- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
721-722

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tridentiska mötet - Tridentinum - Tridentum - Tridi - Tridimensionalgeometri - Tridrachmon - Triduum - Tridymit - Tridymus aphidum - Trieci - Trieder - Trielaidin - Triennial act - Triennium - Triens - Trient

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kardinalen af Lothringen utropade: "anatema
öfver alla kättare!" och församlingen svarade,
"anatema! anatema!" – Visserligen måste medges, att
mötesbeslutens stilisering utvisar, att kyrkan ej
förblifvit alldeles oberörd af reformationen; och hvad
särskildt "reformationsdekreten" angår, innehålla de
delvis ansatser till en kyrkoförbättring. Men på det
hela taget fastslog mötet medeltidskyrkans lära och
grundsatser, och ansatserna till reformer stannade på
papperet. På visst sätt kan man från detta möte räkna
uppkomsten af den nutida romersk-katolska kyrkan,
nämligen som en motsats till de protestantiska
kyrkosamfunden, men denna kyrka är dock utan någon
egentlig skillnad densamma som medeltidskyrkan. Det
franska episkopalsystemets opposition mot påfvens
oinskränkta makt kväfdes genom det påfliga partiets
inflytande och skicklighet. Den romerska kyrkan
räknar Tridentinska mötet för det 19:e ekumeniska
kyrkomötet, hvilket är så mycket mera oegentligt
(jfr Konsilium), som icke ens den romerska kyrkan
själf, långt mindre hela kristenheten, var allmänt
representerad vid mötet. Så t. ex. var under den
andra perioden ingen enda biskop från Frankrike
närvarande. Mötesdeltagarna utgjordes egentligen af
italienare. Då mötet afslöt sina förhandlingar,
utgjorde de närvarande röstberättigade deltagarna
255 prelater, som underskrefvo besluten. Påfven Pius
IV sanktionerade dessa beslut 26 jan. 1564 genom
bullan Benedictus dominus, hvarvid åt påfvestolen
för all framtid förbehölls rättigheten att tolka och
utlägga dem. För detta ändamål skulle nedsättas en
beständig kommission af kardinaler, som vid dessa
utläggningar skulle utgöra påfvens råd, hvilken
kommission nedsattes 1588 af Sixtus V under namnet
Congregatio cardinalium pro interpretatione et
executione sacrosancti Concilii tridentini
. Jämte
den påfliga publikationen af Decreta et canones
Concilii tridentini
1564 utkommo s. å. Professio fidei
tridentinæ
(tridentinska trosbekännelsen), som näst
efter de tre ekumeniska symbola är den romerska
kyrkans förnämsta bekännelseskrift, samt Index
librorum prohibitorum
(förteckningen på kätterska,
förbjudna böcker), hvilken sedan dess ständigt
utkommit i nya förökade upplagor (se Index librorum
prohibitorum
). På grundvalen af Tridentinska mötets
beslut utgafs 1566 af Pius V den romerska katekesen,
Catechismus romanus, 1568 den romerska bönboken,
Breviarium romanum, och 1570 den romerska liturgien
eller mässan, Missale romanum. – Om den äldre och
den yngre rikhaltiga litteraturen öfver Tridentinska
mötet se förteckningen i "Realencyklopädie für
protestantische theologie und kirche", utg. af Hauck,
3:e uppl., bd XX (1908). Särskildt må nämnas Theiners
"Acta genuina oecumenici Concilii tridentini"
(1874). 1901 begynte Görresgesellschaft utge
ett vidlyftigt arbete om Concilium tridentinum.
J. P.

Tridentinum, tridentinska mötet (se d. o.).

Tride’ntum, stad. Se Trient.

Tridi7 (fr., af lat. t res, tre, och dies, dag),
tredje dagen i den franska republikanska kalenderns
dekad.

Tridimensionalgeometri, mat. Se Stereo-m e t r i.

TrFdrachmon, forngrekiskt mynt. Se Drachme.

Triduum (lat., af tres, tre, och dies, dag), tre
dagars tid.

Tridymit (af grek. trifdymos, trilling,
med afseende på uppträdandet i form af
trillingskristaller), miner., en i kiselsyrerika
lavor uppträdande form af kiselsyra (se d. o.),
som kristalliserar i hexa-gonala systemet.
Hj. Sj.

TrPdymus a^hidum, zool. Se P t er o ma Ii dae,
sp. 535.

Triecl (af grek. tri-, tre, och 6ifkos, hem), bot. Se
Könsfördelning C 2 c.

Trieder 1. Triédrisk vinkel (af grek. tri-, tre,
och hefdra, yta), mat., kallas en solid vinkel,
som bildas af tre i en punkt sammanträffande
plan. Som exempel på en solid figur med endast
triedriska vinklar må nämnas tetraedern.
(I. F.)

Trielaidin, kem. Se E l a i n.

Triennial act [träie’ni8l ä’kt], eng.,
"treårslagen", engelskt lagstadgande om treåriga
parlamentsperioder. En dylik lag antogs 1641,
iakttogs icke af Långa parlamentet och upphäfdes
formligen 1664. En ny sådan antogs 1694 och gällde
till 1716, då den ersattes af Septennial act (om
sjuåriga parlamentsperioder), hvilken i sin ordning
1911 ersattes af en lag om femårsperioder. V. S-g.

Triernnium (lat., af tres, tre, och annus, år),
tidrymd af tre år. Jfr B i e n n, i u m, Q u
a-driennium, Q u i n q u en n i um.

Trions, lat. ("tredjedel"), ett fornromerskt
kopparmynt - 1/3 as; ett under den senare romerska
kejsartiden gängse guldmynt = 1/s aureus 1. solidus.

Trient l. Trident, it. Trento, stad i södra
Tyrolen, på vänstra (östra) stranden af Adige,
som strax s. om T. fr. v. mottar Fersina, vid
Brennerbanans fortsättning åt s. 195 m. ö. h. 30,049
inv. (1910). T. har helt italiensk prägel med breda
gator, vackra parker och flera stora torg. Af dessa
har Piazza del duomo ett gammalt stadstorn samt en
berömd Neptunusbrunn (från 1768) och Piazza Dante
en 1896 af Zocchi utförd staty af Dante, som anses
ha besökt T. 1304. T:s domkyrka är en treskeppig
romansk pelarbasilika med två kupoler, påbörjad på
1000-talet, restaurerad af Adam d’Arogno (d. 1212),
fullbordad på 1500-talet samt 1886–1906 ånyo
restaurerad. I den på 1500-talet af brunröd marmor i
italiensk förrenässans uppförda, 1904 ombyggda kyrkan
S:ta Maria maggiore finns en af Vicentino 1563 målad
tafla öfver deltagarna i Tridentinska mötet, hvars
generalkongregationssammanträden under mötets tredje
period (jan. 1562–dec. 1563) höllos där. Märkliga
äro också San Pietrokyrkan, med gotisk fasad och ett
kapell åt den helige Simon af T., hvilken som barn
uppges ha mördats af judar 1475, och Annunziatakyrkan,
med en hög, på fyra pelare hvilande kupol. Andra
betydande byggnader äro Castello del buon conciglio,
byggdt 1474–84 till furstbiskopspalats, nu kasern, med
ett gammalt s. k. Augustustorn och berömda fresker af
Romanino, Dossi m. fl., rådhuset, justitiepalatset och
flera gamla privatpalats, Palazzo Galazzo, P. Sardagna
och P. Tabarelli m. fl. T:s föga betydande industri
omfattar tillverkning af möbler,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free