- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
667-668

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trent-affären - Trente et quarante - Trentepholia - Trente-un - Trentino - Trent-Mersey-kanalen - Trento - Trenton - Trentowski, Ferdinand Bronislaw - Trentschin - Trepan - Trepanation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

667

Trente et quarante-Trepanation

miärministern lord Palmerston föreslogs, att
utrikesministern Russeils depeschutkast skulle
ändras därhän, att brittiska regeringen skulle
säga sig vilja tro, "att Wilkes icke handlat enligt
bemyndigande från sin regering och att, om han ansåg
sig så bemyndigad, han högeligen missförstått de
instruktioner han mottagit". På denna väg fick också
den hotande krisen sin lösning, utan att amerikanska
regeringen behöfde afge den formliga ursäkt, som
Russell först velat påfordra och som den amerikanska
folkopinionen gjorde det svårt för unionsregeringen
att lämna. Mot kränkandet af sändebudens immunitet
hade protest afgetts i Washington äfven af Frankrike,
Preussen och Österrike. Presidenten Lincoln, som i
denna sak starkt påverkades af ordföranden i senatens
utrikesutskott, Sumner, beslöt att lämna brittiska
regeringen ett tillmötesgående svar; Mason och Slidell
frigåfvos och fortsatte (jan. 1862) sin resa till
Europa. Den amerikanska eftergiften motiverades med,
att Wilkes’ åtgärd att anhålla de båda agenterna
varit olaglig, enär han underlåtit att införa den
hejdade ångaren till amerikansk hamn för sakens
prof vande inför prisdomstol. Därmed afvecklades
affären med kringgående af den omstridda frågan
om de båda agenternas immunitet som diplomater;
konfedererade staterna voro nämligen blott erkända
som krigförande makt, ej som själfständig stat. Jfr
Marquardsen, "Der Trent fall" (1862), M. Bernard,
"Neutrality of Great Britain during the american
civil war" (1870), Th. Martin, "Life of the
Prince consort" (6 bd, 1874-80), Harris, "The
Trent affair" (1896), och L. F. L. Oppenheim,
"International law", II (2:a uppl. 1912).
V. 8-g.

Trente et quarante [trät e karä’t], fr. ("trettio
och fyrtio"), ett vanligt namn för ett hasardspel,
som idkas i de stora spelbankerna (Monte Carlo
m. fl. ställen). Se Rouge et noir.

Trentepöhlia, bot.} detsamma som Chroolepus (se
Luftalger).

Trente-un [tra^tö^], fr. trente et un [träteö’],
"trettioett", ett hasardkortspel, i hvilket 31 är
det fördelaktigaste poängantalet.

Trentino [-nå], det italiensk-talande Syd-Tyrolen
med hufvudorten Trento (ty. Trient).

Trent-Mersey-kanalen [mö/si-]. Se Grand Trunk-kanalen.

Tre’nto [-tå], stad. Se Trient.

Trenton [-tən], hufvudstad i nordamerikanska staten
New Jersey, på vänstra stranden af den dit upp
segelbara, men där ett vattenfall bildande floden
Delaware, vid Delaware- och Raritankanalen samt
flera järnvägslinjer. 109,210 inv. (1915). Staden
är oregelbundet byggd, sannolikt till följd däraf,
att de olika delarna urspr. voro särskilda nybyggen
(från 1600- och 1700-talen), men har flera
vackra offentliga byggnader, t. ex. statshuset
(Kapitolium). Den har stor järn- och stålindustri
samt sten- och lergodstillverkning, för hvilken
den åtnjuter rykte öfver hela unionen, äfvensom
bomullstygsfabrikation och annan industri samt liflig
handel. – 25 dec. 1776 gick Washington med 2,500
man öfver Delaware strax ofvanom T. och besegrade
engelsmännen, hvarvid omkr. 1,000 hessare togos
till fånga. (H. W-k.)

Trentowski [-tå’vski], Ferdinand Broni-

staw, polsk filosof, f. 1808 nära Warschau,
d. 16 juni 1869 i Freiburg im Breisgau, blef efter
universitetsstudier i Warschau lärare vid gymnasiet
i Szczuczyn, men måste efter 1830 års revolution
gå i landsflykt och studerade därefter vid flera
tyska universitet, var 1836-40 docent i filosofi
vid universitetet i Freiburg im Breisgau och idkadö
flitig filosofisk författarverksamhet på polska och
tyska språken. Bland hans skrifter märkas Grundlage
der universellen philosophie (1837), Vorstudien
zur wissenschaft der natur (2 bd, 1840), System för
uppfostran (på polska, 2 bd, 1842), och de postumt
utgifna Die freimaurerei in ihrem wesen und unwesen
(1873) och De mänskliga vetenskapernas panteon (på
polska, 3 bd, 1873-81). Som filosof företrädde han
en hegeliansk "absolut idealism". Jfr biografi på
polska af WroWewski (1899).

Trerntschin, komitat och stad. Se Trencsén.

Trepän, Ur. Se Trepanation.

Trepanation (lat. terebrätio, borrning), kir., en
operation, som består i utsågning (utborrning) af ben,
företrädesvis hufvudskålens, för att upplyfta ett
benstycke, som blifvit intryckt under den omgifvande
ytans nivå, eller för att bereda aflopp för samladt
var eller blod eller för att aflägsna tumörer eller
för att uttaga främmande kroppar, som inträngt i benet
(t. ex. gevärskulor e. d.). Operationen verkställes
medelst ett instrument, som kallas t r e p ä n
(grek. try’panon, eg. borr)

Fig. 1. Trepän. (Stilles modell.)

och utgöres (se fig. 1) af en ihålig, i ena ändan
såg-tandad stålcylinder, som kringvrides med
ett handtag, fullkomligt liknande de af snickare
använda s. k. borrvreden. Med detta instrument
utsågas cirkelrunda benskifvor. För att, innan en
tillräcklig sågränna bildats, hindra instrumentet
från att slinta, får det i början vrida sig omkring
en i centrum sittande stålspets (pyramiden), hvilken
sedan borttages. En utanpå stålcylindern sittande,
ställbar metallring (aba’ptiston) skyddar mot faran
att instrumentet, sedan benet blifvit genomsågadt,
plötsligt pressas in i underliggande mjukdelar. Har
själfva sågningen fortgått tillräckligt djupt,
inskrufvas i det af pyramiden bildade hålet
en s. k. tirefond [tirfä7], en omkr. 2 cm. lång,
konisk skruf med kraftigt handtag, hvarefter benbiten
lösbrytes. De engelske kirurgerna nyttja ett slags
trepan, som kallas t ref I n (eng. trephine) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free