Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trinidad - Trinidad-asfalt - Trinidad épuré - Trinitapoli - Trinitariernas orden - Trinitarinnor - Trinitas - Trinitatisfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Trinidad-asfalt-Trinitatisf esten
758
gar. 1916 uppgick experten, hufvudsakligen kakao,
socker, asfalt, kokosnötter, kopra, rom och petroleum,
till 90 och importen, födoämnen, helfabrikat af olika
slag samt råvaror, till 80 mill. kr. Importen är
koncentrerad på Förenta staterna, Storbritannien,
Canada och Venezuela, exporten på samma länder
och Frankrike. Sjöfarten omfattade 3,157 fartyg
om 2,127,255 ton, hvaraf 1,482,820 ton engelska
fartyg (1916). Den förnämsta industrien är
asfaltupptagning och goudronberedning (109,000
ton asfalt utfördes 1916) samt petroleumproduktion
(154,895 kbm. s. å.). T. har 174 km. järnvägar, 269
km. telegraf- och 5,633 km. telefon-lir-jer. Trådlös
telegrafförbindelse upprättades 1906 med Tobago
och finns nu med Curacao, Brittiska Guyana
m. fl. ställen. Postkontorens antal är 98 och
telegrafstationernas 33 (1916). - T. bildar tills,
med Tobago (sedan 1889) en brittisk kronkoloni, styrd
af en guvernör, ett verkställande råd af 6 och ett
lagstiftande råd af 21 medlemmar, alla utnämnda af
kronan. Inkomsterna, uppgingo 1916 till 1,064,596,
hvaraf tullar 418,735, utgifterna till 1,018,136 och
kolonialskulden till 1,654,853 pd st. Hufvudstad
är Port of Spain, andra städer S:t Joseph, i ö.,
och S. Fernando, i s., vid Pariaviken, båda genom
järnväg förbundna med det förstnämnda. - ön, som
att döma af där anträffade husgerådssaker, kärl
m. m. haft en i viss mån civiliserad urbefolkning,
beboddes, när Columbus 31 juli 1498 upptäckte den,
af kariber och togs 1588 i spansk besittning. 1595
brändes dess hufvudstad San José de Oruna af sir
Walter Kaleigh, och 1797 togo engelsmännen hela ön,
som genom freden i Amiens 1802 formligen till dem
afträddes. Negerslafveriets upphäfvande 1833 vållade
stark nedgång i plantageodlingen på grund af de frie
negrernas arbetsolust, men den har sedan gått raskt
framåt tack vare importen af kulier från Indien och
Kina. Litt.: Wall och Sawkins, "Geological survey
of T." (1860), Borde, "Histoire de l’ile de la
Trinité sous le gouvernement espagnol" (1876-83),
Fraser, "His-tory of T." (1894), och Eversley, "The
T. re-viewer" (1900). - 2. Obebodd ö af vulkaniskt
ursprung i Atlanten, på 20° 30’ s. br. och 29°
30’ v. lgd, 1,200 km. ö. om brasilianska staten
Espirito santo, till hvilken den hör. ön besattes
1895 af England, men öfverläts till Brasilien,
som gjorde anpråk på den såsom varande upptäckt af
Tristan da Cunha på 1500-talet. Omkr. 48 km. ö. om
T. ligga de tre Martin Va z öarna, som fått sitt
namn efter en portugis, hvilken upptäckte dem
omkr. 1510. - 3. Stad i Colorado, Förenta staterna,
vid Purgatoryfloden (Las animas). 283 km. s. om
Denver. 5,345 inv. (1900). T. är en viktig knutpunkt
för järnvägarna mellan Colorado och det närliggande
Nya Mexico och drifver stor handel med boskap och
ladugårdsprodukter. I trakten bearbetas rika lager
af bituminöst kol. - 4. (T. de Cuba) Stad nära
Cubas sydkust, i prov. S:ta Clara, 72 km. s. ö. om
Cienfuegos. 11,197 inv. (1907). T. exporterar mycket
socker, mest till Förenta staterna, rom, melass och
honung. Importen utgöres af födoämnen, boskap och
kol. T. är en af Cubas sju äldsta städer, grundlagdt
1514 af Velasquez vid kusten, men sedermera flyt-tadt
in i landet på grund af sjöröfvares härjnin-
gar, med trånga och krokiga gator samt
medel-tidsartadt utseende. T. plundrades af
engelska fribytare 1642, 1654 och 1702 och var
under förra hälften af 1700-talet på ständig
krigsfot med engelska kapare. I närheten finnas
droppstensgrottor, och 6 km. s. om T. ligger
hamnstaden Casilda, som 1818 öppnades för fri handel
med alla nationer. På slätten Manicaragua, mellan
T. och Cienfuegos, odlas tobak, nästan jämgod med
den bästa från Vuelta de Abajo. - 5. (T. de Mö j
os) Hufvudstad i dep. Beni, Bolivia, nära högra
stranden af Mamoré, i Llanos de Mö jos. 6,096
inv. (1915). T. grundlades 1687 af jesuiterna.
1-5. E. A-t.
Trinidad-asfalt. Se Asfalt, sp. 145.
Trinidad épuré. Se Asfalt, sp. 145.
Trinitapoli, förr Casaltrinita, stad i italienska
prov. Foggia, 48 km. s. ö. om Foggia, vid
italienska östkustbanan och södra ändan af Laguna
di Salpi. 10,343 inv. (1901). I närheten har staten
stora saliner, hvarifrån en stor del af södra Italien
får sitt salt.
Trinitäriernas orden 1. Trefaldighetsor-den (Ordo
Sanctw trinitatis, Ordo de redemptione captivorum)
tillhör augustinkorherrarnas grupp och stiftades
1198 af Jean deMatha(f. 1160 i Faucon, Provence,
d. 1213 i Kom) och Felix de V a lois (Felix Valesius;
f. 1127 i Valois, d. 1212 i Cerfroid). Ordens närmaste
uppgift var att lösköpa kristna fångar, som råkat
i de otrognes händer. Sedan den vunnit stadfästelse
af Innocen-tius III, begaf sig Jean de Matha med ett
påfligt rekommendationsbref till emiren af Marokko
samt till Tunis och lyckades under stora faror utverka
friköpandet af en mängd fångna kristna. Orden, som
tog mycken fart och varmt omhuldades af påf-varna,
utbredde sig efter hand från Frankrike till Spanien,
Portugal, England, Skottland, Irland, Amerika
m. fl. länder. Ordensbröderna buro hvit dräkt med
rödt och blått kors. Ordensmedlemmarna kallades
äfven mathuriner, efter den helige Mathurinus’
kyrka i Paris, samt Fréres aux ånes (Ordo asinörum),
"åsnebröder", emedan de vanligast färdades ridande på
åsnor. Ordensgeneralens och generalkapitlets säte var
Cerfroid vid Meaux. Under 1700-talet räknade orden 250
hus i 13 provinser. Den skall ha lösköpt flera hundra
tusen kristna slafvar. Reformsträfvan emot en viss
förslappning hade i Spanien 1596 ledt till utbrytning
af barfota-trinitarierna, hvilka 1631-33 erhöllo
påfliga statuter. När den af franska revolutionen och
sekularisationerna hårdt decimerade hufvudorden 1894
utdog, kvarstodo dessa barfota-trinitarier och räknade
1907 25 hus, hvaraf 10 i romerska provinser och 12 i
Spanien. Hufvud-kloster är S. Crisogono i Rom. - Äfven
finnas t r i-nitarinnor. - Om en annan Ordo Sanctse
tri-nitatis ("Heliga trefaldighetens brödraskap") se
N e r i. Se Heimbucher, "Orden und kongregatio-nen"
(2:a uppl., II, 1907), M. Gmelin, "Dieliteratur zur
geschichte des ordens S:se Trinitatis" (1870), och
P. Deslandres, "L’ordre francais des trini-taires"
(2 bd, 1903). J. H/B. (Hj. H-t.)
Trinitarinnor. Se Trinitariernas
orden. Trlnitas, lat. Se T rinitet.
Trinitätisfesten. Se Trefaldighetssön-da g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
