- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
725-726

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trier - Trier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Äfven hos romarna förekommo krigsskepp af liknande
typ, kallade triremer (lat. triremes; se
fig.). Under 4:e årh. f. Kr. började triremerna
ersättas af större fartyg kallade tetrerer
(lat. quadriremes), "fyraroddare", och penterer
(lat. quinqueremes), "femroddare". Huru deras
roddsystem var inrättadt, är ovisst. I ännu högre
grad gäller detta om de jättelika "mångroddare",
som konstruerades under den alexandrinska och
romerska tiden, ända upp till hekkaidekerer,
"sextonroddare". Att de icke kunnat ha så många
öfver hvarandra liggande rader af åror, som namnen
tyckas ange, är otvifvelaktigt. Jfr Galär. Litt.:
A. M. Alexanderson, "Den grekiska trieren" (i
bd 9 af "Lunds universitets årsskrift", 1914).
A. M. A. (C. K. S.)

illustration placeholder
Trirem. (Efter en antik, nu försvunnen

freskomålning.)


Trier, fr. Trèves. 1. Reg.-omr. i Rhenprovinsen,
kring Mosel och Saar. 7,184 kvkm. 1,009,134
inv. (1910), hvaraf 800,506 (79,35 proc.) katoliker,
200,534 (19,87 proc.) protestanter och 6,849
judar. – 2. Hufvudstad i ofvannänmda reg.-omr., på
Mosels högra strand, i en naturskön, af vinberg och
skogklädda höjder omgifven dal, knutpunkt för flera
järnvägar. På grund af de många stora trädgårdar, som
ligga innanför de forna, nu trädplanterade vallarna
är arealen mycket stor. 54,827 inv. (1910). Genom
en stenbro med från romartiden ännu bevarade pelare
är T. förbundet med vänstra Moselstranden. Det har
i sina inre, äldre delar trånga, krokiga gator och
flera minnesmärken från romartiden än någon annan
stad i norra Europa. Bland öppna platser märkas
Torget (der Markt), med en 1723 renoverad pelare från
900-talet och S:t Peters brunn, från 1595, samt nära
intill detta Frankenturm, Tysklands äldsta hus, och
Domfreihof, med bronsstaty af Vilhelm I (utf. 1893
af T. v. Miller). Af T:s 11 katolska kyrkor är
katedralen ett af nordens viktigaste minnesmärken
från för-karolingisk tid. Dess kärna utgöres af en
del af en romersk basilika från 300-talet. På 1000-
och 1100-talen fick byggnaden väsentligen sitt
nuv. utseende. En vacker korsgång förenar den med
Liebfrauenkirche (1227–40), en af de intressantaste
äldre gotiska kyrkorna i Tyskland, med särskildt rikt
skulpterad portal. Där förvaras, enligt den officiella
kyrkolegenden, Kristi virkade kjortel, som jämte
Kristi kors fanns af kejsarinnan Helena och af henne
skänktes till staden. Omnämnd först på 1100-talet,
utställdes kjorteln redan 1512 och väckte Luthers
förtrytelse. Dess af biskop Arnoldi 1844 föranstaltade
utställning framkallade en liflig litterär kontrovers
samt uppkomsten af tysk-katolicismen. Emot katolska
författares räddningsförsök bevisade Gildemeister
och Sybel, att reliken är oäkta. Dess förnyade
utställande har sedermera till staden lockat stora
främlingsskaror. Den antagligen på Konstantin den
stores tid af tegel byggda Basilikan var urspr.
domstol och börssal, förenades sedermera med
ärkebiskopspalatset och restaurerades 1846–56 af
Fredrik Vilhelm IV samt gjordes till protestantisk
kyrka.

illustration placeholder
Porta nigra i Trier.


Bland fornlämningar märkes Porta nigra
(svarta porten; se fig.), en 36 m. lång
och 23 m. hög romersk stadsport af med tiden svartnade
sandstensblock från 200-talets senare hälft i
tre våningar, med två 7 m. höga porthvalf. Den
ombildades under medeltiden till kyrkor, den ena
öfver den andra, men återställdes 1817 till sitt
ursprungliga skick. I stadens utkant ligga ruiner
af ett romerskt kejsarpalats, under medeltiden
begagnadt dels som kyrka, dels som borg, samt ö. därom
bland vinbergen en romersk amfiteater, afsedd för
omkr. 8,000 pers., där år 306 tusentals fångna
franker och 313 lika många brukterer prisgåfvos
åt vilda djur. I s. v. finnas ruiner af romerska
bad. Af näringar är industrien viktigast. I T. finnas
stort järngjuteri samt fabriker för tillverkning af
maskiner för keramik, för mosaik, trottoar-, vägg- och
betongplattor, färgeri, tobaks-, sulläder-, tyg- och
möbelfabriker, ölbryggeri, stenhuggeri, glasmåleri
m. m. samt berömda träd- och rosenskolor. Frukt-
och vinodling äro högt uppdrifna. Handeln med trä,
vin och boskap är betydande. I T. finnas 3 gymnasier,
prästseminarium, biskopligt konvikt, högre flickskola,
lärarinneseminarium, döfstumanstalt, skolor för vin-
och fruktodling, musikkonservatorium, provins- och
stiftsmuseer samt stadsbibliotek, med omkr. 90,000
bd, hvaraf 2,500 inkunabler, 2,500 handskrifter och
1,000 urkunder. T. är säte för en katolsk biskop,
reg.-områdets styrelse, en landesgericht och
öfverpostdirektion. – Den romerska staden Colonia
Augusta treverorum
anlades sannolikt af kejsar
Augustus och vann på 300-talet sådan rikedom och
vikt, att den betecknades som ett Rom på andra sidan
Alperna. Den var på 200-talet kejserligt residens
och blef på Konstantin I:s tid hufvudstad i en af
romerska rikets fyra provinser. Plundrad af Attila
451, eröfrades den sedermera af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free