). Se närmare C. Bertheau
i Haucks "Realencyklo-pädie", 3:e uppl., bd 20.
(E. S-e.)

Trèguier [tregiē], stad i franska
dep. Côtes-du-nord, vid floden T., som där
bildas genom föreningen af Jaudy och Guindy,
9 km. från Kanalen. 3,051 inv. (1901). T.,
som till revolutionen var biskopssäte, har
en katedral med tre torn från 1300- och ett
kloster från 1400-talet. I T. föddes Renan 1829.
E. A-t.

Tregängad. Se Gänga.

Tre heliga konungar. Se Heliga tre konungar.

Tre Henrikarnas krig. Se Hugenotter, sp. 1242.

Treholmsforsen. Se Skellefte älf, sp. 947.

Trehörna, socken i Östergötlands län, Lysings
härad. 9,572 har. 950 inv. (1918). T. utgör ett
till egaren af Trehörna säteri patronelit pastorat
i Linköpings stift, Lysings kontrakt.

Trehörningen. 1. Kronopark i Östra Åsele revir af
Härnösands öfverjägmästardistrikt, Västerbottens
län, har enligt K. M:ts befallningshafvandes i
Västerbottens län afvittringsutslag 23 dec. 1884
bildats af gammal kronomark. Areal 12,571 har
(1915). – 2. Holme, tillhörande örlogsvarfvet i
Karlskrona (se d. o., kartan). På holmen ligger det
åldriga fästet Söderstjärnan, som ingick i den gamla
kronohamnens sjöfront. – 3. Holme vid Nynäshamn
(se d. o., sp. 260 och fig. 1), Södermanlands
län. Två fyrar för södra infartsleden till hamnen
1. S-r. 2–3. N. H-m.

Trehörningsjö, socken i Västernorrlands län,
Själevads och Arnäs tingslag. 26,168 har. 1,858
inv. (1918). Annex till Gideå, Härnösands stift,
Ångermanlands nordöstra kontrakt.

Treia. Se Treja.

Treiden, befäst slott och viktigt pass i Livland,
försvarades af en tornprydd ringmur och ett portverk,
då det 1601 intogs af svenskarna, men förlorades
redan s. å. till polackerna. T. återtogs emellertid
af svenskarna 1621 och
förstärktes af dem 1625. 1683 utdömdes befästningarna.
L. W:son M.

Treilhard [träjär], Jean Baptist e,
grefve, fransk statsman, son af en advokat, f. 3
jan. 1742 i Brive, Limousin, d. l dec. 1810, var en
berömd advokat vid Parisparlamentet, då han 1789
som en af Paris’ representanter i tredje ståndet
insattes i riksdagen (les états géné-raux). Han var
en af de i Konstituerande l nationalförsamlingen så
inflytelserike "legister-na" och tillhörde liksom
flertalet af dessa vänstra centern, d. v. s. det
parti, som ville konungadöme, men ett konungadöme
utan makt. Under Lagstiftande församlingen (1791- 92)
deltog han ej i politiken, utan var då president i
Paris’ brottmålstribunal. 1792 invald i Nationaikon
ventet af dep. Seine-et-Oise, slöt han sig under
striden mellan Gironden och Berget till centern,
som slutligen af fruktan drefs att underkasta sig det
senare partiets ledning. Han röstade för Ludvig XVLs
dödsdom, men för uppskof med verkställigheten. T. blef
medlem af Välfärdsutskottet vid dess inrättande 6
april 1793, men utgick därur 10 juli s. å., samtidigt
med Danton, af hvilken han låtit sig behärska. Under
Kobes-pierres diktatur iakttog han försiktig tystnad,
men efter dennes fall (juli 1794) ’blef han en af
de ledande männen inom konventet. Åter medlem af
Välfärdsutskottet (l aug.-5 nov. 1794 och 4 maj
-2 aug. 1795), fick han inflytande i synnerhet på
utrikespolitiken samt tog verksamt del i ut-växlingen
af Ludvig XVI:s dotter och i de underhandlingar, som
sedan ledde till förbundet med Sverige 14 sept. 1795
(se Reuterholm 3, sp. 38, och Staél v. Holstein 5,
sp. 914). Vid direktorialförfattningens införande
s. å. blef han medlem af de remhundrades råd
och tillhörde där jakobinska partiet. Sedan
han 1797 utträdt ur de Femhundrades råd, blef
han fredsunderhandlare med England i Lille och
underhandlare på fredskongressen i Rastatt, som han
emellertid lämnat, då de öfriga franska sändebuden där
mördades. 14 maj 1798 medlem af Direktoriet, utstöttes
T. därur genom en parlamentarisk statskupp 17 juni
1799. Under konsulatet och kejsardömet slöt han sig
till Napoleon, blef president i appellationsdomstolen
i Paris och medlem af Con-seil d’état samt inlade
betydande förtjänster om det stora af Napoleon
åvägabragta lagstiftningsarbetet. Napoleon
upphöjde honom i grefligt stånd.
s-B-

Treille [träj], Treillage [träjāʃ], fr., gallerverk
med klängväxter.
C. G-m.

Treitschke [trä’j-];., Heinrich Gotthard von, tysk
historiker, publicist, f. 15 sept. 1834 i Dresden,
d. 28 april 1896 i Berlin, föreläste som docent i
Leipzig (sedan 1858) först i statsvetenskapliga,
senare i historiska ämnen och utnämndes 1863 till
e. o. professor i Freiburg (Baden). Kort före

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free